Dagens bild

Sahara hot nights bakom scen på Storsjöyran, jag gjorde ett försök att följa dom i NYC i höstas, det gick sisådär kan jag villigt erkänna. Nu hälsar dom knappt när jag mötte dom senast. Well vi kan ju inte alla gilla varandra!

Att hamna i en bok

Fick precis ett mail från min vän David Pratt på Sunday Herald i England, vi träffades i Israel när jag var 18 år. Han sitter just nu och håller på att avsluta en bok som han skriver om mellanöstern. Det roliga är att han undrade om jag kunde skriva ihop det jag minns när jag var där nere med honom, han var en utav dom som hjälpte mig när jag blev nerhuggen med kniv under en demonstration. Det är en såndär korkad journalist historia men i efterhand är den ganska rolig. Jag ska översätta den när jag är klar.

En lektion om livet

Under en tid nu så har jag gett min kompis en flört kurs här nere i Singapore. Den är väldigt basic men den funkar... Det finns vissa filmer tv serier etc som jag tycker innehåller det mesta av livet i och en är Seinfeldt. Jag vet att det inte är så coolt att prata om Seinfeldt längre men den innhåler det mesta om livet och är sjukt bra. Vissa avsnitt kan jag kolla om flera gånger och fortfarande ligga vikt i soffan. När jag nu har hållit kurs i flörtning så använder jag mig av just denna serie som studie material. Jag vet inte om den funkar lika bra för tjejer som det gör för killar, men för mig och mina kompisar så går det alltid att relatera till. Well well imorn piper jag till Köpenhamn och sen vidare till Sverige på fredag så vi ses om några dagar!

Dagens bild

Vilo pause på väg till basecamp ute i regnskogen i Sumatra med gerillan.

Paranoid

En god vän till mig var med om hemska saker under tiden han tjänstgjorde i den Israeliska armen, han var prickskytt och gjorde förmodligen också hemska saker. Han desserterade från armen och efter ett tag i fängelse bestämde han sig för att bli fotograf en väldigt duktig sådan. Nu kan han inte sova utan en lampa tänd och har det vi kallar för posttraumatiskstress. När man ser hemska saker är det lätt att få det och endel saker som jag sett går inte att beskriva. Jag har försökt ta hand om det genom debreafing och ventilera med vänner som har samma yrke och det har funkat. Men lite då och då så poppar det upp saker som jag har sett och som jag vet jag kommer få se när det är dags att åka. En annan vän som är en internationellt "känd" fotograf sa till mig en gång att varje gång han ska åka till Irak brukar han veckan innan knapra valium för att lugna ner sig. Sen när han väl är på plats så är det lugnt. Det gör inte jag så mamma du kan vara lugn! Men just nu har jag svårt att sova och drömmer om saker jag upplevt. Allt för att det ligger några uppdrag i pipeline som jag ska på efter Sverige besöket. Well det är lite mer än det, som jag tidigare sagt så är det landet som jag bor i inte det bästa på det här med åsiktsfrihet. För ett tag sen pratade en vän till mig här nere med ett land i mellanöstern på telefon. En stund senare ringer en man upp och frågar ut henne varför hon ringde dit. Och det är här min paranoja kommer in. Senaste dagarna har sidor som jag ofta besöker stängts. Jag har pratat med polare i andra länder och där funkar dom men inte här i Singapore min mail uppför sig mycket konstigt och det är fler saker men det kan jag inte riktigt ta upp. För att ni inte ska tro att jag börjar bli knäpp ska jag ge ett till exempel. En bekant till mig har försökt få tag i en bok som oppistions partiet precis har släppt. Han fick ett samtal av en vän att författaren stod och sålde den nere i centrum, han kommer dit 10 min senare och killen är borta. Han hann stå där i fem minuter sen körde en bil upp på trottoaren och ut kommer ett gäng välklädda män och för bort honom. Nu ska jag försöka sova men om ni vill läsa mer så gå in här och läs Reportar utan gränsers rapport om Singapore. God natt!

Dagens bild

Från verkligheten i Saipan, en smyg titt på en av bilderna i Ms Magazine i mars nummret. Jobbet som jag gjorde i Saipan för någon vecka sen. Om klädfabrikerna och sex och trafficking industrin där nere. Hur en högt uppsatt man i kongressen i vita huset tjänar pengar grova pengar på det hela.

Föreställningen

Kollade precis Finding Neverland på dvd, en underbar film som handlar om författaren som skrev Peter Pan. Jag undrar när man slutar låtsas och blir vuxen. Själv kommer jag ihåg när jag var liten och hade en rymdraket hemma i vardagsrummet, jag och min kompis brukade åka ut i rymden och vara med om underbara äventyr. Eller vår borg uppe i äppelträdet där vi kunde se hela världen från. Men jag kommer inte ihåg när allt det försvann. Det känns som om det bara hände. Helt plötsligt var rymdraketen en sunkig gammal fåtölj som åkte till tippen. Palatset var några plankor som ruttnade och nu sitter jag nere i Singapore och åker runt och ser verkligheten som känns så lång borta från min barndom. Det känns som det börjar bli dags att ni lär känna mig lite bättre. Jag växte upp i Gamla Enskede. En vanlig förort med kultur snobbar i vartannat hus. Det som skilde Gamla Enskede från andra förorter var ett tält och kulturen. Om jag inte minns helt fel så var det vartannat år, då sattes Enskedespelen upp upp ett stort cirkus tält i Margaretaparken och där spelades det teater. Det var i den miljön som jag växte upp. Hela min familj var med på scen och bakom och i början på 90-talet var det riktigt bra föreställningar. Jag höll på med teater från jag var 6-7 år till jag var 17 år. Det är magiskt på teatern, vuxna människor i kostym sitter i fina salonger på Dramaten och köper att andra vuxna människor på en scen framför dom helt plötsligt befinner sig i en annan tid och ett annat rum. Man går på scenen och helt plötsligt är man någon annan, jag kan vara vem jag vill för en liten stund och ni köper det. När jag var 13 år så fick jag mitt första jobb som skådespelare. Jag hade en liten roll i "I väntan på Goodot" jag var pojken som vissa tolkar är Godot så egentligen hade jag ju då huvudrollen.... Vi spelade först på Teater Perro på sveavägen sen åkte vi ut på Sverige turné med Riksteatern. Vi festade och reste, jag hade en "vuxen ansvarig" som tog hand om mig. Jag träffade min första stora kärlek där, uppe i Umeå. Jag lärde mig mycket, på bekostnad av svenska grammatiken som jag helt missade i skolan. Sen när jag var 15 år började jag jobba på Dramaten på stora scenen i föreställningen "Mio min Mio" och där hände mycket konstiga och roliga saker bakom scenen. Jag ska hem till Sverige nu i veckan och ska försöka rota fram lite gamla bilder och berätta resten av historien hur jag halkade in och fastnade för fotografin och journalistiken.

