In transit

Sitter i business loungen på Delhi's flygplats och väntar på flyget. Adam som är en i  ressällskapet hade lurat i mig att flyget gick kl 18 det visade sig att det gick 19:46 och nu är det försenat till 21:30. Så nu sitter vi i loungen och dricker öl tillsammans med BBC som ska dit och jobba. Själv längtar jag bara efter stranden och lägga mig på en bräda och börja paddla ut. Hoppas ni får en skön valborg! Kram

Förberedelser

Igår satt jag i telefon med Sverige för att fixa mitt bredband, adressändring etc. Jag hoppas vara ute i god tid så att om en månad när jag flyttar hem så ska allt funka. Jag får lite svindel när jag tänker på det, EN MÅNAD sen är jag hemma igen! Shit vad tiden går snabbt och nu på slutet har jag så mycket som jag vill göra men ännu inte hunnit. I morgon bär det dock av ner till Sri Lanka för att lära mig surfa. Den här resan har jag sett fram emot i flera år, för det första älskar jag Sri Lanka, underbart ställe. Och för det andra har jag så länge velat börja surfa, så nu är det jag och två polare som ska ner den ena har surfat länge och är från Australien så jag hoppas han är en bra tränare. Det blir visserligen bara en kort resa för vi bestämde oss igår kväll och alla måste vara tillbaka nästa vecka för nya jobb. Nu ska jag bara dunka av det som ligger på mitt skrivbord och väntar på att bli gjort!

Ändrade planer

I morse var jag på väg till Dharamsla för att göra ett eget jobb om situationen i Tibet. Men saker händer längs vägen och jag stannar i Delhi i några dagar till innan jag sticker iväg men till ett annat ställe. Det är knepigt när det finns för många bra jobb att göra, vilket ska man välja? Igår när jag kom hem var det som att ha en hårtork i ansiktet hela tiden. Den vind som brukar var så svalkande var istället stek het. Under dagen hade det varit 45 °+ och inte kallare blev det idag. Min kropp reagarde på det mest besynnerliga sätt, jag har nu extrem handsvett hela tiden. Jag misstänker att det är en ny deo som jag köpt och hoppas det försvinner till i morgon... Jobbet gick annars bra, jag skulle ta porträtt av den första gay aktivisten i Nepal och det här är två av bilderna, jobbet kommer ut i maj i et magasin i USA.

Nepal

Helt plotsligt som fran en klar himmel blev jag pa sjukt daligt humor igar. Jag hade ingen anledning av att vara pa daligt humor men blev det bara. Samtidigt som det daliga humoret kom en liten kansla i kroppen av att jag kommer bli sjuk inom en vecka. Sa nu knaprar jag medicin och dricker mangder med vatten. Eftersom jag sovit daligt dom senaste dagarna sa forsov jag mig saklart imorse ocksa. Planet gick 12 och jag kom dit en 40 min innan. Allt gick bra och nu sitter jag iaf pa en bakgata i Kathmandu. Stallet ar underbart, precis som jag forestallde mig det hela och lite till. Tyvarr sa aker jag hem redan imorgon men kommer deff tillbaka. Ar sjukt nervos for jobbet som jag ska gora, vilket ar ett porttrat pa en gay aktivist for ett stort magasin i USA. Jag ska iaf upp vid fyra snaret imorgon bitti for att hinna fanga morgon ljuset uppe pa en kulle.

Kathmandu

Den underbara känslan av att ha lämnat ett större jobb sitter i även idag. Om jag får säga det så ser det faktiskt ganska bra ut, det var iaf roliga bilder att kopiera, även om jag fick kopiera om dom första bilderna för att jag slarvat i början. Imorse låg det iaf ett brev i inkorgen på mailen där det stod att, Nepal has green light. Så i morgon bär det av mot Kathmandu, flyger dit vid 12 rycket och kommer hem dagen efter. Idag ska jag försöka rycka tag och göra klart mitt överklass/polo jobb som bara legat och mognat....

