Njut nu av oskrivna sidor

Gott nytt år allesammans, har för flera dagar sen landat i Stockholm. Haft en underbart skön jul där jag bara tagit det lungt och kunnat tänka och promenera och givetvis ätit underbar god mat. Hade egentligen tänkt skicka ut en nyårs utmaning till mina favorit bloggar där jag skulle vilja se en nyårs krönika vad som kommer hända 2007. Hade fortfarande varit kul så om nån av er läser det här hade det varit skoj om ni hade lust att spå in det nya året både personligt och i världen.
Rosa bloggen
Henrik's blog
Ensamma mamman
Politikerbloggen
Plockepinn
Sandra
Micke Berg
Livet och Helsingfors
2006 har varit ett helt fantastiskt år för mig men också väldigt tungt. Vänner som gått bort och ett tungt jobb att komma tillbaka från smärtsamma minnen under sommaren. Slutet på året blev inte direkt det jag hoppades på men jag och min flickvän separerade tyvär nyligen. Skulle säga hejdå till hennes dotter igår viket gjorde otroligt jävla ont. Även fast jag vet att det blir drakflygande och sandslotts byggande i sommar så saknar jag dom redan. På andra sidan jorden är det nu 5 min innan det nya året börjar. Och om några timmar står vi själva och skålar in det nya året som jag hoppas och tror kommer bli en start på nått nytt fantastiskt kapitel i mitt och era liv. Nästa vecka bär det av mot Irak men först ska jag stryka skjortan och öppna skumpan och ha ett fantastiskt Gott Nytt år!!!! Tack för i år mycket kärlek och värme Martin von krogh.

GOD JUL!!!!

Så var granen klädd och skinkan äten och julsnapsen besjungen. Det enda som vi nu väntar på är att tomten ska klappa på dörren... Att tillägga under middagen så diskuterade vi vem som vi ville ha som ny statschef, pappa som jag av skam benämner som anonym tyckte att Babben Larsson skulle passa bra, Min syster Maria tyckte Mark Levengod och jag sa Mamma eftersom vi skulle nog kunna roffa åt oss ett fett apanage... Mamma kom inte på någon som hon tycket var värd att nämna, dock ville hon inte se jan Skytte på den posten! Obs våran gran är i verkligheten mycket finare och tätare än vad bilden visar....

En liten miss

Ställde klockan på tidigt igår för att stiga upp i hyfsad tid idag. Tanken var att hinna med och äta en god frukost innan jul lunchen. När jag kom ut i köket stod pappa där, efter en stund klämmer jag fram ett trött God jul! Lite lätt förvirrad svarar pappa ja visst men lite tidigt kankse. Jag hade räknat helt fel, var helt säker på att julafton var på lördagen. Jag fick visserligen en dag till men men. Rimmen är klara och imorgon är det julafton!

Så kom julen

Sitter nere på Gotland i tystnaden och mörkret. Så skönt, mamma, pappa och syster ligger och sover efter en dag av jul pyssel och Yattzi spelande. Jag gjorde min bästa omgång någonsin med 280 poöng... Innan dess fick jag äran att tjuv hugga ner en gran i skogen. Det blev toppen på en stor gran som hade blåst omkull, lite sne så den ser an anningen berusad ut men är väldigt fin efter systers pyntande. Eftersom vi har rimtvång på klapparna ägnas delar av morgondagen åt rim. Finns en möjlighet att jag behöver lite hjälp.... God natt!

Behöver hjälp från er!

Hur kan man vara så elak att man skickar ut besked om rest skatten sex dagar innan jul afton? Eller är det kanske ett geni drag från en myndighets sida. Tänker dom kanske att man inte vill starta året med ett brev på posten som totalt sänker än? Kanske tänker dom att mitt nyårs löfte i år kommer bli att ta tag i min ekonomi och jobba ännu hårdare? Eftersom det finns undersökningar på allt så måste det finnas det på det här också. Well har du något extremt bra tips på hur man tjänar snabba pengar som INTE innehåller ordet, naket, sex, mord, bedrägeri, livförsäkring, organbank, spermabank, vadslagning, rån eller kriminalitet så är det bara att höra av sig! Ring eller maila till desperat@fotograf.NU

Goooood morning Stockholm!

Lampan som exploderade i mitt kök är utbytt, drömmarna är färdig drömda och jag är utsövd. Det är en bra dag att vakna till, nu är det dags att ta tag i dagens skörd!

Dold ondska

Sitter inlåst i en väldigt konstig period i mitt liv just nu, ingenting är som det ska. Tomhet med full livs glädje? I tisdags delades pressfrihets priset ut på galleri kontrast, jag var där med pappa. Priset gick till Martin Adler och Anna Politkovskaja. Båda två födda samma år och dödades i år. Det var fint och väldigt sorgligt, Martin's båda döttrar tog emot priset. Kändes tungt när jag några timmar senare fick reda på att min mamma under en utställning av Anna von Brömmsen hade gråtande lagt sitt huvud mot en väns axel och sagt att hon inte ville jag skulle dö. Jag har ingen som helst döds längtan men efter två dokumentärer ikväll på tv3 och svt blev det ännu tydligare varför vi måste fortsätta jobba i svåra områden och visa vad som händer i en tillsynes allt galnare värld. Det här året har innehållit så mycket fint och bra, men också väldigt mycket tungt ondska. Jag känner mig som et barn inför ondska, hur kan människor bli så???? Och varför???? Jag bara vill inte tro på det! Rolf Porseryd höll ett väldigt fint tall om Martin under pris cermonin. Han undrade om Martin pga det han sett kanske hyste större kärlek till livet än nån annan. Jag hoppas han har rätt.

Grattis!!!!!

Shit vad glad och paff jag blev när jag precis surfade in påAftonbladets hemsida. Min gamle klasskompis Olof Guterstam har precis blivit uttagen till landslaget!!!!

Planering

Hade möte med ytterligare en kund idag om jobb från Irak. Vi har iaf bestämt oss för att åka i början av januari. Så nu sitter vi mitt i planeringen av alla jobb. Stressen kryper i kroppen även fast jag inte har otroligt mycket att göra. Hade svårt att somna så jag gjorde det klassiska misstaget att tänka på allt jag måste göra innan jag flyttar. Årsredovisning, gallra bilder till tävlingar, hyra ut lägenheten, ha en brak hejdå fest och fakturera... Jag la ut en glugg och ett hus för försäljning för ett tag sen pga att kassan hade sinat. Nu har jag sålt huset och imorgon kommer en kille hit och köper gluggen. Skönt att kunna pröjsa räkningarna! börjar dock få lite panik när det gäller julklappar, det är fan bara två veckor kvar! Men som det brukar göra med det mesta, det ordnar sig!

Ännu en jul fest...

Igår firade tidningen Fokus ett år med kalas nere på Söder mälarstrand. Mitt emot hade MTG sin jul fest och det duggade tätt med media folk. Jag skulle nog dock ha gått med resten av mitt sällskap när tiden var mogen för det slutade med att jag i linne låg på golvet och breakdansade.... Fast hey man måste bjuda på sig själv ibland!

En dag som inte alla andra

Gårdagen stressades både hit och dit, alla dessa glögg bjudningar och fester innan jul är sjukt trevligt. Grejen är väl bara den att allt ska också vara färdigt nu också. Pappa kom förbi häromdan och skulle hämta bil nycklarna, han kom dess värre strax efter 16.30 dvs mitt under City akuten.... Det sköna dock med pappa är att om det är något spännande på tv så har han så svårt att slita sig och desto roligare är att han också var beroende av City akuten men i våras. Så där satt vi helt plötsligt sida vid sida och följde operationer och intriger. Jag berättade vad som hänt medans han mindes tillbaka på hur det var förr i tiden på kliniken.

Underbara människor

Satt och jobbade sent inatt och steg upp för en timme sen. Varje morgon ser ungefär likadan ut för mig. Klockan ringer, jag stiger upp, kokar vatten, ser vad som finns att äta. Häller upp en kopp te och sätter mig sen vid datorn och läser alla nyheter. Och idag fastnade jag för en liten nyhet hos Expressen. Det var en man som startat en behov sajt. Folk skickar in sina behov och sen kan uppfinare och entreprenörer läsa och kanske upppfinna nått. Jag fastnade speciellt för ett behov som var inskickat av en man nånstans i Sverige.

Dansande robot
Jag önskar...en dansande robot i attraktiv kvinnostorlek (i mitt fall) för de kvällar då jag saknar disco-tidens glada dagar.

Test

Så har jag äntligen uppgraderat min blogg till googles beta blogg. Undrar om man börjar bli gammal när det tar emot att lära,läsa igenom hur man uppgraderar? Förmodligen är det bara slöhet... Lämnade precis tillbaks den sista pinalen till Aftonbladet som jag bara inte orkat få gjort tills idag. Saknar lite stämningen och alla kollegor som finns där men samtidigt skönt att vara frilans. Läste på flera bloggar att dom blivit väckta tidigt eller mitt i natten nu i helgen. Sandra på plockepinn bloggen hade det nog värst ändå. Men min väckning tar nog ändå ett andra pris. Min svärmor ringde tre gånger och på den fjärde vaknar jag och får höra att hon gärna kommer på mina föräldrars glögg mingel nästa vecka...

Dagens bild

Linus ringde igår och berättade att han var i stan, han är en av dom finare människorna jag känner. Nästan alltid glad och uppmuntrande, på ett ärligt sätt. Well hans blixt besök resulterade i en hel kväll på söder. Klockan 03 ranglade vi alla hem och alldeles för tidigt steg jag upp några timmar senare.