Dagens bild

Jag vet inte om det är någon sjuk läggning som jag har men jag får gåshud av demostrationer. När det är så mycket folk som vill förändra något då ryser jag. Det gäller ju inte alla demostrationer. Som jag tidigare berättade kom jag till Beirut dagen innan regeringen föll, det var en så mäktig känsla att var med under den första fredliga revolutionen i mellanöstern. Tyvär så fick den inget utrymme i svenskmedia även fast det var en etta i resten av världen.

Mitt nya hem

Jo det är hit jag har flyttat, ett galet ställe som har allt. Egentligen så behöver jag aldrig lämna mitt nya hem för här finns allt. Gym, tennisbana, pool, bubbelpool etc vi har tom en minimarket som har det mesta man behöver!

Standby

Hela kvällen har varit en stor stress påse. En fotgraf i Tokyo ringer upp mig och frågar om jag ska över till Manilla. Va??? Det är tydligen en mindre revolution på ingång. Och eftersom militären och polisen i Manila är ökända för att bryskt slå ner uppror och demostrationer så väntas tunga sammandrabbningar. Jag väcker min redaktör och frågar vad hon tycker.(Ett alltid lika populärt inslag, att väck alltså). Åk säger hon, någon timme senare när jag ringt min kontakt i Manila fixat med biljetter osv så börjar jag få koll på läget. Allting ligger och väger, oppositionen är stark mot Gloria Arroyo Filipinernas president. Men än så länge finns det ingen tillräckligt stark ledare att ta över och dom som demostrerar får betalt av någon som har en agenda. Gloria Arroyo utlyste idag undantagstillstånd och har gett militären och polisen nästan fria händer att slå ner upproret. Så nu är väskan packad och jag är på standby för än så länge verkar det lugnt. Undertiden hann jag stöka undan och skicka in alla mina utgifter som jag haft senaste veckorna.

Vill ni läsa mer om läget på Filipinerna gå in på BBC.

Dagens bild

Avalon i NYC, gay och trans kväll, i toalett kön möter jag Lucy. Jag frågar om hon också skulle in på herr toan. Det skulle hon, jag får en ide och frågar om jag får fota henne bakifrån när hon står vid pissoaren och kissar till ett projekt om gay och burlesk kulturen (jag hade ju ingen anning om att han var hel opererad). Lucy blir skit arg och skriker till mig -Fuck of, i got a pussy!!!

Mittemellan flytt och stök så drog jag ner på stan för att ta en öl men en kompis som är på besök. Hon och hennes man och dotter ska flytta ner, vilket ska bli grymt kul. Skönt att ha några kompisar från mellqvist här nere! Well väl nere på stan drog vi förbi ett av mina absoluta favorit barer, Loof. Jag har under en tid tänkt ringa managern och fråga om jag inte skulle kunna få lira där nån kväll (dvs att vända plattor). Terry som är ansvarig lät överaskande positiv jag ska droppa en mixtape och plocka mina skivor i sthlm när jag kommer dit nästa vecka. Sjukt kul att blåsa liv i min gamla klubb Republica do Brasil nere i Singapore! Jag har drivit den fram och tillbaka under några år och senast var på Hasselbacken. Var det någon som var där?

Dagens bild

Slutet på den berömda kräftskivan i höstas...

Bonuspoäng

Satt igår och skrev på en ny biografi till WpN, där skulle jag också räkna upp alla länder jag varit i sen jag gick med WpN. jag kom fram att det var 19 länder på ett år. Hitills i år har jag hunnit med fem länder och mer blir det för snart ska det ut och resa och jobba mycket. Men först en sväng hem till Sverige nästa vecka. Ska bli skönt, fest prisutdelning, jobb, deklarera och mera fest allt detta på drygt en vecka... Sen fick jag hörom dagen reda på att jag har blivit kallad som vittne i en rättegång den 21 mars, finns inte en chans på jorden att jag åker hem till Sverige för att hjälpa Mats Drugge bli frikänd. Han godkände en grov manipulering av en av mina bilder för drygt ett år seden. Nu är det en stor soppa iaf och det är det rättegången handlar om. Jag hoppas att han förlorar och dom lägger ner Slitz. Men om dom vill ha mig som vittne får dom ju betala biljetten hem, resekostnader samt en bra summa i förlorad arbetsinkomst.

Dagens bild

En lokal säkerhets vakt vakter glassbaren i centrala Baghada. Sjukt god glass men inga kunder. Jag fick höra från en man som jag träffade där att det ända vi vill just nu är att kunna sitta på en uteservering och ta en öl eller té utan att behöva vara rädd. Det summerar läget väldigt bra tycker jag. Folket är så otroligt trötta på kriget som gör att dom är fångna i skräcken för bomber och den ständiga skott lossningen.

Hur gick det till???

Idag när jag skulle synda, jag gick nämligen till Mc Donalds för att äta middag så kom jag dit med bara mitt kontokort inga kontanter. Just på detta Mc Donalds så tog dom inga kort, så jag frågade var närmaste ATM låg. Ganska långt bort så jag frågade om dom hade home delivery. Nej på just detta Mc Donalds så hade dom det inte. Men den unga tjejen som stod i kassan sa ist något som förvånade mig. Vi bjuder på det här!
-Va???? Vi bjuder på din mat! Hur kommer det sig att, 1. Mc Donalds bjuder på mat om man inte har kontanter med sig? 2. Hur kan en singaporian ta ett sånt beslut?? Men framför allt VARFÖR????
jag är fortfarande glad, konfunderad, misstänksam och mätt. Ja det är väldit många känslor som befinner sig i min kropp just nu.

Swing it baby!

