Hemma

Sitter med min ptickiga keramik mugg hemma i köket och dricker té och äter frukost. Allt är sig ganska likt, det enda som brukar förändras är jag själv när jag är ute och reser. Men det är skön jag gillar det, att komma hem till nått som alltid är sig likt. Semenariet i lördags var otroligt kul och intressant, Urban höll ett fint tal i början om Martin Adler. Det är ett väldigt fint sätt att minnas någon, att få till ett stort semenarium med intressanta föreläsare där frågan diskuteras hur vi jobbar och kan fortsätta jobba. Jag hoppas att det här öppnade upp ett intresse bland nya unga reportrar och fotografer som vill ge sig ut i världen och berätta vad som händer. Det behövs en bra konkurans på den marknaden och på slutet så fick jag en fråga hur man blir krigs korrespondent. Tyvär så går det inte att svara på det på ett enkelt sätt så mitt svar blev ganska klumpigt. Men om det är nån där ute som behöver tips längs vägen så får ni självklart maila mig så ska jag försöka hjälpa till med det lilla jag kan. För en sak som jag saknar i det svenska media klimatet är den hjälpande handen, vi behöver alla hjälp för att kunna skaffa oss erfarnhet och det biligatse och bästa sättet är att fråga en kollega. Nu är det dags att sätta sig att jobba ut Irak materialet, kommer sitta i en vacka inlåst och jobba jobba jobba, små avstickare till kaffe baren för en latte förstås. Och självklart en visum ansökan och allt annat som jag liger efter med....