Arkeologi i katakomberna under södermalm

Jag var precis på jakt efter en sak nere i mitt källar föråd. Jag är uppväxt med en mamma som har svårt att slänga saker och jag harr deffenetivt gått i hennes fotspår. Min filosofi är att allt kommer tillanvändning för eller senare, kanske inte allt... Nere i mörkret hittade jag allt annat än den saken jag letade efter. En gammal cykel tröja från tiden jag jobbade som cykelbud, en dicibel mätare fårn tiden jag drev klubb och fick klago mål från grannarna, ett gosetcke som min mamma sytt från tiden jag gick på dagis, hela lego samlingen, två bilbanor som jag köpte när vi hade vinter trisdess för några år sen, en fickplunta som jag fick av min kompis Emma innan jag skulle segla nordatlanten, en oframkallad engångskamera från min student, en låda med skoltröjor som jag tryckte upp och sålde under gymnasietiden och tjänade en hel del pengar på.... Tyvär så hittade jag inte det jag letade efter men kom ist upp med en ny lampa till min pannlampa och två post it block. Kontentan av mitt besök i mörkret är att jag egentligen inte behöver köpa några mer prylar dom närmsta 10 åren.

Morgon stund

Vad är det egentligen med morgonen som gör det så svårt att stiga upp? Jag kan ha ett fruktansvärt morgon hummör, oftast vill jag bara inte prata med någon. Men så fort jag hoppat in i duschen är det mycket bättre, utan morgon duschen vaknar jag aldrig under helt under hela dagen. Jag går och lägger mig isf halv sovande på dåligt morgon hummör. Hemsk! Har ingen något botomedel med denna sjukdom? Nått som däremot var uppiggande var att se nya Bond filmen. Jag har varit en av dom griniga personerna som sagt att Craig är den sämsta Bond genom tiderna. Men ack vad fel jag hade det, det här var nog en av dom bästa Bond filmerna jag sett av dom nyinspelade. Skönt mänsklig Bond i ny tappning, det är bara att gå och se den!

Det måste vara mörkret?

Jag har lite väl lätt för att bli beroende av olika tv serier och nu har jag fastnat helt för City akuten. 16:30 sitter jag naglad framför tv burken och följer dramat i Chicago. Igår insåg jag dock att råget var måttat, när jag kommer på mig själv med att gråta när an av läkaran dog av cancer. Men jag kunde inte hjälpa det! Senast jag var fast i en sån här såpa var under mellanstadiet. Efter skolan skyndade jag mig hem för att lägga en Gorbys i micron och slänga mig framför Love boat. Jag vet jag väljer mina tv program väl... Har iaf jobbat på flitigt hela dagen och klämde in ett möte med min polare Erik som pluggar på JMK. Jälkligt skön kille som kommer gå hur långt som helst. Just nu planerar vi ett jobb i Kiruna om hur det är att leva med mörkret. Ska bli spännade och se om vi funkar att jobba ihop också. En annan rolig sak som damp ner bland mailen var ett brev från Cap&Design. Dom listar i nästa nummer några av dom mest spännande fotografer i Sverige just nu och jag var tydligen en av dom...

Liten förklaring

Kanske kan vara bra att förklara för er som läste förra posten och trodde att jag blivit kriminell. Kolla länkarna så försår ni att det är av ren nyfikenhet som man kollar in grottor etc.
spänning
och äventyr

Dagens bild

Från en power walk härom dagen....

Den sociala eremiten

Mina damer och herrar den senaste dagarna har jag återigen upplevt ketchup effekten. Varför kommer allt dåligt samtidigt och allt bra sedan i följd? Kunde inte livet vara lite mer dynamiskt och sprida ut allt lite här och var? Efter några veckor av snabb makaroner framaför City akuten i min ensamhet och ekonomiska trubbel rullar det plötsligt på igen. Min käre gamle vapendragare Urban Hamid kom ner till Stockholm och var jäkligt res sugen... Om allt går som det ska hinner vi nog klämma in en vända till Irak innan jul, sen flyttar jag ju snart så då blir det lite roligare updateringar på bloggen igen. Men just nu sitter jag med ett penga jobb åt en reklambyrå. Har plåtat ett jul kort och en ny profil åt ett investment företag. Cash is king! Jag har även gått ner mig i vuxen/pensioners träsket genom att varje dag vara ute och power walka. För att väga upp mina nya pensioners vanor har jag även lyckats å med några polare att bli intresserade av att hålla på med UE. Underground Exploration handlar om att upptäcka urbana platser i sin närhet. Vårat första mål var en grotta under slussen som är käna som Tariq grottan. Det var visserliegn en flopp eftersom vi kom åt ett larm och höll på att skita på oss och sprnag därifrån. Men när jag sprang där i grottan för att snabbt komma ut så inga väktare skulle haffa oss dök en tanke upp. Shit vad jobbigt om jag nu åker fast och dom kommer ringa hem till min föräldrar, tänkte jag. Sekunden senare kom jag på att jag inte var 15 år längre utan 24 år.... Men spännande var det!

Kylan

Försökte för en stund sen ta en promenad ute en efter två kvarter vände jag. Kylan och regnet gick liksom rakt igenom kläderna. Dom senaste dagarna har gått åt att börja sätta ihop min portfolio till hemsidan. Det är jäkligt klurigt att gå igenom alla bilder och bestämma vad som är värt att visa upp och inte. Och vilka kategorier man ska ha osv. Hoppas kunna bli klar med allt i slutet på denna vecka.

Kollektiv depression

En vecka var fjärde år har jag det senatse inom datorer. Min dator gick nämligen sönder under sommaren när jag var nere i Gaza. Pga olika dispyter har det tagit fram tills nu innan jag har köpt mig en ny dator, en apple Pro Book men inbyggd kamera och massa nya saker som jag förmodligen aldrig kommer använda men den är snabb och bra. Tyvär så blev jag dock tvungen att nalla från mina rese pengar för att kunna köpa den så nu ligger jag back och måste jobba ihop lite snabba cash. En sak som gör så man inte helt går ner sig och tänker att ens liv är helt misserabelt under nov-dec är väl att dom flesta verkar må dåligt. Utifrån sett måste det här vara ett väldigt konstigt fenomen. Hur kommer det sig att nordbor skiner upp under sommaren för att sen kollektivt deppa ner sig under vintern? När jag skulle dra ner persienerna igår knackade det lätt på fönstret, det var en natt fjäril som ville in till ljuset...

Nikon's nya hemsida

Idag lanserar Nikon äntligen sin nya hemsida som jag plåtat till. Jag fick först höra att dom var lite oroliga eftersom endel bilder var lite oskarpa och konstiga men det känns väldigt roligt att dom vågade köra på alla bilderna.

Att göra på lördag!

Har du inte bestämt dig för vad du ska göra imorgon? Då bör du dra förbi Mosebacke och kolla in Hootchy Kootchy Club. Stockholms skönaste burlesque club!

Hjälpa till och flytta....

Som tur är så händer det inte allt för ofta att ens kompisar beslutar sig för att flytta. Men nu har iaf Marcus gjort det. Uppslutningen var inte enorm, det var jag och en annan polare som lyckats bli klar med jobbet i tid och kunde hjälpa till att bära lådor. Mackan mjölkade till en början, han stod uppe på vinden och "fixade" medans vi bar lådor upp och ner. När vi under middags pause sitter ner får Mackan ett sms. Han ska nämligen flytta över till sin syrras lägenhet som han aldrig varit i. På sms'et står det: OBS! glöm ej fyra trappor utan hiss!!!! Efter några lådor och kassar inser vi alla att vi har en katastrofal kondition. Mackan som ändå ser piggast ut tar beslutet att blåsa av flytten. Bärarna är för få och trötta var argumentet! Det här är min andra wake up call inom en vecka. Jag har nu slutat snusa och ska börja träna på heltid igen. Puhh

Sura tanter

Satt idag och käkade lunch på en Thai restaurang på söder, vi satt där i lugnan ro. Snett emot oss sitter en ensam kille som har satt sig ner för att reservera ett bord eftersom det nästan var fullt, hans vänner står i kön och maten är på väg. En kvinna i 50 års åldern går förbi och frågar mannen om det är upptaget vid hans bord. Ja svarar mannen, -Mina vänner är på väg upp men ni kan ta en stol om ni vill sitta vid ett annat bord. Kvinnan svarar då att dom är ett sällskap på fem personer som har maten i handen och att han borde resa sig upp och lämna över bordet till dom, för dom behöver bordet mer än vad han gör! Själv blir jag helt paff över dessa argument som kastas mot killen. Jag kan inte hålla mig och kastar mig in i det livliga lunch samtalet. Kvinnan som följs av en man blir rosen rasande när jag lägger mig i diskussionen. HUR SKULLE VÄRLDEN SE UT OM ALLA TOG BORD INNAN DOM FÅTT MATEN????? Slänger mannen ur sig innan dom vänder på klacken och går mot ett annat bord. Segern är ljuv, speciellt när man får knäppa medelålders idioter på näsan, som dom engång gjorde när man var barn.

Helt ok eller?

Så var utställnnningen äntligen klar. För en månad sen blev jag tillfrågad av Stockholms Filmfestival att tolka deras tema fimer som dom ska visa i år. Fyra arabiska filmer är nu tolkade och printade på sponrings skrivaren från HP. Skrivaren var grymt bra och står nu och tar upp halva min garderob. Jag fick den av HP för att kunna printa hela utställningen och lite som lön från Filmfestivalen. Utställningen blev väl kanske inte top of the line men kul iaf att exprimentera att skriva ut på oljeduk. Vernissaget är på onsdag så ni som är sugna att drick lite vin och kolla på en halv bra utställningen är välkommna till Elverket kl: 19:00 nu på onsdag.

