Föreställningen

Kollade precis Finding Neverland på dvd, en underbar film som handlar om författaren som skrev Peter Pan. Jag undrar när man slutar låtsas och blir vuxen. Själv kommer jag ihåg när jag var liten och hade en rymdraket hemma i vardagsrummet, jag och min kompis brukade åka ut i rymden och vara med om underbara äventyr. Eller vår borg uppe i äppelträdet där vi kunde se hela världen från. Men jag kommer inte ihåg när allt det försvann. Det känns som om det bara hände. Helt plötsligt var rymdraketen en sunkig gammal fåtölj som åkte till tippen. Palatset var några plankor som ruttnade och nu sitter jag nere i Singapore och åker runt och ser verkligheten som känns så lång borta från min barndom. Det känns som det börjar bli dags att ni lär känna mig lite bättre. Jag växte upp i Gamla Enskede. En vanlig förort med kultur snobbar i vartannat hus. Det som skilde Gamla Enskede från andra förorter var ett tält och kulturen. Om jag inte minns helt fel så var det vartannat år, då sattes Enskedespelen upp upp ett stort cirkus tält i Margaretaparken och där spelades det teater. Det var i den miljön som jag växte upp. Hela min familj var med på scen och bakom och i början på 90-talet var det riktigt bra föreställningar. Jag höll på med teater från jag var 6-7 år till jag var 17 år. Det är magiskt på teatern, vuxna människor i kostym sitter i fina salonger på Dramaten och köper att andra vuxna människor på en scen framför dom helt plötsligt befinner sig i en annan tid och ett annat rum. Man går på scenen och helt plötsligt är man någon annan, jag kan vara vem jag vill för en liten stund och ni köper det. När jag var 13 år så fick jag mitt första jobb som skådespelare. Jag hade en liten roll i "I väntan på Goodot" jag var pojken som vissa tolkar är Godot så egentligen hade jag ju då huvudrollen.... Vi spelade först på Teater Perro på sveavägen sen åkte vi ut på Sverige turné med Riksteatern. Vi festade och reste, jag hade en "vuxen ansvarig" som tog hand om mig. Jag träffade min första stora kärlek där, uppe i Umeå. Jag lärde mig mycket, på bekostnad av svenska grammatiken som jag helt missade i skolan. Sen när jag var 15 år började jag jobba på Dramaten på stora scenen i föreställningen "Mio min Mio" och där hände mycket konstiga och roliga saker bakom scenen. Jag ska hem till Sverige nu i veckan och ska försöka rota fram lite gamla bilder och berätta resten av historien hur jag halkade in och fastnade för fotografin och journalistiken.