Har suttit och lyssnat på Swing musik hela kvällen (swing är en form av jazz, oftast stor bandsjazz. Glenn Miller, Count Basie etc). Jag vet inte riktigt varför jag fastnade så hårt för den här typen av musik. Jag lyssnar på det mesta. Soul, R'nB, hip hop, baile de funk etc. Och liksom med det andra som jag lyssnar på så svänger det så hårt så jag har svårt att sitta still. När jag var 16 år så lyckades jag övertyga min föräldrar att jag och tre kompisar skulle åka till NYC. Vi hade sjukt kul och på nått sätt lyckades vi komma in på klubbar så vi var ute slirade och shoppade och förundrades av denna underbara stad. En kväll när vi var ute och gick så här vi Benny Goodman spela från ett fönster högt upp. Vi tänkte att det kanske var nån klubb som låg däruppe så vi tog hissen upp och kom rakt in i en dansstudio. Det var lindyhop klass. Vi stannade kvar och kollade och när klassen var slut frågade läraren om vi inte ville följa med ut och klubba. Han tog med oss till Luisiana, stället ligger på Broadway, downtown. Det roliga med klubbar utomlands är att dom inreder efter musiken och här var det som att komma tillbaka till 50-talet. Ett liveband spelade och alla dansade helt underbart. När jag var 15 år började jag dansa fridans och sen balett sen snubblade jag in på breakdans det var några år sen men kul är det fortfarande. Jag har länge velat börja dansa lindyhop men aldrig hittat någon under 100 år som också tycker det är kul, men i sommar tänkte jag börja med eller utan partner!

Dagens bild

I sommras var jag nere i London under bombdådet och jobbade. När jag var ute vid Finsburry mosken så delade jag en taxi tillbaka till hotelet med en fransk reporter från EPA. En väldigt fransk ung kille, jag frågade om han jobbade med en fotograf. Jo visst hade han en fotograf med sig från Paris. En äldre man som just då satt på ett fik. När fransmannen hade frågat sin fotograf om han skulle med ut till mosken hade han svarat - I don't do buildings!!!! (ska läsas med fransk engelska). Kan kanske vara en utav dom skönaste replikerna jag hört från en fotograf. Den unga reportern var lika road som jag. Om man drar en sån replik och är typ 100 år så får man lite credd, iaf av mig. Så underbart drygt att det blir charmigt....
Jag är inte 100 år än och tycker att det kan vara kul att ibland plåta byggnader...
Kyrkan i centrala Saipan (vet iof inte vad som skulle vara ocentralt på en sån liten ö).

Film loop

Fick precis mitt vecko brev från WpN och där så såg jag en cool grej som vi tydligen är pionjärer på... Vet inte det men det är ganska coolt och om ni är intresserade av bilder så måste ni kolla in det här. Det funkar lite som podcasting man prenumererar på en tjänst gratis. Sen får man upp olika bildspel på saker man är intresserad av. Det tar inte långt tid att ladda ner och finns för både mac och pc. Gå in här. Sen om ni vill kolla in WpN bilder gå in här.

Att rädda en Stockholm pärla

Det är mycket som händer när man är borta och tydligen ska Lydmar lägga ner, när jag läste om det så stod det att det såldes och att ägaren sen ändrade sig. Några idioter vill göra om stället till kontor... Jag fick iaf precis ett mail som uppnar till stödlistor för att inte lägga ner Lydmar. I vanliga fall är jag inte för sånna här grejer men Lydmar har skänkt många glada kvällar. För er som inte bor i Stockholm så är det ett hotel som brukar ha klubbar och ta in helt fantastiska artister.



Hej,
nu finns det en möjlighet att protestera mot nedläggningen av Lydmar.
Alla som vill kan gå in på våran vanliga hemsideadress http://www.lydmar.se
och lämnar sitt namn, emailadress och vilken stad man bor i. Man kan även
lämna en kommentar.

Hoppas ni är många därute som skriver på! Skickar gärna detta mail
vidare till era polare, listor m m.

Tack för all hjälp och support!

Ingmari Pagenkemper
Music Manager
Lydmar
Sturegatan 10
114 36 Stockholm
Sweden
tel: +46(0)856611300
fax: +

Tur och retur Singapore

Efter som det är mycket snack och liten verkstad från mina vänner. Så har jag nu kollat upp saken åt er. Ja det börjar bli lite ensamt här nere, jag skanar ju er ju! Well här är länken till en av mina hemliga resebyråer. 4000 kronor t/r kostar det att flyga ner till Singapore. Och kolla nnu inte efter andra billiga reser även fast dom har det...! Ja ni andra är ju också välkommna även fast jag inte litar på er längre efter förra försöket att leka charter bolag.... Ni vet vilka ni är!


Bienvenuda!

Im back

Har suttit uppe i två dygn nu och äntligen skickat iväg ett stort jobb. Jag känner mig som en ny människa. Alltid lika skönt precis efter. Det är som en tung förlossning, först går jag bara runt i lägenheten i några dagar stirrar in i datorn och väntar på att nått ska hända. Sen kommer det, jag vet inte hur jag ska förklara men det som jag gått runt och väntat på dyker upp och jag sätter igång och börjar jobba. Snusar dricker kaffe på dagen, en liten rom på kvällen och sen är jag helt tömd när jag är klar. Kollar igenom det nya alstret som kommit till världen och sen är det bara ta tag i ett nytt reportage som ligger i pipeline.

Dagens bild

En av mina absoluta favorit städer är Jerusalem, denna magiska stad som vibrerar av historia. Det är nästan så jag blir religös när jag kommer dit och där möter man alltid sköna journalister som sitter och drar rövar historier på American Coloni. Nått som jag alltid brukar göra när jag är där är att köpa några öl och sätta mig på ett tak uppe i gamla stan så man kan se hela stan. Att sitta där och lyssna på böneutroppet och kyrkklockorna som slår se folk komma ut från synagogan allt i en skön mix. Med denna magnifika utsikt kan man ligga där ett bra tag.
Bilden är från Nablus som ligger på västbanken en bit från Jerusalem.

Dagens bild

Den sjungande fisken, ett tåg i Sri Lanka som många hundra dog på när tsunamin drog fram.

Tomeht

Hela veckan har känts tom, jag känner mig tom. Jag är inte ledsen eller deprimerad utan känner mig bara tom. Jag har spännande jobb som ligger och väntar men just nu känns inget kul. Jag har ingen ork att ta tag i nått. Jag har en drös med jobb som ligger och väntar på att bli klara men jag har inte rört ett enda. I veckan ringde en fotograf från England, han stannde i Singapore i några dagar och undra om jag hade tid att mötas upp. Det var så skönt att bara hänga med honom, gå runt på stan kolla i affärer och käka. Jag saknar att inte ha journalistkompisar i vardagen som jag bara kan träffa på stan och bolla ideer med eller bara snacka skit om jobbet. Nån som förstår varför man är tom efter en intensiv resa. Någon som också sitter uppe på natten och jobbar och inte har ett liv. Den här veckan har jag bott på en soffa hos några vänner här nere. Jag bor på nåder känns det som, jag vet att så är inte fallet men så känns det som. Det ska bli skönt på torsdag att flytta in i min nya lägenhet på east coast. Då kommer jag tillbaka och kan känna att jag har en fast punkt i tillvaron igen.

