Det tar tid att bygga upp men det går snabbt att rasera

Vi kom med det sista planet igår till Beirut, nån timme senare hade israelerna bombat flygplatsen och den stängdes ner. Hela dagen har flyglarmet gått på olika ställen då Israeliskt flyg jobbat på flitigt. 13 broar ska ha sprängts och nu verkar det inte som dom gör nån skillnad på nått. Det känns som dom lever uner gamla södern mottot "en död arab är en bra arab". Om det är nått land som jag verkligen vill se fred i just nu är det just Libanon, dom har lidit igenom så mycket krig och när nu väl landet börjar blomstra igen så blossar ett nytt krig upp och turisterna flyr. Vi bor bakom st George hotel där tunga strider ägde rum under imbördeskriget. Beirut är fantstiskt vackert med underbara människor i så det gör ont i hjärtat när nu bomberna börjat falla igen. När väl bilderna var skickade ikväll så ligger jag och våran tolk/chaufför och slappar på mitt rum och kollar nyheterna. Israeliskt stridsflyg hade bombat bränsledepån på den internationella flygplatsen. Vi åker dit, tuggimit tuggas snabbt och jag lägger in en till snus. På med västen och hjälmen man vet aldrig var nästa bomb slår till. Värmen från elden slår emot mig när jag kommer fram efter en litenstunds plåtande känner jag att det börjar regna. Jag kollar upp och vinden blåser in från öst så jag har ett enormt moln ovanför mig av svartrök. Regnet luktade bensin och med fel vinadar och glöden som sprätte skulle jag om jag stannat ganska snart lyst upp himlen. Några timmars sömn sen upp och jobba, längat efter dig.