En dag på godset

Det här måste väl ändå vara veckans bästa rubrik. "Godsägarson i Skåne filmad när han plågade och sköt djur" Är det inte konstigt att det blir lite vidrigare när det står GODSÄGARSON? Va stackars kille, vad gör man när man får tråkigt på godset och har en videokamera, ett antal gevär, en polare som man vill impa på och ett gods? Spelar in film såklart! Men tom på pappas gods fick dom inte leka ifred utan nu står dom där med brallorna nere och förhoppningsvis skäms och blir av med sitt jakt licens.

Same old...

Efter nästan 10 raka timmar så börjar jag äntligen få form på utställningen som jag håller på med till Filmfestivalen. Skönt som fan, fick även några printarsom jag lämnat in. rakt ut kopior från Odenlabbet som ser riktigt bra ut med tanke på vad dom kostade. Dom ska iaf postas till Tyskland under dagen för UNICEF Award. Återkommer under dagen med mer äventyr....

Rolig kuriosa

Vår nya kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth sägs inte ha några riktiga skelett i sin garderob men förutom hennes genuina vapen intresse. Däremot skulle nog en viss man vända sig i graven om han visste vad som försgicks några hundra meter från platsen han blev skjuten på. Lena är nämligen gift med Ulf Adelsohn som är ättling till Anckarström som mördade Sveriges dåvarande konung Gustav den III den 15 mars 1792. Kom ihåg att det var här ni läste det först.....

Det blev iaf bra till slut!

Lite lätt nervös väcktes jag av en pigg fyraåring som kröp ner hos mig på morgonen och ville leka. Thank good att dom sänder barnprogram på tv så tidigt. Annat var det när jag växte upp, då byggde vi en tv av en gamal kartong och låtsades att vi överhuvudtaget hade tv... En lite stund senare var det klädstrejk. Kläderna som Fly hade lagt fram var sjukt tråkiga och inget alls som Ebba ville ha på sig. Det här var det enda som vi inte hade gått igenom kvällen innan. Jag tyckte jag testade allt, gick ut på balkongen med henne och försökte få henne att förstå att tunna mysbyxor var för kallt för idag. Bad henne tom snällt att hjälpa mig eftersom jag inte var så van vid det här. Det slutade iaf med ett samtal till mamma Fly som förklarade att mitt ord var hennes lag! Vi kom iväg efter en stund men då ville hon ju till dagis. Skönt att barn är så lättlurade som dom ändå är. Det blev skattjakt hela vägen in till stan med pirater som följde efter oss och adra äventyr som är en helt annan historia. Inspelningen gick riktigt bra och Ebba charmade hela teamet och gjorde en strålande insats. Så för er som varigt oroliga för min hälsa och välbefinnande så lever jag och allt har gått riktigt bra hela dagen.

Shejk von krogh?

Dagens bild

Ebba 4 år, även kallad bonusdottern.

Nervös bonuspappa

Dagen har bara rasslat på. Lämning av jobb, mera jobb flera samtal boka jobba och nu paus i jobb. Helgen blev riktigt mysig med en lång paus i jobbet på junibacken. Sist Ebba var där med mormor blev hon helt förstörd av kattla draken i sagotåget. Hon drömde mardrömmar och efter långa pedagogiska samtal att det finns väldigt väldigt många snälla drakar i sagor lugnade hon ner sig. Men i söndags var det dags att hoppa upp i sadeln igen. Det var tydligen inte bara hon som hade kommit ut gråtande... Junibacken hade nu gjort om draken betydligt mindre och inte alls lika läskig så vi gjorde ett försök och det gick bra denna gången. Jag har fått rapporter om att inga mardrömmar infann sig inatt och allt är frid och fröjd. Nått som däremot oroar mig lite ( ganska mycket faktiskt ) är att jag ska ha Ebba själv imorgon. Jag har aldrig haft henne själv, och även fast vi nu har det super bra tillsammans är det lite läskigt att ha ensamt ansavr för ett barn. Min kompis Marcus ska spela in reklamfilm imorgon och behövde ett barn och Fly ska köra halkbana. Detta lämnar mig ensam med Ebba från morgon till kl 13:00. Så innan inspelning ska jag på ett kort möte på elverket som hon får sprida lite liv på sen ska jag plåta Daniel Collert (Viktorias pojkvän). Allt detta innan aktrisen får kantra scenen.

Dagens bild

En till bild till Nikon jobbet. Ett av världens tråkigaste museer ligger ute på djurgården och heter "Natur biologiska museet". Här finns svenska djur uppstoppade och dammiga.

Gött

Den är ju sååååå skön, alltså känslan efter att ha suttit med några jobb i några dagar och tillslut är klar. Jag har ett utifrån sett hemskt sätt att arbeta på men för mig funkar det väldigt bra. När jag kommer hem från en plåtning så lägger jag bilderna att mogna. Några timmar, dagar eller veckor. Sen börjar jag snegla på dom engång. Sen går jag runt och har ångest i några dagar. och helt plötsligt infinner sig det. En känsla i kroppen att nu är det dags att börja jobba. Jobbflödet kallar jag det. Jag måste ha det för att det överhuvudtaget ska bli nått vettigt gjort. Visst kan jag tvinga fram det ibland. Men det blir alltid bäst när det kommer till mig. Då går det snabbt och bilderna blir som jag vill. Flummig kille, saknar arbetsdiciplin jo visst men så funkar det för mig!

När allt inte går sin väg

Den här dagen har varit kantad av saker som inte riktigt gått min väg. Är det inte konstigt att det sällan kommer en dålig sak utan oftast två eller fler? Jag har inte lust med nånting alls sånna här dagar. Tog en promenad men insåg efter en stund att det regnade och var piss kallt så jag gick bara runt kvarteret. Hann ändå träffa en bekant som precis kom från en fest (kl var 13:00). Jag skulle egentligen behöva sitta och jobba hela natten och helgen för att ha en uns av chans att bli klar. Men jag får nog blanda det lite med att vara pojkvän/bonuspappa också.

Ny bloggare!

Jag måste flagga lite för en ny bekant som börjat blogga. Micke Berg är en av mina ungdomshjältar när det kommer till fotografer. Fantastiska ögonblick nedfrysta på 36 mm.

Bakfylla och ångest

Igår vaknade jag upp med en riktig ångest liggandes i magen. Kvällen innan var det fest för Aftonbladet. Jag låg där i sängen och gick igenom kvällen efter nån sekund kommer jag på att jag vekligen inte har nått att ha ångest över. Jag var inte ens överdrivet full. Slirig såklart men inte full. Blir bakfyllan verkligen värre ju äldra man blir eller är det måst att man måst hålla igång festndet för att kunna festa som man gjorde förut? Kvällen var iaf trevlig, nästan 600 personer hade infunnit sig på operaterrasen för att fira att det var 10 år sedan Aftonbladet gick om Expressen. Efter en stund var det tal av Anders Gerdin som ville tacka alla så mycket och berätta vad som hänt dom senaste 10 åren. Det var tydligen ett gäng som fått stora journalist priset och massa andra fina priser. Slutligen tackade Anders reportrar, redigerare, växeltelefonisterna och vaktmästeriet. Men inte ett ord om alla fantstiska fasta fotografer som sliter på tidningen. Jag är inte längre en del av Aftonbladet som jag var i sommras när jag vikarierade där. Men jag blir ändå förbannad att han helt och hållet glömmer bort dom otroligt duktiga killar och tjejer som sliter där. Flera av dom har antalet gånger vunnit stora priser i Sverige och utomlands. Det ända sättet Anders tar upp fotografer är när Filip och Fredrik kommer in som hemliga gäster och hånar en annan fotograf som inte ens var närvarande.

Dagens bild

Obs! Inga djur blev skadade under fotografering!

Tid

Idag har klockan sprungit ifrån mig igen, jag börjar undra om det har med växthuseffekten? Tänk om det skulle vara så att man får mindre tid pga växthuseffekten? Glöm inte att det var här ni läste om det nya rönet först! Just nu sitter jag med sega jobb som jag mest vill dunka av så snabbt som möjligt men allt tar fan så mycket längre tid än vad jag tror. Jag ska kolla på fyra arabiska filmer som jag ska tolka och göra en utställning till Stockholms Filmfestival som börjar snart. (jag har kollat på en, dom är ganska långa....). Under tiden ska jag även plåta med fem nya kompakt kameror som Nikon har släppt till en reklam kampanj. (jag har plåtat med en, dom vill nämligen ha udda användningsområden och fem unika ideer). Sen jobbar jag på ett reportage till Fokus som ska vara inlämnat a.s.a.p. Dagen har iaf ägnats åt en Nikon kamera. Det blev undervattens bilder, inspirerat av filmen "Life Aquatic" (vilket är en sjukt bra film, som du måste se om du inte sett den!). Vi var iaf nere på Liljeholmsbadet och plåtade imorse med 500 nyfikna pensionerer....

Dagens bild

Ångest i Odense, Danmark.

Jag en kapitalist!

Middagen blev väldigt trevlig och jag hann klart med allt med en viss försening och en hel del hjälp av Fly. För någon dag sen köpte jag en ny mobil som jag har suttit med och försökt lära mig i tre dagar och halva söndagen ägnades även åt detta. Senare var det dock dags för en Monopol kväll. Andreas, Fia, Håkan, Fly och jag hae sslutit upp hemma hos mig och det blev som vanligt en vild omgång. Bla tatuerades luffar märket in när vi hamnade i kåken. Mutorna flödade och jag och Håkan försökte rädda spelet genom en fusion vilket fickk resten av spelarna att gå i taket.... Hoppas hinna klart med det jobb som jag nu har till på onsdag för isf hinner jag iväg till Sydkorea i slutet på veckan!

Dagens bild

Två helger sen på Mosebacke. Burlesk klubben Hotchy Cotchy Club. (jag vet helt felstavat....)

