Upp halv två

Satt igår och lyssnade på rövar historier om fotgrafernas rockstjärna, jo vi har också våra kändisar, och det finns farmföralt en gubbe som är vår tids tunga namn. James Nachtwey heter han iaf, förmodligen har ingen av er hört talas om honom, just för att han är fotograf. Det är ju ytterst få fotografer som blir erkända utanför våran hage. Wel well, vi jobbar iaf nu med samma fixare som James brukar göra när han är i Iraq, förbannat bra kille. När vi kom hem satte jag mig för att redigera ett gäng bilder som skulle iväg till NYC. Känns så skönt när allt flyter på i jobbet med bilder, ibland kan jag ha otroliga svackor, då jag inte få till en enda bild och ibland sitter dom på engång. När jag satt med bilderna sneglade NPR reporter över axeln och frågade om det var min dotter på bilderna, -Ohh nej sa jag. Visade sen upp en bild på min gose ex bonus dotter, saknar henne väldigt mycket. Pratade med henne på telefon härom kvällen, hon förstod inte vad jag gjorde här nere som kunde vara viktigare än att leka med henne i snön och tyckte jag borde komma hem NU! Ibland inte jag heller. Imorse blev vi väckta jäkligt tidigt för att åka över till militär sjukhuset, kanon tyckte vi tills vi kom dit. Nån hade "missförstått" allt ihop och vi ska inte dit förens om några dagar, så tillbaka till bunkern igen...