Rent bord

Steg upp tidigt för att göra ut mitt ångest jobb, egentligen är det ingen ångest kring jobbat det är bara det att jag låtit det ligga för länge. Större jobb brukar jag låta ligga iaf i en vecka helst lite längre för att det ska mogna till sig lite. Nu har jag iaf rent bord som så när på en text jag måste skicka till min agentur och en bild som måste väljas för mitt nya promocard. Funderar på hästpolo bilden, men har du ett annat förslag? Gårdagen tillbringades annars först med middag hemma hos en ung franska fotograf sen chillout hemma hos Romana som jobbar på AFP. Det var en grymt skön blandning av folk hemma hos Romana, det visade sig att det var tre sikher, två muslimer varav en shia och en sunni, en tibetansk buddist och en hinduist. Den stående Indiska kommentaren för värmen som nu ligger över Delhi som en filt är "It's like a tandori oven in your pants". I morgon får jag se om det blir Dharamsala eller Nepal, God natt!

FCC

Gårdagen bestod av att springa runt i Delhi och jaga demonstranter. OS facklan hade kommit till Delhi och staden var belägrad av polis och militärer. Några vilda protester som det står om i tidningarna såg iaf inte jag. Till och från var det grupper om 5-20 personer som ställde sig och skrek någonstans, 2 min senare så kom polisen och grep dom. Totalt blev 150 personer arresterade. På kvällen möttes hela journalist maffian upp på FCC, (foreign correspondant club) sjukt trevligt att sitta och babbla massa strunt och prata roliga jobb ihop. Själv hade jag hoppats på att stuckit till Dharamsala idag men jag har dels ett jobb som jag inte gjort ut än, som ligger och ger mig dålig samvete. Sen har jag två uppdrags förfrågningar som kom in i veckan som jag inte fått svar på än. Det ena är i Kota, igen.... Och det andra i Nepal. Jag och en annan fotograf funderar också att hinna sticka ner till Sri Lanka näst nästa vecka och surfa och göra några jobb om tigrarna, innan jag drar till Afghanistan. Så nu måste jag göra ut mitt dåliga samvete i form av 30 bilder.

En stjärna har dött

Varför är det ingen som har berättat för mig att en av vår tids stora konfliktfotografer Phillip Jones Griffith har dött, han dog för snart en månad sen och blev 72 år gammal. Jag lärde känna hans dotter och ex fru lite grann när jag var i USA för några år sen. Hur kan jag ha missat detta???

Game is cancelled

I vintras bjöd min spanska granne mig på tortilla, å det var den godaste tortillan (spansk omelett) jag någonsin smakat. Så fort jag har tänkt på den har det vattnats i munnen på mig, den smälter liksom på tungan och man kan inte få för mycket. Iaf jag har pushat henne sen dess att hon ska lära mig laga den, och idag var det dags. Den tar drygt en timme att laga och innehåller bara lök potatis och ägg. Men även idag blev den ljuvlig, och nästa gång ska jag göra mitt gesäll prov. En annan grej som är kul med Delhi är alla skyltar som finns här. En hand snickrad skylt som finns på vägen utanför området jag bor i kan man läsa "Fear for depression?" och sen ett telefon nummer. En vän som var och hälsade på gjorde mig uppmärksam på en skylt som finns på flygplatsen. Vid tullen på Delhi's internationella flygplats finns en info tavla och några rader om säkerhet etc och har man några frågor eller vill tipsa tullen kunda man maila på (nu kommer jag inte ihåg exakt) delhi_customs@hotmail.com det roliga är ju att dom har en hotmail adress för en statlig myndighet. Den bästa skylten dök upp härom dagen, på ett väldigt tjusigt sjukhus här i Delhi hade dom satt upp ingen rökning skyltar, men grejen var att på dom här stod det bara"Don't even think about smoking".

Eterlysning!!

Sitter och kollar igenom hela mitt arkiv och inser att jag inte har en enda bild på mig när jag jobbar. Skulle behöva en bild på mig i en jobb situation, är det nån stackare som råkat få med mig på bild så vore det super snällt om jag skulle kunna få låna den...(den ska inte användas kommersiellt)  Jag bjussar på en middag när jag kommer hem! Bilden behövs a.s.a.p. maila på photo@martinvonkrogh.com

Moderna Indien

Ok, det är lite pretto att prata om moderna Indien men idag var det slående. Jag hoppade på tunnelbanan nere i södra Delhi och några stationer senare kliver den här tomten på. I en blandat kompott med buisness män och vanliga Delhi bor, är det inte konstigt att gå runt barfota med en lång stav som har ett yxblad högst upp. Nog om det, jag har nu lagt upp mina ljud-bild-spel (kan nån komma på ett bra ord för det) från Afghanistan på min hemsida. Det är lite provisoriskt gjort, med namnet men dom ligger där för att beskådas. Klicka här för att komma dit och klicka sedan på slideshows.