Damm och målarfärg

Sitter med vita fingrar och väntar på att min en hallvägg ska torka. Jag håller näligen på att målar om lite... Först blev det hall golvet som blev svart och nu håller jag på med väggen. Jag stannade hemma igårkväll för att bli klar med allt tills middagen ikväll. Det sura som jag nu inser efter att ha målat en grund är att jag inte ryckte bort tillräckligt med tapet! Den har börjat bubbla sig på några ställen. FAN!!!!! Fly har stått som Zorro och bredspacklat och jag har gått efter och slipat ner till en perfekt slät vägg men det räckte tydligen inte. Nu börjar stressen komma tillbaka. Ska måla engång till städa undan, köpa present till mamma och pappa inhandla mat och laga den allt på tre timmar.... Tur att det inte är nån ambassad middag utan la familia!

Hej då!

Det var ett tag sen jag skrev nånting alls, men det har varit lite turbolent den senaste tiden. Ett litet kaos som man befinner sig i lite då och då. Men nu har det kaoset dragit öster ut och solen har börjat tittat fram men det väntas nya oväder på ingång men just nu skiner solen. En snabb summering av det som hänt: Under en lång tids fundering och och massa samtal har jag nu hoppat av/tagit en paus från min svenska agentur. Jag har också takcat nej till dom erbjudanden som jag fått nere i Perpingan. Igår var också min sista dag på Aftonbladet så nu är jag fri igen. Det har varit en underbar tid på tidningen och det är båda skönt och lite sorgligt att sluta där. Nu ska jag dunka av ett gäng reportage som ligger och väntar och sen flyttar jag snart... Inte före december/januari men ganska snart iaf... Det är såklart massa mer som hänt men men, det kommer senare.

Vardagsliv

Jag älskar min vardag, under fem dagar har jag fått uppleva vardag första gången på vldigt länge. Jag har fixat och donat, städat lägenheten och börjat titta på hur jag ska måla om min hall. I fredags bjöd jag på fredags öl och i lördags hade jag middag hemma för ett gäng polare. Inte ett jobb så långt ögat kunde nå! Middagen blev lyckad och det var första gången som jag lagade mat åt min flickvän, hon var mycket nöjd och tänker hedanefter inte laga mer mat.... Söndagen spenderades på skansen efter önskemål. Min bonusdotter var mycket nöjd, och jag fick övertala Fly att sockervadd var ett måste för en 4 år liten dam. Därimot var skansen akvarium marddröms varning, Ebba är nämligen rädd för det mesta och ormarna och spindlarna var sjuuuuuukt läskiga..... Mitt sista projekt på söndagen var att dra om hela telefon kabeln hemma så jag drog till Claes Ohlsson köpte kabel och två nya jack och en ny tång. Min enda miss när jag börjar med sånna här små projekt är att jag gör nått så jag måste slutföra det för att jag vet att annars kan det dra ut på tiden. Denna gången började jag med att knipsa kaben så det inte gick att ringa eller gå ut på internet. Vad jag glömde bort var att vi skulle på middag nån timme senare och jag hann precis börja. klockan hann bli sent innan vi kom hem och jag fusk koppla för att kunna kolla mailen innan jag gick och la mig men allt var dött. Nånstans blev det fel och imorse åkte jag till Danmark på jobb och är borta till torsdag...

Väggen

Jag vet inte vad det är men sista tiden har allt kännts tomt och tungt. Jag är ständigt trött och energin är låg, därför har jag också varit dålig på att uppdatera bloggen. Men i helgen var jag nere i Helsingborg på fest hos några av dom som jag träffade nere i Beirut. Fly följde med och vi hade det väldigt mysigt med middag och hotel. Skönt att komma bort lite från Stockholm! Efter det dystra val resultatet känns det inte mer upppiggande. Det verkar som det blåser höger vindar över hela världen just nu. Sverigedemokraterna har gjort det bästa valåret och tog var femte röst i Landskrona. Jag minns hur det var att växa upp på 90-talet när högern var som starkast. Väldigt många bytteåsikter och att tycka att invandrarna var för många och jobbiga blev rumsrent. Jag minns att jag gick med min bästa kompis när han helt plötsligt kläcker ur sig att det inte borde finnas så mycket invandrare i Sverige som det då fanns. Jag blev helt paff, jag var åtta år och fick höra att det såklart inte gällde mig eftersom jag var adopterad. Men några kunde man dock bli av med, sa han. Jag är en fin invandrare, eftersom jag blev adopterad. Jag har den svenska kulturen som uppväxt och ses inte som en svartskalle. Ändå var jag rädd när lasermannen och högern härjade. Men som det var då kommer det såklart inte bli denna gången för vi kommer ju ihåg hur det var sist.

Dagens bild nr 2.

Ytterligare en dag på jobbet, igår var det Idol och Linda var en av tjejerna som gick vidare.

Dagens bild.

En dag på jobbet, ett knivdrama utspelar sig i Ronna.

Dunderkuren

Glöm alla piller och kinesiska kurer det finns en kur som gör dig frisk på en eller två nätter om du börjar bli förkyld! Under hela torsdagen trodde jag skulle dö huvudet sprängde och febern gjorde att jag (nästan) såg syner. Jag var helt säker på att min tid var kommen, som det alltid är när vi killar har drabbats av en förkylning. Men mitt beprövade gamla knep funkade även denna gång. När jag känner att en förkylning vill ta över min kropp sover jag alltid inledningsvis med halsduk och strumpor och inget annat. Den här metoden är beprövad under dom mest hårda förhållanden kroppen måste luftas men förkylningen kommer alltid runt halsen och från fötterna. Om det sen går längre sover jag även med en mössa. Då är man garanterat frisk på två till tre dagar! Om det inte funkar så bör man uppsöka sjukhus för då behöver man medicinsk expertis.

Det gick ju bra ju!

Gårdagens vernissage gick över all förväntan, ca 300 personer kom och minglade och skakade tass. Jag blev tvungen att hålla ett litet tal mitt i allt ihop vilket gick ok. Jag är en sån toffel när det kommer till tal och tacka folk och berätta hur mycket mina vänner betyder. Det slutade med att jag hulkade fram dom sista orden och fällde några tårar... Inatt vaknade jag med en sprängande huvudvärk som gjorde att jag steg upp kl 8, den har blivit bättre men snabba rörelser är inget jag ska pyssla med idag då sprängs förmodligen huvudet i små bitar. En annan kul sak som hände igår var att två stycken av mina favorit bloggare också var där, Sandra och Ensamma mamman.

Kräknervös

Om några timmar är det vernissage på min utställning på kulturhuset och jag är kräknervös. Vad ska jag ha på mig tex?? Inte för stiff men ändå lite fint eller vanliga kläder??? Att vara nere där det smäller fixar jag utan problemn men att blotta sig själv på det här sättet är bland det mest nervösa som jag varit med om. Tänk om det inte kommer nått folk eller tänk om det kommer nån galning som tycker jag har tagit parti för nån sida?? Gårdagens incident gjorde inte det sista nämnda bättre. Det här kallas posttraumatisk stress och visste har jag vissa tendenser av det. Igår när jag skulle ut från min lägenhet satt det en sliten man utanför porten på marken, när jag satte mig på min vespa körde en polis bil upp och mannan började gå iväg. Polisen sprand ikapp honom och en Fia min kompis kom förbi och såg att det låg nått på marken där han suttit. Hon plockar upp en 40 cm lång kniv som han suttit och hållit på. Vi lämnar den till polisen och mannan grips. Såklart man blir lite nojig när jag har ett jobb som folk har mycket åsikter om. Nu ska jag peta i mig lite mat och sen bestämma mig cad jag ska ha på mig så hoppas jag vi ses kl: 17:00 på kulturhuset! KRAM

Bästa knepet för att slippa mobilförbudet - Tjuvlyssnarna jublar

Tjuvlyssnat Sverige är ju faktiskt väldigt roligt ibland!
Utdrag ur tjuvlyssnat.se
Gröna linjen
(Tjej 17+ sätter sig i främre delen av vagnen där det är mobil-fritt, pratandes i handsfreen, med telefonen i fickan.)
Kvinna 35+: Du, det är mobil-fritt här numera!
Tjejen (irriterat): Jag pratar med mig själv!
(Kvinnan tystnar och surar för sig själv.)

Flash

Breaking news, visst gillar vi när man vi dom få tillfällen har chansen att väcka sin agent mitt i natten. Och jag vet att hon gillar det också. Även fast informationen är begränsad så är det en väldigt stor nyhet att USA's ambassad i Damascus har varit med om en terror attack. Relationerna är redan spända mellan Syrien och USA och en sån här händelse kan få bollen att börja rulla mot det som jag under en tid trott komma. Jag kom hem från Frankrike i söndags och är ledig hela veckan vilket är väldigt skönt. Sen är det bara en månad kvar på Aftonbladet innan jag ska börja jobba för WpN igen. Då blir det först Brasilien i en månad och sen blev jag tillfrågad om jag kunde flytta till Indien i ett halv år.... Vi får se, först ska det minglas på kulturhuset imorgon!

Viva la france

Hann hänga utställning och föreläsa på JMK innan jag drog ner till Perpignan i Frankrike på den stora fotofestivalen. Visa pour image är en underbar tillställnig, men det är också en väldigt märklig resa som man gör när man kommer hit. Jag har sprungit på möten sen jag kom ner och ska på massa nya möten idag. Fantastisk respons och trevliga erbjudande har det hittils inneburit. Så nu får vi se vart jag hamnar när veckan är slut. Egentligen ska jag skriva ett nytt kontrakt med min nuvarande agentur men det beror såklart vem som kan ge mig det bästa erbjudandet. Sen öppnar utställningen idag också, bildtexterna mailade jag iväg igår så nu ska allt vara klart och uppe. Sjukt kul och jätte nervöst och lämna ut sig på ett sånt sätt.

Välkommna!