Grattis, älskade syster!

Idag fyller min älskade syster 26 år, och det känns tungt att jag inte kan vara där och krama och sjunga för henne. Men det blir tårta när jag kommer hem om nån vecka. Jag vet att du har det bra, men jag saknar att du inte finns i mitt vardagsliv just nu.

FOTO: Björn Lundquist

Dagens bild

Rockstjärnor är verkligen stora själv upptagna as. Inga undantag på avdankade som super heta. Den gamla 90-tals rock hjälten Lenny Kravitz, dök oväntat upp på en nattklubb när jag var där på ett helt annat jobb som handlade om det festande folket. Kan vara en av dom drygaste personernaa som jag någonsin träffat. Hey killen du har inte haft en hitt på fem år! Ville jag säga till honom men väluppfostrad som jag är sa jag inte så mycket utan gick snabbt därifrån.

Can can lah!

I Singapore är det inte lätt att bli förståd, det officiella språket här heter Singlish. Nej det är inte ett skämt. Det finns faktiskt ett eget språk som heter så. Jag har mött några singaporianer som har sitt ursprung i KIna. Jag har väldigt svårt att förstå vad dom säger så jag tog för givet att dom hade mandarin som modermål eftersom deras engelska var så pass dålig. Men tyvär, flera av dom kan inte nått annat språk än singlish. Det kan inte vara lätt att inte ha nått språk, dom kan inte prata engelska (jag lovar ni skulle inte heller förstå i början) dom kan inte prata kinesiska. Stackarna kan ju inte lämna Asien, ingen med en hyfsad engelska förstår ett ord vad dom säger!
Jag har iaf knäckt koden nu. Tex om jag ska beställa nått att dricka vid en bar så började jag tidigare så här. (amerikansk dialekt) Excuse me! Yea, can I have one rom and coke with some ice? Please!
Det här funkar inte, dom förstår inte alls vad jag säger och vänder sig ganska snabbt bort. Ist ska man säga så här snabbt. (kinesisk dialekt) Rom, coke, ice Lah!
Ett annat vanligt ord som dom använder till allt är "can". Detta kombinerar man på lämpligt sätt.
Can can, lah= Det går bra eller ja.
Allt kortar man ner så mycket som möjligt och sen lägger man alltid till Lah på slutet vilket är tillför att, nu när jag tänker efter så vet jag inte varför man lägger till Lah jämt och ständigt.
Well lah ifa ni vill lära er det här språket så finns det ordlexikon på internet så ni kan plugga hemma.

Dagens bild

För mycket jobb, så dagens inägg och bild till ägnar jag Rosa bloggen. Så sätt på era rosa glasögon och njut av omgivningen. För just nu gör jag det, sitter på en balkong i Singapore och dricker whisky med en mexikan som precis anlänt hit. Puss Ida hoppas du har det bra i Brasilein och dansar mycket samba....

Dagens bild

Mitt kusin barn Paulo på min kusins bröllop i Spanien. Borde besöka dom oftare i Cadiz.

Alla hjärtans dag present.

Om det nu skulle vara så att ni vaknar upp och glömt bort att köpa en present och inte vet vad ni ska köpa. Allt verkar tråkigt och ni vill ge personen ni älskar nått extra så har jag gjort det enkelt för er. På den här sidan kan ni nämligen köpa presenter till folk som redan har allt.
Här är några urval på presenter som jag skulle tycka vara roliga att få....

Dive to the Titanic
See with your own eyes the vessel that was once the height of opulence, but whose journey would end tragically with the loss of 1,500 lives. Travel to the middle of the Atlantic ocean and dive in a submarine to 3,800m below the ocean surface where you will see the RMS Titanic, almost 100 years after its tragic end.


Weightless Flight
Wow! This truly amazing and unique gift is only way to have them floating in air, literally! They will be drifting with their heads in the clouds with this extraordinary gift!

1994 Brazilian World Cup Soccer Game
Get ready to samba against the 5 time World Cup Champions! If you are a soccer fan, you will never forget this once in a lifetime experience. Imagine scoring a goal against Brazil. Imagine shutting down Brazil's powerful offense? Granted it will be very difficult, but its a dream come true...

Alla hjärtans dag...

Japp idag är det alla hjärtans dag och jag vet inte riktigt vad man säger men, Glad alla hjärtans dag! Hoppas ni som har någon har en mysig dag. Och för er som är singlar får vi väl hoppas på att ni blir bjudna på ett gelehjärta på ICA eller på lunch restaurangen dit ni ska idag.
Själv är jag helt ensammen idag så det känns ju sissådär va... Men som man bäddar får man ligga, flyttar man utomlands och reser runt, så får man nog skylla sig själv att det inte var någon som låg bredvid mig när jag vakna upp som jag kunde pussa på. Men hey! Det finns ju faktiskt blomster bud om man nu skulle ha någon. Förra året vid den här tidpunkten umgicks jag med en donna. Hon var någonstans i mellanöstern och jobbade och jag var nere i regnskogen på Sumatra. Eftersom jag satt lite dåligt till och inte hade internet så engagerade jag min redaktör på WpN i det hela. Hon lyckades hitta nån liten obskyr blomster handel där hon var, och skicka en bukett med blommor till henne. Tyvär så small det till uppe i Lebanon samma dag om jag inte mins fel. Hon blev iaf tvungen att åka från hotellet där hon bodde och fick aldrig blommorna. Jag fick iaf se dom på en bild från internet senare, dom var fina.

Dagens bild

Kom hem för någon timme sen till Singapore. Det första som dyker upp i inboxen är en förfrågan om jag kan vara i Hong Kong på torsdag... Så nu har jag suttit och jobbat i några timmar så jag får se m det blir HK.
Resan har iaf gått bra och mer får jag skriva imorgon för nu är jag så trött så jag ser med ena ögat och vilar med det andra. Några timmars sömn innan jag måste börja jobba med Saipan bilderna för jag ska försöka lämna allt imorgon natt....
Lärde min reporter ett nytt ord som aldrig hade hört förut time optimist. Det är en sån som jag!