Fotosnack

Tanken var att jag skulle kommit iväg till Dharamsala idag men så fick jag reda på att det kommer vara stora demonstrationer på torsdag. OS-facklan kommer nämligen till Delhi då och eftersom Indien är det land med störst befolkning munkar (ja ni vet vilka, jag vill bara inte skriva ut det) så räknar folk med att det kommer hända nått. Igår hade jag fotograf maffian över, grymt trevligt gäng, hälften Indier och hälften ex-pats. En av killarna var spanjor och hade för nått år sen jobbat på Magnums kontor i NYC, han berättade att dom där varje söndag hade en fototävlingen för dom som jobbade. Väldigt opretentiöst men väldigt skoj. Så den här veckan var den enda på ett tag som vi alla var i Delhi samtidigt, så nu på onsdag drar vår lilla tävling igång. I potten, en flaska vin vardera, vi ska träffas hemma hos mig kl 15 sen har alla två timmar på sig att sticka ut och plåta i ett område som vi bestämt. Därefter tillbaka till min lya för redigering, alla får lämna en bild och sen röstar vi, om vi blir oense tar vi in en extern jury! Nu ska jag ut och plocka upp ett visum och fixa en ackreditering. 

Lördag kväll

Vaknade i morse och såg ut som ett penntroll, nu sitter jag som vanligt på min terass och röker shisha, dricker rom och blir mygg biten. Ikväll ska vi ut och skaka rumpa till salsa toner. Inte minn favorit men är det bra musik är det ju grymt kul att dansa till. För nått år sen var vi på en salsaklubb nere i Perpignan. Det var en kille som dansade med alla damer, ingen hade en chans mot honom. Han rörde sig som en gud, dansade med alla samtidigt. Själv garvar jag bara och rör lite på höfterna. Under mina tonår gick jag på fridans och balett, slutade efter några år och började på breakdans. Nått som jag alltid velat börja dansa är Lindy hop, men tyvärr har jag aldrig hittat någon som velat följa med. Första gången jag var på en Swing klubb var i New York, jag var 16 år och hade övertalat mina föräldrar att få åka. Jag och några kompisar var där och upplevde staden och klubbade runt och hade en underbar resa. En kväll när vi var ute, hörde vi musik uppe från ett fönster, gammal skön swing jazz. Vi åkte upp och hamnade i en dans studio, lektionen var precis slut och hela gänget skulle ut och dansa. Vi blev medbjudna till en klubb några kvarter bort. Luisiana hette klubben och när vi kom in var det magiskt. Sågspån på golvet och remmdrivna fläktar i taket. Ett jazz band stod och lirade och alla dansade och kastade upp damerna i luften. Jag kastade mig ut på dansgolvet och försökte hänga med, i pausen snackade vi med bandet. Dom blev helt till sig när dom fick höra att vi var från Sverige och hade spelat på Fashing för massa år sen. Tyvärr har jag aldrig hittat klubben igen men det lär ju finnas fler.

Trevlig helg

Puhh äntligen klar med alla bilder, shoff nu ligger dom i USA och UK, najs. Helgen är här, och fler roliga nyheter dyker upp på min mail. Grymt bra start på en helg skulle jag nog säga! Musiken går på hög varv och för tillfället har jag snurrat in helt på New Orleans musik och National teatern. Kanske inte dom mest uppiggande texter, men trasan med thinner går runt här nere också. 