Jag glömde ju helt och hållet berätta när vernissaget är. Ni är varmt välkommna på vernissage onsdag den 13 september kl: 17.00-20.00. Utställningen öppnar den 8 september men då kan jag tyvär inte vara där, ska till Frankrike nästa vecka på den stora fotofestivalen. Men den 13 sep kommer jag vara där och då hade det varit otroligt kul att sörpla vin och skaka tass med er.

Räcker inte till

När är man tillräcklig? Helst ska jag ju vara en bra son, bror, pojkvän, kompis och fotograf men just nu är jag inget känns det som. Dom senaste veckorna har det varit lite sömn och långa dagar. Det tog lite längre tid än jag tänkt att få ihop en tajt utställning men nu är den snart klar, det enda som är lite korvigt just nu är att budgeten är spräckt... Aftonbladet har varit fantastiska och gått in med 20 000 kr men hela utställningen landar på 33 000 kr. Så nu gäller det att trolla med knäna och hoppas att Nikon kan bidra med lite pistoler också. Lite då och då har det här kännts som en riktig idiot ideé men nu är det så nära målet så jag kan ju inte backa nu!

Tack!

Jag vet inte om jag skrivit det här någon gång men ni är fantastiska! Den här bloggen är inte stor men den har betytt vädigt mycket för mig. Främst när jag är ute på resa och har det tungt, då betyder era kommentarer mer än vad ni tror. Dom senaste dagarna har jag ringt och hattat runt för att försöka få till stånd en utställning. Och kulturhuset nappade så nu rullar det! Den 8 september öppnar den men vernissaget kommer vara veckan efter så då hoppas jag att ni kan komma och mingla och sörpla lite rödvin. Imorgon ska jag få hjälp att välja ut vilka bilder som ska printas och sen är det tok race att få klart allting. Det ända som just nu är går emot mig är min mage som inte är från denna värld just nu its REVOLUTION..... Fly (min flickvän) har försökt få mig att åka till sjukhuset men jag har inte haft tid och det är ju så tråkigt att sitta där uppe i flera timmar för att få reda på att det säkert går över. För drygt ett år sen kom jag hem med både malaria och dysenteri och blev runt slussad på tre sjukhus och hamnade på slutet på tropiska avdelningen på huddingesjukhus. Jag blev studerad som en utrotningshotat art som ingen hade sett på 100 år. Alla skulle klämma och känna men ingen hade nått vettigt att säga för att lugna mig. Men jag borde kanske åka dit imorgon?

Skiss bilden

Texten kommer från en gammal soul låt och både bilden och namnet är bara en skiss....

Hemma stress

Kom hem igår natt från Israel, Jordanien och Syrien. Trött men ingen lust eller tanke på att sova satt jag på planet hem och tänkte. Tankarna gick mest runt och runt. Hur kommer det sig att röda korset inte fått in mer än 25 000 kr till insamlingen för uppbygnaden av Libanon? Varför är det kulturella klimatet bara fokuserat på individen? På 60 och 70-talet var alla engagerade men dom enda som jag kan komma på som släppt en skiva ang kriget i Irak är Green Day, Bruce Springsten och nu Neil Young. Varför brys sig folk inte längre? Hur hade det sett ut om samma klimat som fanns då också fanns nu? Det här var några tankar som snurrade runt i huvudet när jag flög över Europa. Jag har aldrig vågat ha en egen utställning förut, jag har blivit tillfrågad men alltid tackat nej. -Om några år kanske när jag har ett brett material att jobba med, har jag sagt. Så nu ska jag testa en sak på dig (ja du som just nu sitter och läser). Jag har rest runt nu hela sommaren från det började i Gaza till Libanon Israel och Syrien. samt under året har jag varit i Irak. Så mitt nya projekt som jag redan har fått finansierat är en utställning om kriget som närmar oss med stormsteg. Göran Persson har samlat ihop 60 länder till en stor givar konferans den 31 aug-1 sep i Stockholm. Så tanken är att ha utställningen i samband med den. Hittils har jag följande samarbets partners, Nikon, Aftonbladet och Röda korset dit alla pengar som kommer in ska gå. Formen på utställningen ska sättas i helgen och på måndag ska det raggas utställnings lokal. Dom lokaler som jag hoppas på är antingen Moderna museet, Kultur huset eller National Museum. Ni har ju sett en del bilder och men inte alla så jag undrar vad ni tycker om hela ideen och på skiss affischen och skiss namnet? Skriv gärna kommentarer om ni har några förslag eller tankar.

Dagens bild

Flyglarmet har precis gått och på kibbutzen Saad står en reservist och hans hund och lyssnar var raketerna faller ner. Några är så när som några hundra meter från skyddsrummet där vi befinner oss. Om dom briserar på kibbutzen måste dom springa ut och kolla så inga är skadade.

Check in check out

Lite rörig dag med fredsdemostrationer och en pappa som fyller år. Hade hoppats kunna ge honom massa kramar idag men det får bli när jag kommer hem. Träffade familjen till en av dom kidnappade soldaterna idag också. Tungt möte med familjen som försöker hålla ihop nått som är så skört. När jag var i Gaza för några veckor sen träffade vi Gilad's familj och det var en helt annan sida som dom visade. Dom var emot kriget och skyllde kidnappningen på Israels regering. Ehud Goldwasser som blev kidnappad vid gränsen hans familj tyckte därimot att kriget var ett ont måste för att kunna leva i fred. Det kan inte vara lätt att komma tillbaks för Ehud som är en av förevändningarna till att kriget startade och så många har fått sätta livet till. Imorn bär det av till Tel-Aviv där vi måste ta ett flyg för att åka till Amman och sen ta bil över till Damascus. Det går visserligen att åka land vägen till Jordanien, men då får man en stämpel i passet som visar att man kommer från Israel. Och man kommer inte in i Syrien om det finns några som helst tecken på att man varit i Israel, så därför behöver vi en stämpel från flygplatsen så det ser ut som vi kommer direkt från Sverige. Lite komplicerat men så är det....

Dagens bild

Från ett skyddsrum i norra Israel, familjen har bott i skyddsrum i tre veckor.

Fortfarande lugnt

Ligger på sängen och kollar CNN och är utråkad, ont i höger skulderblad, hungrig och lite mer utråkad. Vi har stökat av dom flesta jobb som är kvar att göra och är kanske påväg över till Syrien. Under tiden tänkte jag dela med av resans hittils bästa kommentar som min kära reporter Wolfgang droppade. Vi har varit ute hela dagen och det har börjat bli mörkt, vi befinner alltså i ett krig! Vi kommer precis inkörande i Haifa och flylarmet går, kraftiga smällar hörs och jag säger till Wolgang att stanna bilen snabbt så vi kan ta skydd. Han kikar upp mot himmlen och frågar lite naivt om det inte är fyverkeri? Haifa har precis varit med om sin hittils största raket attack....

Byline

Om ni undrar hur vi ser ut...

Dagens bild

21 år är han och krigar för Israel, han kommer direkt ifrån fronten och har några timmar på sig att vila innan han ska tillbaka.

Lugnt

Under gårdagen körde vi längs nästan hela den libanesiska gränsen, med jämna mellanrum dök israeliskt artelleri upp. Soldaterna stod och hängde längs vägen och på baserna och verkade mest utråkade i värmen. Det går inte lika snabbt att ta sig in i Libanon som Israel först hade hoppats på. Enligt en soldat som precis kommit från fronten som vi pratade med bjuder Hezbolla på hårt motstånd. Vi kom iaf hem med ett hyfsat material som gick i dagens tidning. I förrgår kunde ni höra mig i tv4 nyhetsmorgon om hur läget ser ut just nu. Och på torsdag kan ni höra mig i Vår grundade mening i P1 kl 15.25. Just nu går flyglarmet igen och egentligen borde jag väl krypa ner i badkaret och ligga där i fosterställning. När man är ute på resa vill jag jobba inte sitta på ett hotel och vänta på att nått ska hända.

Dagens bild

På vägen hem igår gick flyglarmet och det hittils största raket angreppet mot Haifa ägde rum. Det rykte lite överallt och vi kör efter en brandbil som först har svårt att hitta var dom slagit ner. Tillslut hittar dom ett av husen i arabkvartern. En hel familj ligger under rasmassorna och alla jobbar febrilt med att försöka gräva fram dom. En för en bärs ut nästan oskadda och hela familijen överlever. Ett lite störra bildspel ligger idag ute på aftonbladets hemsida från dom sensate dagarnas jobb. På tre dagars jobb kommer tre bilder in i tidningen....

Det svåra valet

Innan jag åkte ner till Israel denna gången satt jag i telefon med min mamma, hon grät och har ställt mig frågan flera gånger -Va fan jag ska dit ner och göra? Idag fick jag frågan igen fast i ett mail och personen bakom frågan är lättare att svara än min mamma. När jag var nere i Beirut var det en hel del saker som hände som jag inte kunde skriva just då men som jag berättat för min familj efteråt. En kväll satt jag och min reporter nere på ett hotel och interjuvade några svenskar som var fast på en bröllopsresa. Efter ett tag dyker en vän upp till svenskarna, han hette Hassan och är en av dom finaste människor jag mött i mitt liv. Han hade samlat massa svenskar i en lägenhet och väntade på att evakueringen skulle börja. Men nu satt hans frus bästa vänner fast i bergen bakom flygplatsen. Det var en familj med 12 personer, tre vuxna och resten barn och ungdomar. Hassan själv vågade inte åka dit även fast han ville. Bomberna föll tätt under natten och det var sent och det var en 45 min körning. Efter en snabb förklaring var dom bodde sa jag att jag hämtar dom. Jag lånade Hassans jeep och sa till min taxi chaufför att han fick extra betalt om han hängde med och körde ner familjen. Efter några samtal med familjen var allt klart, dom skulle börja packa och vi skulle vara där inom en timme. Jag sa till min reporter att vänta på hotellet och att vi snart skulle vara tillbaka. Snabbt gick det och med avslagna lampor eftersom det var ljusdiciplin där vi körde. Vi blev tvugna att köra igenom södra förorterna i Beirut där bomberna föll tätt, på vissa ställen hade det precis fallit bomber och det rykte eller brann. Men vi kom fram och lycakdes lasta in alla väskor tillsammans med familjen som kom från Malmö. På vägen ner satt mormorn i framsätet bredvid mig och rabblade en bön under hela bilfärden ackompanjerad av dova smällar från bomberna som föll. Vi kom så småningom ner till hotellet och dagen efter föll bomberna i kvarteret där dom hade bott.