Allas vår Dick

Dagens bästa nyhet måste ändå vara att USA's vice president Dick Cheney har skjutit en jurist.

"USA:s vicepresident sköt advokat på jakt
USA:s vicepresident Dick Cheney skadesköt en 78-årig jurist när han var ute för att jaga småfåglar i helgen.
Advokat Harry Whittington uppgavs vara i fin form dagen efter, trots att han träffades av en rejäl hagelskur."

Dagens bild

Sitter nu på en uteservering mitt i Manila och har precis landaat från kvälls flyget från Saipan. Njuter av en Shisha (vattenpipa) och en Corona.
Ett mail hade dykt upp i min inbox där en lokal fotograf här i Manila gärna ville träffas och ta en öl. En väldigt sympatisk tjej i 30 års åldern. Marknaden här verkar dock vara sjukt korrupt och dåligt avlönad. För ett fyra sidors jobb tjänade hon 200 dollar. Och hon fick ofta vänta på betalningen i några månader. Nu har hon inte fått betalt på nio månader.
Imorgon upp tidigt för att åka upp till Clarke för att flyga vidare hem till Singapore.

Att bli frälst

När jag idag skulle lämna Saipan så var flyget försenat med tre timmar. Island time! Jag lyckades däremot fixa så alla vi tio passagerare fick köpa mat för tio dollar var på flygbolagets bekostnad.... Det ska kosta att vara sen.
Maten avnjöt jag med två stycken mormoner. Jag har fortfarande inte riktigt fattat vad det är för skillnad på att vara "kristen" och mormon men dom har tydligen ett tredje testamente som bara handlar om dom. Jag var nästan övertygad mormon tills dom började prata om hur fel det var att vara homosexuell och hur en i kyrkan som varit "det", gjorde det rätta och tog livet av sig. En annan sak som fick mig att tveka var deras syn på USA, det är nämligen där dom är som starkast. När USA går ut i krig gör vi det bara för att försvara friheten...

Dagens bild

Det här är min sista kväll, jag var på väg hem från en plåtning när jag hör massa folk som skriker. Det lät som en publik till nått evanemang av nåttslag men jag hade till en början svårt att hitta var det kom från. Efter ett tag ser jag en upplyst arena och bredvid den full med människor som sitter runt nått. Jag ser inte vad det är men jag betalar inträde och går in. Det är en lokal kickboxnings match. Öns stora fighters ska gå en final match, alla är lyriska och gormar och hejar på. Dom slåss inne i en bur medans publiken sitter runt.
Kickboxning är tydligen stort här och jag hade "tur" som fick se dessa två fightas.
En kämpe har slagit sönder sitt öga och nu är läkaren på väg att sy ihop det.

Dyka i grottor

Idag har jag gjort "ön". Jag började med att åka norrut för där hade jag aldrig varit. Besökte alla turist ställen som jag kunde hitta. Otroligt vackra små vägar, kul med snabba fordon på dåliga vägar! Jo ibland måste jag få leka av mig. När jag hade kört runt ett tag så trodde jag att jag hade sett allt. Jag tog massa små vägar så helt plötsligt dyker det upp en ny del av ön. Hmmm den här var större än jag trodde tänkte jag medans vinden vissla förbi. Efter ett tag så börjar det se lite väl bekant ut. Jag hade ju självklart varvat mig själv och lyckats komma runt ön från andra hållet. Mycket förvirrande.
Eftersom jag är den rastlösa typen så lyckades jag hitta en dykfirma som hade ett dyk kvar på dagen. Perfekt, jag och Sergei och hans ex fru. Båda två jobbade i dykbutiken drog iväg för att dyka i grottorna.
Man börjar med att gå ner för en lång trappa, sen kommer man till en platå som man hoppar ner från med all utrustning på. Här ligger man och plaskar i en liten grotta, när man väl kommer under ytan så öppnar sig en magnefik sal som senare mynnar ut i havet. Så himla läckert, fullt med fina fiskar och stora sköldpaddor. Ett dyk som jag deffenetivt kommer minnas.
Väl uppe på land med andan i halsen, efter ett tungt träningspass uppför trapporna med all utrustning på. Så möter vi två loclas, en tysk och en amerikanska. Dom hade också dykt precis och stod och drack öl i solen. Jag fick genast en öl i handen och satt där och prata ett tag med dom. Det visade sig att tjejen jobbade på ett utav dom enorma fartygen som ligger till ankare utanför Saipan. Det är stora militär skepp som är redo med utrustning för flera divisioner. Allt finns ombord för att snabbt kunna kriga. Så fort dom får ett samtal så ska dom snabbt kunna vara på plats i Irak eller vart nu nästa krig kommer äga rum.

FOTO: Okänd, men om ni vill se mer bilder från den som har tagit den så kan ni gå in på den här sidan.

Dagens bild

Dagens bild är inte min utan är en tribute (om det är någon som kommer på ett ord på svenska så säg gärna till det för här står det still) till David Høgsholt som fick pris i World press photo idag.


FOTO: David Høgsholt

GRATTIS!!!

Idag presenterades vinnarna i world press photo. Två stycken vänner och två bekanta tog hem priser. Så världens grattis till er! Självklart är Månadens babe en av dom Scott Nelson! Den andre är en sjukt duktig och trevlig kille från Danmark som heter David Høgsholt som jag hoppas signar WpN snart! DEn tredje är Lucian Reed som jag bara känner genom WpN. Den fjärde är dock en svenska som jag inte heller känner så bra men som heter Åsa Sjöström, henne träffade jag första gången i Thailand vilket hon inte kommer ihåg men men.... Hon är iaf sjukt dukig och rar.
Damn vad jag är avundsjuk på er! Njut och känn att ni tillhör eliten av världen, för det gör ni!

FOTO: Jerome Delay (från Perpignan delar av WpN familjen samlade)

Hotel rummmet

Fläkten surrar och försöker göra det lite mera bekvämt, Jill Scott sjunger från min dator, sitter på hotel rummet med en uppdrucken öl och en på som jag sippar på. Klockan är 02:09 och det verkar som om nån inte vill att jag ska sova.
Tidigare under dagen så hyrde jag en mc vespa, skulle glida runt på ön med den lokala knarklangaren "Free". Han försov sig så jag fick åka runt ensam, hade hoppats på att han skulle visa mig lite illegala bordeller men det blir tydligen imorgon. Jag har inte fått det bästa intrycket av Saipan förens idag. Tidigare har jag känt att det här bara är en sexstad dit folk kommer för att spela och ha sex. Men när jag och min ipod gled runt på ön på vespan så ändrades det lite. Överallt är det grönt och varmt, galna hundar som skäller och viftar på svansen när man kommer körande och Saipaneser som nickar med ett varmt leende när man kommer åkande.
Det ska bli skönt att komma härifrån snart dock, det börjar bli lite för riskabelt med maffia och folk som är rädda. Sen hade jag hoppats på att vara ledig några dagar men det har varit så mycket jobb så jag har gått och lagt mig halv fyra varenda natt och stigit upp nio. Ö livet är inte lika glammigt som det kunde varigt. Och imorgon åker min reporter hem så då blir det ännu mer ensamt.