Auto-ritcha

För att ta sig runt i Delhi åker man små gröna mopeder på tre hjul. I Thailand kallas dom för Tuk-Tuk och här för Auto-Ritchas. Förarna till dessa små farkoster är fenomenala chaufförer, dom manövrerar lika inga andra. Man kan faktiskt jämföra Delhi's trafik med fiskstim (det var pappa som kom på den metaforen) alla rör sig unisont och det är sällan folk krockar. Svänger en bil för att undvika en sten eller nått, är det som alla känner av och svänger samtidigt. Och idag var jag med om det yttersta beviset. En bil svänger ut i höghastighet och rullar vidare för att korsa en gata, min chaufför kör rakt mot honom. Och när han är (nu överdriver jag inte) 10 cm från bilen svänger han elegant upp jämte honom utan en repa. Min kompis hade skickat ett desperat sms igår. Jag har fått Malaria och jag kommer överleva!!! Sanjiit heter och Lars träffade honom när han var här. han har iaf åkt på en släng av malaria och låg inne på sjukan. När jag snackade med honom i morse lät han lite skruttig men bra. Jag tröstade honom med att säga att jag hade malaria för några år sen och att det gick över på ca ett år. Nu ska AC'n på och om några timmar ska jag ha skickat x antal bilder till London.

Trött som aldrig förr

Jag förstår inte vad det är med mig men jag är konstant trött, har varit det dom senaste dagarna. Trodde ett tag att det var för att jag rört på mig för lite men inte ens promenader hjälper, det slutar bara med att jag går hem och tar en siesta... Visserligen är värmen tillbaka och det gör en sjukt dåsig. Jobb trillar in och nu gäller det bara att planera dom sista veckorna väl, i morn ska jag ut på ett jäkligt coolt jobb om kvinnliga detektiver för ett brittiskt magasin. Ska bli spännande att se vad det blir, jobb beskrivningen lät ju lite skrämmande, "ta gärna bilder där en av detektiverna kikar runt ett hörn med ett förstoringsglas...." Well jag säger ingenting så har jag ingenting sagt. Nu ska jag jobba lite och sen sova gott. Bilden, har ingen anning om jag visat den, men tycker det är lite kul att Aftonbladet hänger mitt i Delhi med löpet, Carolas ord i polisförhör.

Ensam granne

Under några dagar har regnet gjort så Delhi kylts ner, men nu är värmen tillbaka. Det enda plagget som går att ha på sig inomhus är kalsonger, resten klibbar fast. Min hyresvärd som bor under mig har också haft en intensiv period av besök, hans vuxna barn var på besök i en månad. Så nu kommer han upp till mig för att få sällskap, ibland nån gång om dagen ser han till att min lägenhet behöver fixas med. Han sitter mest och beklagar sig att han nu är pank och uttråkad, pank för att han la alla pengarna på barnen och uttråkad för att han har absolut ingenting att göra på dagarna. Hans fru är sjuk och kan knappt gå så han måste stanna hemma och ta hand om henne, men nu har han hittat sin fristad uppe hos mig.... Själv vet jag inte vad jag ska göra när jag kommer hem, klantade mig med att ge svar till Aftonbladet ang sommar vikariat för att jag väntade på svar från SVD. SVD gav mig aldrig svar och nu står jag utan som det ser ut nu. Det ordnar sig på nått sätt, inget är ju skrivet i sten. Men det är alltid kul att jobba på en redaktion efter 8 månader i exil, men jag får väl ta och vara lite ledig i annat fall. 

Flummiga drömmar och fisken

Igår var det bjudning på Terrass la von krogh, Lars Dareberg, som är en fotograf från Sydsvenskan och hans reporter Mikael kom över på kvällskvisten, tanken var att vi skulle bli ett gäng men antingen var folk sjuka eller borta på jobb. Vi blev iaf ett litet gäng, Jean min indiska fotograf kompis och Fred min gay granne kom också över. Sjukt trevlig kväll och alltid kul att prata svenska! Vid tre snåret gick Jean hem och då hade vi bollat fram tre jobb som jag måste hinna med innan jag åker hem. Resten av natten bestod av märkliga drömmar och för en stund sen vaknade jag precis efter jag hade blivit tagen av ryska underrättelsetjänsten (tror jag) och skulle föras bort, långt-bort-i-stan. Fisken är från Andeman och den skulle jag egentligen fått äta om det inte hade varit så att köket på hotellet tappat bort den... Nu ska det jobbas med bilder resten av dagen, kan föresten rekommendera en sak. Just nu går en julskiva på högvarv hemma hos mig, det är soul och blues låtar, men känslan av att lyssna på julsånger i stekande värme nere i Delhi i april är ganska skön! 