Dagens bild

Bilden är några veckor gammal när jag var i Gaza, en vän till den döde kysser honom ett sista farväl i pannan och gråter sen tyst ut sin sorg. Idag har vi åkt runt längs gränsen till Libanon där dom flesta raketerna slår ner, dom som bor kvar sover i skyddsrum eller tillbringar dagarna så nära som möjligt så dom snabbt kan ta sig ner när larmet går. Flera av dom som vi pratar med säger samma sak som dom palestinska familjerna i Gaza. Den enda vi vill just nu är att det ska bli fred, vi är så trötta på kriget och vill leva sida vid sida med varandra i FRED! Om folket tycker så här vilka grupper är det då som vil ha kriget kvar? För det finns alltid dom som tjänar på att kriget pågår.

Spökstäder

Vi har nu flyttat upp från Jerusalem till Haifa. Hittils har den här resan flytit på oroväckande smärtfritt. Inget sent baggage inga försvunna bilar. ( ta i trä). Vi steg upp tidigt för att fixa israeliska press id som man måste ha för att kunna jobba där militären befinner sig. När vi väl kom till Haifa som ligger i norra Israel slängde vi våra väskor på rummet och stack ut för att börja jobba. När vi var nere på polisstationen började plötsligt flyglarmet tjuta. Efter den första signalen har man ungefär 30 sekunder till en minut för att ta skydd. Vi begav oss efter ett tag iväg till platsen där den slog ner men på vägen dit går larmet igen, vi sladdar in vid väg grenen och slänger oss i diket. När vi ligger där och trycker i diket kör fem bilar förbi som inget hade hänt, vi väntade ett tag till och körde sen vidare. Vi körde upp på kibbutzen där raketen skulle slagit ner men var vi än kom vart det dött inte en människa så långt ögat kunde nå. Tillslut hittade vi några militärer i ett skyddsrum, när vi satt där nere började raketerna ramla in. På två timmar ramlade 160 raketer ner i områden runt omkring oss. Vissa bara några hundra meter från oss andra mil bort. Men dom som träffas är inte militären det är somvanligt dom civila som sprängs i bitar, man kan inte jämföra lidande. Även fast situationen är ofantligt mycket värre på andra sidan så lever även israelerna i ständig skräck.

Perversioner

Den senaste tiden har jag mest gått runt i min egen värld och inte orkat skriva nånting. Jag skulle egentligen varit ledig tills imorgon men blev idag ner skickad till mellanöstern igen. Jag landade för nån timme sen och något av det första jag gjorde när jag kom till Jerusalem var att gå till frisören. Jag hann nämligen inte raka mig innan jag reste. Jag tycker nämligen det är perverst sköt att få sitt hår tvättat och maserat. Om jag skulle ha pengar skulle jag nog ha en personlig hår tvättare som kom hem varje dag för att tvätta mitt hår. Nu sitter jag iaf här nyklippt på mitt hotel rum och ska snart ut och äta en tidg middag för inatt ska jag sova länge för imorgon börjar vi jobba. Min reporter den här resan heter Wolfgang Hansson och är en väldigt trevlig grabb i sina bästa år. Ska bli sjukt kul att jobba ihop!

Dagens bild

Lite tillbaka blickar från Libanon. Den här bilden är från evakueringen, efter några timmars buss körning kom vi till gränsen där vi satt och väntade i 7 timmar på visum. Jag och en annan kille fick den briljanta ideen att ta ett svalkande dopp i medelhavet. Vi hade kört längs kusten hela tiden och sett dom svalkande vågorna slå mot klipporna och längtade att få hoppa i och svalka sig i den stekande värmen. Ingen av oss hade badkläder och militären hade en stor postering 50 meter därifrån. Mene vi slängde av oss kläderna och nakenbadade till den libanesiska millitärens stora förvåning.

Du rullar vi igen

Sitter på tåget ned till Göteborg efter en underbar veckas semester. Jag drog ner till Gotland dagen efter jag landat från beirut och har hängt med familjerna hela tiden. Gårdagen var första dagen på jobbet och det blev att fota ett möte ute hos livetsord, Ulf Ekman och Alf Svensson kliade varanra på ryggen och var glada att dom äntligen närmat varandra... Själv började det klia på hela kroppen när jag satt där och lyssnade på deras dravel. Jag är öppen att lyssna på folks åsikter och tycker det är en självklarhet att man tycker olika men fy fan vilka nötter dom är. Att prata med en fundamentalist oavsett religon är som att prata med en vägg. Skönt iaf att jag inte behöver bevaka dom under valet i höst. Nu bär det iaf av på en miniturne på två dagar ska jag först till Göteborg sen Strömstad sen Trollhättan sen Göteborg sen Stockholm och byta flyg sen Östersund och sen hem. Lite hattigt men kul, det löjliga är att på den resa kommer jag endast plåta i 45 min totalt....

Home sweet home

Så var jag nu hemma i sthlm, har sovit som ett barn efter en riktigt lång resa. Evakueringen av svenskarna har börjat rulla om än lite strulig men UD verkar nu ha mycket folk på plats som gör allt dom kan. På den här resan har jag mött några utav dom finaste människorna som jag träffat i mitt liv, en av dom heter Hassan. Han är en nyfunnen vän som jag aldrig kommer glömma och förhoppningsvis kommer ha kvar i mitt liv under min livs tid. Nu bär det av mot Gotland för att göra familjen glad.... Det ska bli väldigt skönt att vara ledig en vecka och träffa dom. Det har hänt en hel del som jag inte kunnat skriva pga att min flickvän och familj inte skulle oroat sönder sig men det kommer så fort jag får lite tid över.

Dagens bild

Under evakueringen föll bomberna i bakruden har precis en bomb slagit ner nån km från oss.

Vad häde egentligen?

Senaste dagarna har varit så intensiva så jag har tyvär inte kunnat skriva nånting men ska försöka summera ihop allt. Jag har iaf blivit evakuerad från Beirut, kanske inte helt frivilligt men jobbet skulle göras så då får man bita ihop. Fast lite skönt är det... Jag har aldrig varit med om ett så urskillninglöst hat från den andra sidan gränsen. Bomberna faller nu tätare och tätare och det är långt ifrån Hezbollah som är dom ända målen. Dom vackra stadsdelarna som jag en gång gått i ligger nu i ruiner. Röken ligger tät över landet och hatet på båda sidor bara växer. I början sa Israel att dom skulle vrida tillbaka klockan 20 år för Libanon och det tycks vara dess mål, frågan är bara varför? Varför bombar dom fattiga områden i bergen? En humoristisk paradox i det hela är att varje gång Hezbollah träffar nya mål och nu menar jag inte den civila mål för det är lika avskyvärt det. Utan miliära mål tex träffade dom en stridsbåt, då blir Israel skitförbannade och trappar upp det hela ytterligare. Jag har sett många krig tidigare men det här är nog ett av dom smutsigaste som jag befunnit mig i. Under hela evakueringen av 700 svenskar som jag följde så föll bomberna. Barnen skrek och alla var livrädda. Tillslut kom vi iväg och efter mycket tumult och sju timmar vid gränsen kom vi äntligen över till den underbara diktauren Syrien. Ett land där man känner sig så otrygg som man bara kan göra. Men jag och min reporter kom iväg etfer att ha sänt det sista jobbet igår och nu sitter jag här i Amsterdam. Så fort jag blundar somnar jag och jag har haft samma byxor nu i tre veckor så jag är kanske inte den renaste killen i stan. Väldigt väldigt snart är jag hemma.

Dagens bild

Först på plats med ambulansen.

Hål i marken och frustration

Fick sova några timmar inatt och efter en spretig morgon kom vi igång med jobbet. Nakdelen med att jobba med svenska tidningar är att det ska vara en svensk vinkel på allt. Jag känner mig mest frustrerad att inte göra "bildjobben". Man behöver verkligen inte vara där det smäller för att få bra bilder och beskriva vad som händer men en hel dag med huvudfokus på porträtt på rädda svenskar är frustrerande. Bomberna ramlar ner från himlen nu hela tiden och människor börjar nu bunkra upp förnödenheter vilket leder till att priserna skjuter i höjden. Vattnet kostar nu det dubbla priset. Undertiden vi besökte ett sjukhus idag så började dom bomba strax utanför. Vi åker till platsen och snart befinner vi oss med en ambulans först på plats. några snabba oskarpa bilder hinner jag ta men sen åter det som nya plan är på väg in. Jag skriker till min reporter att hoppa in i bilen och springer bort mot bilen. Hon hade råkat låsa sin dörr och får panik, jag knuffar in henne på min plats och skriker till vår chaufför att köra medans jag springer bort och hoppar upp på en förbi körande vespa. Allt går så snabbt men det känns skönt att trots tröttheten så funkar allt som det ska. Improvisera är a och o. Imorgon skulle tydligen UD börja evakuera svenskarna, antingen har dom legat med Israel eller så är det årets skämt. Hur hade dom tänkt sig att få ut 2000 svenskar ur ett land där bomberna faller och vattnet och luften ligger under en ständigt blockad? Kriget sprider sig och och nu bubblar det på nytt i regionen. Det har inte släppts på nyheterna men kom ihåg var ni läste det först. Det ser ut som en ny våg av antrax har slgit till mot USA, under morgonen hittades misstänkt antrax bla på NY TIMES så en hel avdelning fick stängas av. Nu ser jag snart i kors så god natt var du nu är.