Capital hill

Högsta punken på Saipan heter Capital hil, om ni är intresserade av historia så googla för den har sjukt mycket intresant historia.

Snurrig

Är man trött och snurrig när en local går förbi och säger -Whats up man? och jag svarar -Yea, tjena!

Hula hula donnor

Hinner inte sriva så mycket utan mer kommer när jag kommer hem. Allt jag kan säga att jag har haft en fantastisk dag!

Dagens bild

Kurdisk familj i Baghdad.

Goooood morning Saipan!

Den senaste väder rapportern visar att det är 30°+ ganska fuktigt och med små vind pustar som gör så att det inte blir olidligt svettigt. Några moln som gör att det blir lite mer drama i bilderna siktas, på en annars klar blå himmel.
Snart vankas en tur runt ön och senare, en lättare måltid vid stranden.
Life is good.

Dagens bild

Den här karln är en utav dom orsakerna varför jag längtar hem till Stockholm, vad skulle man göra utan så fina kompisar som er? Ni vet vilka ni är! (ja ni kommer också få er bild här om ett tag). PUSS

Att försova sig

Klockan ringer och jag vill helst sova vidare, fan vad jag är duktig som kan stiga upp så här tidigt tänker jag. Klockan var ställd på 09:00 och jag hade gått och lagt mig några timmar tidigare. Min reporter skulle ringa innan hon kom förbi 09:30. ner till receptionen och fråga var frukosten var. Hon kollade lite konstigt på och sa -Im sorry sir but we only serve breakfurst between 06:00-10:00.... Jag kollade på klockan på väggen 12:00, givetvis hade jag glömt ställa om klockan från Manila! En stund senare kommer min reporter förbi och vi åker iväg till en av dom lokala tidningarna Saipan Variety för att gräva i arkivet till vårat reportage. Det är alltid lika kul att hälsa på lokala småtidningar, den här var inget undantag. Liten mysig och när vi kom dit så hade dom bara nån timme kvar till deadline så det var full fart. Tryckarna vänta redo nere i källaren på att kunna börja trycka och folk rusade förbi och hälsade i förbifarten. En cool sak var att på denna lilla tidning hade dom en anställd fotograf och det var en ung tjej.
Nu under kvällen gjorde jag även mitt livs första besök på en strippklubb. Jag blev mest generad av att massa unga tjejer står på en scen och tar av sig kläderna. Jag och min reporter var där tillsammans och utgav oss för att vara ett par som ville krydda till vårat sexliv bara. Jag kan avslöja lite om reportaget, det handlar om trafficking, sexhandeln och politiker för ett amerikanskt magasin.

Dagens bild

GAM gerilla reportage i Days of Japan.

Landat

Efter den nogrannaste säkerhets kontrollen i Guam, där dom plockade isär hela min kamerautrustning för att leta efter sprängmedel. Hela proceduren tog ca 40 min. Saksamma jag är nu i Saipan iaf, det var mörkt när jag landa så än så länge vet jag inte om det är någon paradis ö, men en utförlig rapport kommer imorgon. Jag har iaf hunnit träffa min reporter som var jätte trevlig, fick ännu mer bakgrund till jobbet som vi ska göra. Sjukt svårt men väldigt intressant, så det ska bli spännande och se hur djupt ner vi kommer.
Godnatt!

GMT+10

Manila

Sitter i loungen på Manila flygplats och lyssnar på Stan Getz som spelas i bakgrunden och dricker kaffe. Eftersom den här resan har varit lite knepig så är jag förvånad att allt har gått så smidigt som det gjort, för att komma till Saipan behövde jag nämligen boka singel resor hela vägen. Tre ben blev det totalt, Singapore-Manila, Manila-Guam och Guam-Saipan. Den sista biten gick inte att boka med så kort framförhållning så jag har ett orosmoment kvar. Men det ordnar sig, det gör det ju alltid på nått konstigt sätt. I kön bredvid mig vid passkontrollen stod det en grupp äldre nunnor. Jag blir helt trollbunden av den harmonin som gamla nunnor kan ha. Dom verkade inte ha fått in rutinen på att flyga så det blev lite stökigt när dom kom fram till tjänstemannnen i luckan. Inget var på rätt plats och det for pass både hit och dit. Men deras ledare (abbedissan tror jag nog det heter) tog det cool lungt och bara log och fortsatte prata italienska med tjänstemannen som inte förstod ett skvatt. Nu går snart planet så dags att pipa vidare.

Dagens bild

Sri Lanka, Hickaduru. Namini 88 år var på tåget "den sjungande fisken" när tsunamin slog till på Sri Lanka. Hon och sitt barnbarn klamrade sig fast i vagnen och båda två överlevde.

Trött

Sitter nu på mitt hotel i Manila, på vägen hit mötte jag en irländare och två danskar som utgav sig för att vara schweizare...
Manila är en skön storstad, skitig, högljud och full med liv. Och det är skönt att få en dos av verkligheten efter några veckor i den artificiella robot staden Singapore. Det luktar underbar mat överallt jag har gått och maten var sjukt god. På flyget satt jag bakom nödutgången, i mitten där även jag har suttit några gånger. Det skrämmer mig lite när flygvärdinnan instruerar dom som sitter på dom platserna om att det är dom som har ansvaret om vi skulle behöva nödlanda och öppna dom dörrarna. En sak som jag därimot har anamat efter att ha fått en sån krashkurs i att sitta vid vingen är att vid start och landning måste man ha sina skor på sig. Jag vet ett det är lite freake men jag ser alltid till att jag har plockat ihop mina saker och satt på mig mina skor innan vi ska landa. Om det är någon som kan rådabot på det här så får ni gärna hjälpa mig! Nu ska jag gå och lägga mig för jag ska upp tidigt (med mina mått) och flyga dom sista benen för att komma till Saipan.

