lördag, februari 10, 2007

Damn

Sitter här i bunkern och surfade runt på nätet när jag kom på att jag åker hem nästa vecka. Närmare bestämt den 14 feb, det finns en dag om året som jag aldrig lyckas få till och det är all hjärtans dag. Visst är det en kommersiell dag! Men det gör väl inget, det e ju sjukt mysigt att ha nån som man kan vakta upp en sån här dag. Eller bara få en blomma av nån! Kalla mig blödig men jag faller som en fura. En annan sak som jag vet kommer bli jobbig är att komma hem, det är ytterst få människor som jag vill träffa när jag har varit ute på en sån här resa. Det handlar egentligen mest om dom första dagarna och att alla frågar hur det varit fast inte är beredda på svaren. Fast vanligast är nog från dom som står en närmast som inte vill lyssna klart hur det egentligen är här nere. Men inte kan jag klandra dom, hur lätt är det att lyssna på sånt? Visst finns det baksidor med att jobba med dom här områdena och det här är en av dom.

5 kommentarer:

Anonym sa...

We will be all ears as soon as you get home.
Vi kommer att omvandlas till uteslutande öron så fort du kommer hem...
Kram!

Anonym sa...

Söt, vi tänker på dig dagligen! Mellqvistmaffian.
ps. Kom förbi på en kaffe när det känns bra!/pannkakan

Martin von Krogh sa...

Torbjörn: Tack.

Modde: Jo jag har några riktigt fina personer därhemma!

Pannkakan: Finaste tjejen!!! Shit vad jag saknar dig och resten av familjen:) Hur e det med alla?? Kommer hem nu på torsdag, ses på Mellqvist runt tre tiden?? PUUSSSS

Anonym sa...

Du får prata hur mycket du vill...

Kram - längtar dig hem!

Anonym sa...

Vännen! Var rädd om dig och kom hem snart. Ses på seminariet på lördag.
Kram //L.