Att sälja död och andra tankar

Det är en märklig buisness att jobba med konflikt områden. När jag var 18 år såg jag min första människa bli ihjäl skjuten. Jag mådde illa av att ta bilden, men gjorde det och försvann snabbt från platsen som var i Ramallah på västbanken. Jag tyckte jag hade sensationella bilder. Tre personer som blivit avrättade på öppen gata utav millitanta palestiener. Ingen köpte dom. Jag skickade runt bilderna till olika tidnigar men ingen nappade. Men för fan det är ju folk som dött! Kommer jag ihåg att jag tänkte, vad behövs det för att visa hur fel det är? 5, 10, 20 personer? Tidnings världen är väldigt synisk, om det ska vara nått intresse ska det minst vara en död soldat kanske några skadade och ett gäng döda terrorister. Jag blev upp skickad till Irak av min agentur för att det inte hände nått i asien för tillfälligt. Nu är jag här och jobbar på, hittils har jag mest suttit och väntat på olika baser för att komma nånstans. Jag har gjort fyra jobb och väntar på ett för Newsweek imorgon. Men just nu känner jag mig mest tom. Bilderna som jag hittilis tagit är bra, kommer säkert sälja bra också men ändå är inte jag och vissa andra personer nöjda. I Ramadi är det just nu hetast, bara på regeringsbyggnaden har dom ca 17 attacker varje dag. Folk dör varje dag där, soldater och "terrorister". Intressanta storys ligger bara och väntar där. Som frilans med agentur så blir det automatiskt att man måste ta mer risker. Jag måste vara där, där storyn är för att kunna sälja. Jag har inte alltid dom feta kontrakten och jag har precis börjat göra mitt namn pytte lite känt internationellt. Jag flyttade utomlands för att kom bort från den svenska marknaden som är ännu mer inskränkt, för att satsa enbert på en internationell karriär. Egentligen skulle jag åka hem nästa vecka men ska kanske stanna kvar i ytterligare nån vecka. Det som gör det hela lite komplicerat är att jag har träffat en helt underbar tjej som egentligen ska komma och hälsa på i Singapore nästa vecka. Jag har inte direkt varit en förhållande kille, speciellt inte med tanke på att jag flänger så mycket. Men jag vill inte fucka up det här förhållandet, för jag tycker sjukt mycket om henne. En del av mig vill stanna kvar och jobba här i några veckor till trivs lite för bra här, den andra delen vill bara träffa henne och vara bara vara nära och bara va. Ibland önskar jag att jag hade ett vanligt kontors jobb. Kanske brevbärare? Tills jag lyckats klura ut vad jag ska göra för Nina Simone ta hand om mig.
Sov gott!