Stress

Sitter nu på Changi flygplats efter en stressig morgon. Nu lyfter snart planet och det är dags at boarda planet. Dagens hitills bästa. 10:00 Nikon kommer förbi med ett bud lämnar över en glugg, 10:01 taxin kommer. Det är snygg tajming! Det händer dock inte så ofta...

Dagens bild

Good old fashioned love!

Vad hände egentligen?

Hur kunde det gå så in i helvete jävla fel???? Jag syftar såklart på Jyllands Postens karrikatyrer av profeten som har tagit sjuka proportioner i hela världen. Vad var det som hände då? Nidbilder har det gjorts tidigare av Mohammed varför fick dessa bilder sånnna protester? Det måste ligga någonting mer bakom. Min förredetta rumskamrat stormade häromdagen in på mitt rum och kräkets ur sig sin vrede mot alla araber. Jag har hört det från flera. "Tidigare sympatiserade jag med palestinierna men nu får dom fan skylla sig själva". Som jag ser det så ligger det så mycket mer bakom än dessa bilder. För det första så är danskarna hatade i mellanöstern sedan tidigare, i Irak ses dom med lika onda ögon som amerikanerna. Dom danska trupperna har varit med och gjort lika mycket övergrepp som jänkarna. Varken jänkarna eller danskarna har fått någon utbildning i den muslimska kulturen och det sägs att taktiken har dom lärt sig av israelerna. Den ständiga förnedringen, för att hålla människor på plats. För det andra så är muslimer hårt ansatta av världen idag. Det är inte lätt att ha ett arabiskt ursprung idag. Själv är jag född i Colombia men kan smälta in nästan var som helst och dom flesta skulle gissa att jag har mitt ursprung i mellanöstern. Jag kan själv vittna om att så länge ingen vet att jag är svensk så är det svårare att ta sig fram idag än tidigare, då och då får jag otrevliga saker sagda till mig. Vad händer när en grupp människor känner sig hotade, när dom känner sig ansatta och utanför? Dom sluter sig och ser till att ha gemenskap med sinna egna. Om ni själva har varit på semester utomlands ett tag och hör eller ser nått svenskt så bli iaf jag lite mer patriotisk. Samma sak händer i dom muslimska länderna. Bara för några år sedan var det svårt att hitta någon kvinna i Syrien som gick helt täckt (nästan som en burka). Men idag ser man dom på stan lite överallt. Högervindar blåser över hela mellanöstern är detta så svårt att förstå? Ja det är det för islam är ingen lätt kultur att förstå sig på, speciellt inte om man kommer från väst och det ända man läser är kvällsblaskorna som hjälper till att hetsa lika mycket som fundamentalisterna. Riktade sig attacken i Damaskus mot den svenska ambassaden? Nej den och Chiles ambassad hade oturen att ligga i samma hus. Ändå kunde man läsa en rubrik på nätet att "Svenska ambassaden i Damaskus satts i brand". Det här är min syn på det hela, jag försöker inte ta någons parti utan vill bara inte ha det III världskrig som tycks närmare nu än någonsin. Religoner är inte lätta att förstå sig på, varken kristendomen eller islam. När Beatles engång sa att dom var större än Jesus så fick det också sjuka proportioner. I delar av USA så förbjöds deras musik och folk samlade deras skivor och brände upp dom i stora bål. Det känns mossigt att säga men att se tillbaka på historien måste vi göra för att undvika att historien återspelar sig. Speciellt när vi har med fundamentalister och göra och medier men en helt annan makt än vad den tidigare har haft. Drevet har bara börjat och jag hoppas att folk tänker efter två gånger innan dom drar alla "araber" och "skandinaver" över en kant.

Vinter kollektion

I veckan fick jag konstiga fläckar på mina favorit piratbyxor. Dom uppstod när jag tvättade dom och blev bara värre när jag försökte tvätta bort dom, det ser ut som en bil kört förbi och stänkt massa smuts överallt. Jag började med att försöka få bort fläckarna med super medel. Funkade ej. Sen gick jag till kemtvätten. Funkeade ej. Sen köpte jag färg och försöte färga bort fläckarna. Funkade ej. Det blev bara värre och värre så det slutade med att jag slängde dom. Sjukt dyra var dom så det sved. Så idag begav jag mig ut på stan för att införskaffa ett par nya. Alla affärer ligger i olika gallerior i dessa affärer har du ytterliggare affärer and so on and so on. Så det är som att gå in i en så där liten rysk dam som bara blir mindre och mindre. Singapore har i princip inga årstider, under december-januari så regnar det lite mer men det är fortfarande lika varmt. Ändå så har dom just nu vinter kollektionen inne dvs att det finns inte så många shorts eller piratbyxor. Är det nån som kan förklara det här? Det är ju för fan 30°+ året runt!!! Jag hittade iaf inga shorts, det blev en skjorta istället.

Dagens bild

Det har varit fel på blogger.com så igår kunde inte jag lämna några inlägg alls, så det här är gårdagens sömninga inlägg och dagens bild. Banda Ache NGO'S och militärer som precis har dumpat kroppar utanför stan. Två månader efter tsunamin hittade dom ca 500 kroppar om dagen.

Bara en öl

Igår satt jag hemma och jobbade på kvällen. Klockan 00:00 plingar det till i telefonen, en kompis frågar om jag inte ska med på en öl. Det slutade klockan med att jag kom hem klockan sex imorse. Jag fattar inte varför det alltid blir så? Well well, jag mår som en krokodil idag och orkar därför inte skriva nåt smart. Lugn hemma kväll med video.

Dagens bild

Gay klubb på Avalon i NYC, i förgrunden en svartsjuk kille som är på väg att säga något otrevligt. I bakgrunden hans mycket flörtiga pojkvän.

