Interner

Kom precis tillbaka från ett annorlunda jobb nere i Rajastan, först tuffade jag och min reporter som precis hade landat i Indien ut i natten. Vi hade hoppat på tåget som går till Bombay, men vi skulle av i en liten håla som heter Kota. På klibbiga säten och med stora fläktar i taket färdades vi genom den bäcksvarta natten i sex timmar. Väl på plats möttes vi av en pastor som var vår kontakt person. Neil som min reporter hette var en scotte som jobbade i London, sjukt trevlig kille och i den totala misären så har vi ändå skrattat brallorna av oss. Vi fick några timmars sömn innan det var dags att bege sig till stället vi skulle in på, efter väntan i den stek heta värmen i 7-8 timmar vacklade vi in. Kameran var gömd och vi var inte vilka vi var, jobbet tog ca 15 min och jag kom därifrån med 32 bilder. Inte helt nöjd, men vad kan man göra? Ibland finns bara inte tiden. Jobbet ska gå nästa vecka tror jag och jag hoppas att det kommer få effekt, för det är fan i mig en av dom ruttnaste historierna jag hört. Vi åkte iaf bil hela vägen hem, vilket är genom hela Rajastan, efter ett punkterat däck och ett vansinnigt däckbyte mitt på motorvägen och 11 timmar senare kom vi nu till Delhi. Nu väntar jag på mitt visum och ska få besked om jag fått det eller inte och isf hoppar jag på nån kärra om några timmar kanske. Nu ska jag vila ögonen en liten stund.