Dagens bild

Nattens räd.

Det tar tid att bygga upp men det går snabbt att rasera

Vi kom med det sista planet igår till Beirut, nån timme senare hade israelerna bombat flygplatsen och den stängdes ner. Hela dagen har flyglarmet gått på olika ställen då Israeliskt flyg jobbat på flitigt. 13 broar ska ha sprängts och nu verkar det inte som dom gör nån skillnad på nått. Det känns som dom lever uner gamla södern mottot "en död arab är en bra arab". Om det är nått land som jag verkligen vill se fred i just nu är det just Libanon, dom har lidit igenom så mycket krig och när nu väl landet börjar blomstra igen så blossar ett nytt krig upp och turisterna flyr. Vi bor bakom st George hotel där tunga strider ägde rum under imbördeskriget. Beirut är fantstiskt vackert med underbara människor i så det gör ont i hjärtat när nu bomberna börjat falla igen. När väl bilderna var skickade ikväll så ligger jag och våran tolk/chaufför och slappar på mitt rum och kollar nyheterna. Israeliskt stridsflyg hade bombat bränsledepån på den internationella flygplatsen. Vi åker dit, tuggimit tuggas snabbt och jag lägger in en till snus. På med västen och hjälmen man vet aldrig var nästa bomb slår till. Värmen från elden slår emot mig när jag kommer fram efter en litenstunds plåtande känner jag att det börjar regna. Jag kollar upp och vinden blåser in från öst så jag har ett enormt moln ovanför mig av svartrök. Regnet luktade bensin och med fel vinadar och glöden som sprätte skulle jag om jag stannat ganska snart lyst upp himlen. Några timmars sömn sen upp och jobba, längat efter dig.

En tanke

Nu när jag var hemma i måndags direkt efter Gazaremsan satt vi i soffan jag Ebba (bonusdottern) Fly (flickvännen) och Maria (systern) och stojade och lekte. Vi hade det super mysigt. Och Ebba och Fly lekte en variant av buller i bock som jag aldrig har lekt förut. Ist för "buller i buller i bock hur många...." Så var det nått i stil med "fem skott i ryggen, blodet rinner hästen biter..." När väl turen kommer till mig och Ebba ska sätta skotten i min rygg stelnar jag till. Det känns obehagligt och det enda jag ser framför mig r lemlästade kroppar med skotthål i ryggen. När vi senare sitter i bilen försvinner jag bort inån sekund och Fly frågar vad det är. Samma bilder dyker upp igen och jag förklarar och sen kommer tårarna. Jag torkar snabbt bort dom för jag vill inte att Ebba ska se. Hur förklarar man för en fyra åringen vad man har varit med om? Jag försöker dela med till dig men det är svårt vet inte var jag ska börja, men det är skönt att bara ha dig där.

Så var jag hemma igen....

Jag landade i söndags kväll och kunde mysa med Fly under hela måndagen. Klockan 15:00 hämtade Fly Ebba (bonusdottern) och sen hade vi familje kväll med sedvanligtstök. Jag hade hoppats på att få ledigt under veckan för att kunna åka ner till Gotland med min lilla mini familj men inte. På tisdagen var det vanligt jobb och det blev en resa till Kiruna och hemm samma kväll och idag gick Israel in i Lebanon så ni kan ju gissa var jag sitter nu. I kära gamle Frankfurt och väntar på flyget som ska ta oss ner till Beirut. Denna gången har jag dock lovat min flickvän att komma hem så jag kan vara nere på Gotland nästa helg och dit ska! Så imorn kommer första raporten från ett nytt växande krig som denna gången verkar sprida sig utanför Israels gränser.

Pa vag hem

Sa var vi antligen ute ur Gaza remsan, gardagen spendrades i Tel Aviv lite sol och resten joibb. Visst ar det skont att vara ute och pa vag hen men stressen att vara i Israel ligger alltid pa lur. Nar vi harom kvallen satt pa stranden i Tel Aviv kunde jag inte lata bli att taka pa att nar som helst kan det komma en galning och spranga sig har. Tank att alltid leva i osakerheten, pa den ena sidan palestiner som vaxer upp under ett hat och fortryck och den andra sidan Israeler som vaxer upp med den standiga radslan och stressen att nar som helst kan dom sla till. Gar det att komma ur en sadan ond spiral? Jag kommer alltid att tanka pa en Hollywood rulle som kom for nagra ar sedan som hette "Deep Impact" tror jag. Den kom samtidigt som "Armagedon" och handlar ocksa om att jorden hotas av utomjordlingar. Men det finns en sen som jag speciellt gillar i den, det ar pa slutet nar amerikanerna har hittat et satt att sla ut rymdskeppet. Da ser man hur Israeliska och Palestinska soldater star sida vid sida och slass tillsammans. Det kanske ar sa komplicerat att det behovs ett utomjordiskt hot for att kriget ska fa ett slut?

Fronten

I förrgår var vi på fronten, striderna rasade som värst uppe i norra delen av Gaza när vi var där. Motståndet mot israelerna var välorganiserat och mycket. Mitt i alltihop springer barnen och leker med livet som om allt inte var på riktigt. Leken gick ut på att korsa en gata som israeliska stridsvagnar beskjuter, dom står först och kikar runt hörnet och när elden upphör springer dom för livet till andra sidan. Vi åker vidare till en annan front en liten bit bort, attack helikoptrarna surrar i luften bulldozrarna går fram och tillbaks och river upp allt i sin väg. Dom hotfulla fruktträden faller offer för maskinens skopor. Både jag och min reporter fick en dålig magkänsla när vi stod uppe på ett tag för att få en överblick. Från taket kan vi se milismän smyga runt växthusen med raketgevär, och efter nån sekund smäller det och det börjar ringa i mina öron. Inget hände med bulldozern som fick en direkt träff av raketgeväret. När vi är klara med vårat jobb drar vi snabbt därifrån och 10 min etfer vi åkt får vi höra att israelerna har gått in med appache helikoptrar och sprängt allt i bitar. Vi tar oss upp till sjukhuset där döda och skadade kommer in i skytteltrafik. Kropparna är så sönderbrända av raketattacken så det kommer knappt en droppa blod från dom sönder trasade kropparna. Jag fick en klump i magen, bårhuset började fyllas til bredden men kropparna fortsatte att rulla in. Jag kände mig klar, jag ville inte vara kvar. Varför ska jag var där för att vältra mig i deras sorg? Vi åker hem. På natten ligger jag och lyssnar till helikoptrarna som surrar i natten. Det är som när man ligger i sommarstugan och lyssnar på en mygga som man väntar på ska gå till attack.

Dagens bild

En ung man som träffats av grant splitter i benen och ansiktet. Resten av bilderna kan ni kolla på aftonbladets hemsida.

Väntan

I natt när jag låg och pratade med min underbara flickvän small det plötsligt till. Israelerna hade bombat inrikesministeriet, vi var på plats 10 min senare. Ett bostadeshus som låg två meter från ministeriet var lika förstört på sidan som vette på huset. jag var inne i några lägenheter och i en lägenhet låg kylskåpet fem meter från var den stod och allt var trasigt. Det var flera skadade och blodet var utsmetat på golvet i trapphuset. Idag öppnade dom gränsen i några timmar för journalister, tydligen hade det varit lång kö och det verkar inte bättre än att dom flesta utländska medier lämnar Gaza remsan nu innan Israelerna går in. Tyvär så lämnade DN Gaza samtidigt som resten. Så nu sitter vi här jag och min reporter Per-Ola Ohlsson och väntar på vad som komma skall.

En dag vid medelhavet.

Jag har kunnat sova igenom det mesta i mitt liv, jordbävning, bilbomber och annat en morgon pigg bonusdotter. Men artelleri kommer jag nog aldrig vänja mig vid. Hela natten har dom lobbat in artelleri och sonic bomber. Vissa gör så att fönstrerna spricker andra bara så man vaknar til lite. Vi befinner oss nog mitt i stormens öga just nu. Stämmningen har lugnat ner sig och det känns som alla väntar på vad som är båda sidors nästa steg. Överallt där vi kommer tas vi emot med den arabiska gästfriheten. För nån timme sen satt vi 50 meter från fronten i en trädgård och drack kaffe med en familj. Jag hade varit uppe å deras tak och fotograferat stridsvagnarna som åkt fram och tillbaka och sköt med kanonerna och maskingeväret. En stund senare står jag i medelhavet med vatten upp tillbröstet och plåtar sommar badande ungar som surfar på gamla kylskåpsdörrar. Och nu sitter jag här igen säkert på hotellet med artelleriet som bakgrunds musik. Ce la vie!

Vilken soppa

Det har varit lite rörigt men nu rullar det på. Bland våra fadäser finns två bortappade väskor, dock inte vårat fel. En borttappad bil som vi letade efter i en timme innan jag tillslut hittade den. Nästan soppatorsk mitt i ingenstans... Men nu rullar som sagt allt igen och just nu befinner vi oss i Gaza. När jag för en stund sen satte uppe på mitt rum här i Gaza City och reigerade bilder började Israelerna lobba in Sonic granater. Ingen kommer till skada av dom men det smäller bra duktigt och jag och min reporet Per-Ola slängde på oss västarna och sprang ner för att leta efter platsen där vi trodde den slagit ner. Men med stressen i blicken frågar vi receptionisten på hotellet ifall hon visste var den slagit ner och fick ett varmt leende tillbaks och en förklaring att det här händer hela tiden. Dom fick sig iaf ett gott skratt för vi såg ut som hej kom och hjälp mig.... Nu ska det sovas nån timme tills dom nattliga attackerna börjar. Kolla Aftonbladet imorgon om ni vill se en snyggo byline bild och ett bra reportage.