Nya tider

Helgen har gått åt att tänka, tänka på vad jag befinner mig just nu. Egentligen är det väl vad hela Indien vistelsen har gått ut på men nu har jag kommit på en sak. För er som hoppas på att läsa djupa och kloka tankar här så kan ni ju klicka er vidare. Det här är bara mina banala vardags tankar som folk i århundraden redan tänkt på men som varje idiot inte kan lära sig av. Trots att jag i förväg redan vet svaret så måste jag plåga mig med att uppleva det och lära mig genom min egna misstag. Men så är väl människan? Jag har nu sedan en tid tillbaks legat hemma och tyck synd om mig och längtat hem till Sverige. Vilket man ju måste få göra ibland, jag har till och med letat ny lägenhet och börjat rita på hur jag ska göra en ny kökshylla och garderob till min lägenhet. Så i morse när jag låg och stirra upp i taket slog det mig att jag kan ju fan inte leva på nått annat ställe. jag är ju fan i Indien och har mindre än två månader kvar innan jag flyttar hem! Ryck upp dig och lev nu! Självklara tankar men det tar ett tag innan man hittar dit. Och följande minuter började jag skissa på tre riktigt bra reportage som jag borde hinna med innan jag sticker hem. En annan sak som slog mig när jag kollade på lägenheter i Stockholm var hur folk möblerar sina hem. Nu kollar jag på 2 or och då har man ett vardagsrum och ett sovrum. I alla lägenheterna så stod det en soffa och en tv i det rummet. Tv:n har en sån central del i alla hem att man skulle kunna tro att det var ett altare! Jag köper inte en större lägenhet så jag kan ha en tv att tillbe. Har folk ingen fantasi? Eller rättare sagt är det de enda folk gör i sina hem? Sover och kollar på tv?

Slarv kopior och monsun regn

Många tankar i huvudet nu, svårt att jonglera med alla, några ramlar mot marken och går sönder. Reportern som jag jobbat med sov över här i natt, jag har inte skrattat så mycket på länge, fan vad skoj det är när man har samma humor och man triggar varandra så det mesta man pekar på blir roligt. Vi skrattade så vi grät efter vi kollade in den här stackars mannen nu är det ju inte säkert att just har samma humor och kommer tycka klippet är ganska tråkigt men ta då en titt till och tänka på att det är en väääääldigt sällsynt liten sak han håller i handen... När vi satt och drack öl på terassen igår skakade hela huset till av en liten jordbävning, sen har moderjord spelat spratt med oss hela dagen. Enligt nyheterna så hade New Delhi ett pre-monsun regn nu under eftermiddagen, vilket i sin tur ledde till elavbrott. Nu måste jag fortsätta jobb lite innan vi ska ut och dricka drinkar. Bilderna är otroligt slarvigt kopierade så tänk inte på det...

Interner

Kom precis tillbaka från ett annorlunda jobb nere i Rajastan, först tuffade jag och min reporter som precis hade landat i Indien ut i natten. Vi hade hoppat på tåget som går till Bombay, men vi skulle av i en liten håla som heter Kota. På klibbiga säten och med stora fläktar i taket färdades vi genom den bäcksvarta natten i sex timmar. Väl på plats möttes vi av en pastor som var vår kontakt person. Neil som min reporter hette var en scotte som jobbade i London, sjukt trevlig kille och i den totala misären så har vi ändå skrattat brallorna av oss. Vi fick några timmars sömn innan det var dags att bege sig till stället vi skulle in på, efter väntan i den stek heta värmen i 7-8 timmar vacklade vi in. Kameran var gömd och vi var inte vilka vi var, jobbet tog ca 15 min och jag kom därifrån med 32 bilder. Inte helt nöjd, men vad kan man göra? Ibland finns bara inte tiden. Jobbet ska gå nästa vecka tror jag och jag hoppas att det kommer få effekt, för det är fan i mig en av dom ruttnaste historierna jag hört. Vi åkte iaf bil hela vägen hem, vilket är genom hela Rajastan, efter ett punkterat däck och ett vansinnigt däckbyte mitt på motorvägen och 11 timmar senare kom vi nu till Delhi. Nu väntar jag på mitt visum och ska få besked om jag fått det eller inte och isf hoppar jag på nån kärra om några timmar kanske. Nu ska jag vila ögonen en liten stund.