Ursäkta röran!

Ledsen för det korta uppehållet men det har varit lite rörigt i livet. Lite för mycket motgångar och strul, ibland önskar jag bara att allt var lite lättare. Jag har nu skrubbat varenda millimeter av min lägenhet och den förbannade röklukten sitter fortfarande kvar. Det enda som är bra är att min bostad nu är så ren som den aldrig har varit. Halsen svider dock och febern gör så att jag ständigt är i en dimma. Även fast det är skönt att vara hemma så känns det annorlunda denna gången att komma hem. Varför kan inte folk förstå mig eller är det jag som inte förstår dem? Sitter nu på Aftonbladet och har varit ute på mitt första jobb utan att avslöja för mycket (för allt är så förbannat hemligt när man jobbar på kvällstidning...) så var det ett konsument jobb som var helt ok. Ens första jobb kommer man alltid ihåg, förra året var jag på Expressen och mitt första jobb var att bevaka Mr van der Kvast, hans hund hade nämligen bitit en granne.... Jag gjorde nog den sämsta häckningen i världen, man ska ju gömma sig så att "offret" inte ser en. Men det fattade ju inte jag så jag ringde på dörren men det var ingen hemma så jag satt utanför och väntade. Det är svårt att komma tillbaka till en slätstrucken vardag när man haft så mycket färger och kontraster runt om kring sig i 8 månader. Vad är det för fel på mig????