Att bli klassad som nörd

I december var jag In transit i Cairo och väntade på mitt visum till Irak vilket tog två veckor. Under tiden bodde jag i Zamalek på May fair hotel, ett tillsynes vanligt hotel. Men mycket konstiga saker hann utspela sig där undertiden jag väntade på mitt visum. Jag möter väldigt mycket människor när jag är ute och reser själv, på May fair bodde Saleem och Stephen vi fick kontakt genom att vi alla tre hade macintosh datorer... Båda två bodde i London men Stephen kom från NYC, dom skrev på sin PhD och pluggade arabiska. Vi blev snabbt vänner och åt frukost och lunch nere på Cilantro ett cafe som hade WiFi. Stephen hade jobbat i vita huset och Saleem hade pluggat hela sitt liv men nu var dom snart klara. Äventyren väntade runt hörnet, dom hade flygit ifrån den tråkiga brittiska studie miljön för att söka äventyr nere i mellanöstern. Dom var klassiska nördar super smarta och jätte trevliga. En kväll när vi hade varit ute och ätit så kommer det fram att Saleem ser sig själv lite som India Jones, Stephen fliker in med att -Maybe YOU want to be lika Indiana but you are such a geek! You are more like Marcus Brody -"Does anyone here speak English? Or even ancient Greek?" Saleem flek snabbt in med att -Martin is as big geek as we are, its just an differnt territory!!! Efter mycket om och men slår vi fast att Saleem är Marcus Brody. Jag har tidigare inte sett mig själv som en nörd men det är jag nog när jag tänker efter. Vi hade barnsligt roligt tillsammans och Saleem kan man följa på hans blogg. Här är Saleems version av vem som skulle vara Indiana Jones, läs det så förstår ni det här inlägget...

Val på Haiti

Den sjunde februari är det val på Haiti. Förra året kunde vi se fruktansvärda bilder från inbördeskriget därifrån som har pågott sen februari 2004. På plats är några riktigt tunga fotografer bla WpN's kalender pojke Scott Nelson. Även VII's Ron Haviv är där för Washington Post. Om ni vill följa honom i Port-au-Prince kan ni läsa hans blogg.

Dagens bild

Första dagarna här i Singapore bodde jag på hotel, jag var trött och hungrig. Runt hörnet låg det massa goda restauranger. Men jag ville ta det lite försiktigt i början. Jag slog mig ner på ett ställe som hade pasta, smörgåsar etc. -One pasta carbonara please! Det tog en liten stund sen kom dom ut med en tallrik med en toast och lite pommfritt. Jag tänkte att det kanske ingick och var en liten starter så jag åt inte upp allt, för jag var ju sugen på pasta. Efter en liten stund somnade jag, värmen, resan och tidsskillnaden hade slagit till. 45 min senare vaknar jag och det har fortfarande inte kommit in nån pasta. Jag orkar inte säga något utan betalar och går därifrån. Dagen efter går jag dit igen -One PASTA CARBONARA, please! kvinnan bakom disken upprepar det jag sagt och jag säger det engång till så det inte ska bli några missförstånd denna gången. En stund senare kommer dom ut med en toast och lite pommfritt. Den här gången blev det mest komiskt, jag tänkte för mig själv att en pasta carbonara kanske inte alls är samma sak här som hemma. Jag har inte ätit där sen dess men nästa gång jag går dit ska jag beställa en toast med french fries, kanske jag får min pasta då.

Pressfrihet i Singapore

Singapore är mycket speciellt på många fronter men journalister här nere förvånar mig mest. Eftersom det nästan är diktatur styre här nere så är pressfriheten begränsad. "Det är inget för oss, det är sånt som ni i väst håller på med, det passar inte oss". Så enkelt är det! För vissa journalister passar inte pressfriheten in i det Singaporianska samhället. En debatt som nu pågott ett tag är om spöstraff i skolorna. Det sjuka är att det inte handlar om att man ska avskaffa det eller inte utan om det ska fortsätta vara offentligt eller om det ska ske bakom låsta dörrar. Det sitter alltså vuxna utbildade människor och tycker att man ska prygla barn som har varit stökiga. Dom offentliga straffen går till så att man samlar alla barn i gymnastiksalen och sen pryglar rektorn, vaktis eller läraren barnet. Detta är inte grundat på någon forskning som jag har gjort utan mer en iaktagelse men om ni vill läsa mer kan ni göra det på olika webb tidningar. Att tillägga så hamnar Singapore på 140 plats när Reportar utan gränser rankar länder med pressfrihet i.

In transit goes charter

Eftersom det var så många som inte ville se mig ensam på en söderhavs ö (gud vad ni är gulliga som tänker på mig). Så har jag nu ordnat samåkning från Bromma flyplats. Klockan 10:00 den 6 feb lyfter mitt privata jetplan som ni kan låna för att ta er ner och tillbaka, resan tar ca 15 timmar med mellanlandning. Tyvär så har jag inte tillstånd att flyga direkt till Saipan så ni kommer möta mig på Changi flygplats i Singapore. Därifrån åker vi först till Manila sen över till Guam och sen vidare till Saipan. Max vikten på bagage är 30 kilo per person.
Ni som är bokade är följande.
Henke
El mango (jag är inte heller gay så du behöver inte vara orolig)
Sandra (Det hade varit jätte bra om du kunde samåka med nångon)
Linda (På söndag)
Peppe (jag vet att du har ett viktigt jobb i riksdagen men det vore kul om du kunde ta en vecka ledigt)
Alexandra (ska du samåka eller åker du själv ner?)

Det är alltså sex personer, men det finns rum för eftersläntrare!
Glöm inte bad brallorna!

Dagens bild

Jag har faktiskt gjort lumpen, på Värnpliktsnytt, jag gjorde det för jag ville se hur den "den andra sidan" funkade. Här är från HMS Karlskrona, vi var med på test turen in och ut ur hamnen på tre dagar. Om det är nått jag kan rekomendera (dvs om jag har några läsare som ska göra lumpen, eller nån förälder som har barn som ska göra lumpen) så är det att göra det. Jag hade så otroligt kul både under gröntjänsten och på VPN, Folk som jag aldrig skulle umgås med eller träffa mötte jag där. Man lär sig väldigt mycket och man behöver inte gilla att kriga, jag gör inte det! Men jag har mycket nytta av sakerna jag lärde mig där som fotograf.

In transit

Så här funkar mitt mitt jobb. Eftersom jag jobbar mot NYC så blir jag oftast uppringd mitt i natten, tillfrågad hur snabbt jag kan vara på en plats och hur mycket det skulle kosta. Det handlar inte bara om Asien men idag så gjorde det de. Jag fick precis reda på att nästa vecka så bär det av till Saipan. En ö mitt i stillahavet som tillhör micronesien. Förmodligen så långt bort man kan komma från Sverige. Det bästa med ö jobb är att flygen inte går så ofta så jag har två dagars plåtning och sen går flyget inte på tre dagar. DVS att jag har tre dagar ledigt på en söderhavs ö... Om det är nån som är sugen på att hänga på så är ni välkommna för det blir ju lite långtråkigt att leva ö liv helt ensam.

Kalender pojkar

Då var tävlingen avblåst, gissningarna har strömmat in, det visade sig att det här var en mycket populär tävling....