Lite svår jobbat.

Dagen har väl inte direkt flytigt på som den kan göra, efter många turer hitade vi fram ditt vi skulle men var inte helt nöjda. Jo föresten jag befinner mig nu i Israel/Palestina på jobb för Aftonbladet. Vid min sida har jag en väldigt trevlig skåning så vi försöker pigga uppp varandra. Mitt bagage kom fram idag, fast jag fick åka ut till flygplatsen och hämta det.... Allt var kvar men nån har sökt igenom väskan för saker låg inte där dom skulle. Dock ska dom ha en eloge för låset som jag har på min väska är inte lätt att lirka upp. Det tar tid och det var väl därför väskan var så sen! Imorn blir det nya krafter och nya intressanta jobb som ligger i farvattnet.

Im on the road again.

Så var jag nu åter på resande fot. Jag kan med bittra erfarenheter tipsa alla att aldrig åka med British Airways och El al! Servicen suger även fast man nu flyger buisnes class.... Shit vad skönt det är när man inte behöver vända på kronorna utan nån annan står för kalaset! Tyvär så är mitt baggage borta igen!

Tankar till en vän.

Igår blev Martin Adler avrättad i Somalia. Jag räknade Martin som en vän sen tiden i Irak. Han var även med och hjäpte till och få ut mig från Indonesien för dyrgt ett år sedan. Martin var den av oss som var mest mån om säkerheten och var otrolig rutinerad. Han var min bästa konkurent och en fin vän som alltid hann före och kom alltid hem med fantastiska texter och bilder. Egentligen skulle jag jobbat hela dagen igår men orkade inte utan åkte hem. Livet är förjävla orättvist ibland, varför tog dom honom just??? Han som verkligen brydde sig om er! Han är inte den första som dör i år utan den 26 journalisten som dör i jobbet. Vi är inte en del av kriget men har under dom senatse åren blivit mål för det. Mål för att vi vill förmedla lidandet och effekterna av hur jävligt krig är. Och i tider som dessa är det viktigt att visa att vi inte kan skrämmas till tystnad utan våga visa vad som sker på dessa platser. Martin du lämnar efter dig ett stort tomrum men också väldigt mycket värme som för alltid kommer finnas där genom att du förevigat det med dina bilder. Min varmaste tankar går till hans fru och två döttrar.

Sväng med mig!

Imorgon gäst spelar jag på Berns på Thomas och Mattias klubb. Det kommer bjudas på det svängigaste brasse musiken ni hört på länge. För er som vill kolla på Brasiliens match så kommer den visas på dukar. För er som inte känner till något om min dj karriär så har jag en klubb som dyker upp då och då som heter "Republica do Brasil" och för er som har varit på nån av mina klubbar kan jag lova hasselbacken vibes imorgon. Så dra på era dans skor och kom dit. Jag går på 24:00 och spelar till 03:00 gratis entre och sju blommor att sova på!

Dagens bild

Från föreläsningen i fredags med Urban Hamid Hans Blix och jag, vi hade två timmar som vi pratade om om läget i Irak. Allt gick jätte bra och det roliga var på slutet när vi fick massa intressanta frågor så man fick tänka till lite.

Tiden är knapp

Oj oj oj mitt liv går just nu i 180, jobb flickvän hennes dotter och kompisar och familjen. Alla ska dom ha lika mycket tid av mig och som det är nu så sover jag knappt. I torsdags var jag uppe i körde jag upp till norrland på ett jobb över dagen, reportaget handlade om världens enda tant museum.... Tråkigt kan vissa tycka men det blev riktigt bra och var skit kul. Kom hem 02:00 och hittade Urban halv sovande på min soffa. Tanken var att vi skulle tajta ihop oss inför fredagens föreläsning men det blev som sagt lite sent. Upp 07:00 och hämta en bild på Aftonbladet, nervös och stressad satt jag och gjorde ut dom sista bilderna som jag skulle prata om. Föreläsningen gick bra och det var fullsatt. Kul med mycket frågor och väldigt kul att lyssna på Hans Blix som hade mycket intressant att säga om läget och vad som komma skall. Sen var det in i bilen med hela familjen som skulle ner på familje vänners student. I bilen lyckades jag göra tre bilder från tant reportaget men fick ändå smyga undan i nån timme på kalaset för att göra klart jobbet som skulle skickas på kvällen. Trött blir man. Sen var det hem på lördagen och snabbt svida om och springa runt på stan för att hitta en present till min gode vän Johan som hade kalas på Ingarö med middag och femkamp. Sen hem på söndagen och mysa med flickvännen och idag hämta hennes dotter som har varit på semester med sin pappa i en vecka sen lämna av dom som skulle bort en vecka på Gotland. Och nu ligger jag i soffan och ska snart läsa igenom mina favo bloggar för att uppdatera mig om världsläget.... Har dock hunnit med en underbar middag med Håkan och några grannar. Imorn väntar fotboll och på förmiddagen ska det paddlas kajak!

Lugnt

Är det lugnt före stormen eller lugnet i stormen??? Vilket fall som helst så jobbar jag nu på aftonbladet och trivs som fisken i vattnet. Skön stämmning bland fotografer och riktigt bra chefer som gillar roliga och udda bildlösningar. Tyvär så händer det inte så mycket men då får man komma med egna reportage ideér! Sakteligen börjar det kännas som jag ändå landar i stockholm. Det tar tid men det är skönt att börja känna igen. Och på fredag ska jag hålla föreläsning tillsammans med Hans Blix och Urban Hamid. Om det är nån som vill komma och lyssna så kan ni maila mig så kan jag skriva upp er på min gästlista, men först till kvarn är det som gäller för jag har bara några platser. Det börjar klcokan 12:00 och är nånstans i innerstan i stockholm.

Kom igen Zlatan!!!

Första halvlek sågs med min kära flickvän den andra satt jag ensam och frustrerad med en öl i handen. Men kom igen nu!!! In med bollen.

Vägen till en kvinnas hjärta går igenom magen.

Det finns en tjej som har skrivit väldigt många kommentarer här på min blogg och dagens inlägg är en tribute och ett gammalt löfte om ett recept på en maträtt som vi båda två gillar. Det har tagit några månader för jag fick receptet i Singapore och då var det bara på kinesiska. Nu när jag kom hem gick jag in på min stammis sushi bar "Okonomi" stockholms bästa shushi för övrigt och den ligger i samma hus som jag bor i. Dom översatte receptet till svenska så här kommer min kärleks förklaring till dig Sandra. Hoppas du och din man får en lika god middag som ni hade i Dubai.

BLACK PEPPER BEAF
Koka vitt "vanligt" ris.

Gör i ordning en sås, ska mer bli som en marinad men det är den här som gör det så gott.

smör
potatismjöl (lite)
MSG (kinesisk smak tillsättning, går även bra med kött buljong men försök få tag i MSG) Väldigt lite ska användas
Matlagningssprit, Whisky eller kinesisk (lite typ två tsk)
Ostronsås (3 delar)
Svart soya (den tjockare varianten) (4 delar)
Socker (5 delar)
Svartpeppar (grovmalen) (2 delar)

Stek sedan upp ganska tunnt strimlad kött och stek med papprika och lök och chiliparika utan kärnor.
Sista stek tiden blandar du ihop allt.
Serveras med kokt ris och en kall öl.

Smaklig spis och säg gärna till om receptet funkade!

Förtidspension

Under dagens jobb sa en mamma till sin son att kika upp mot farbron och pekade mot mig! Visst att jag inte är på topp men va fan, jag en farbror???? I övrigt kan jag tillägga att jag trivs väldigt bra på mitt sommarjobb. Så skönt och varmt bemötande från alla och stämmningen bland fotografer! Det är ju som att stiga in på Politiken, kreativt varmt och hjälpsamt. Här pinkas det inte revir. Så skönt när tom cheferna nappar på udda ideer och sköna bildlösningar. Den här sommaren kommer bli bra, det tror jag iaf. Fan vad skönt att jobbet iaf funkar, för jag har nog världens bästa yrke och älskar det!

Ursäkta röran!

Ledsen för det korta uppehållet men det har varit lite rörigt i livet. Lite för mycket motgångar och strul, ibland önskar jag bara att allt var lite lättare. Jag har nu skrubbat varenda millimeter av min lägenhet och den förbannade röklukten sitter fortfarande kvar. Det enda som är bra är att min bostad nu är så ren som den aldrig har varit. Halsen svider dock och febern gör så att jag ständigt är i en dimma. Även fast det är skönt att vara hemma så känns det annorlunda denna gången att komma hem. Varför kan inte folk förstå mig eller är det jag som inte förstår dem? Sitter nu på Aftonbladet och har varit ute på mitt första jobb utan att avslöja för mycket (för allt är så förbannat hemligt när man jobbar på kvällstidning...) så var det ett konsument jobb som var helt ok. Ens första jobb kommer man alltid ihåg, förra året var jag på Expressen och mitt första jobb var att bevaka Mr van der Kvast, hans hund hade nämligen bitit en granne.... Jag gjorde nog den sämsta häckningen i världen, man ska ju gömma sig så att "offret" inte ser en. Men det fattade ju inte jag så jag ringde på dörren men det var ingen hemma så jag satt utanför och väntade. Det är svårt att komma tillbaka till en slätstrucken vardag när man haft så mycket färger och kontraster runt om kring sig i 8 månader. Vad är det för fel på mig????

Ikea

In transit sprang igår in i Niklas Svensson a.k.a politikerbloggen som är en god vän från Expressen tiden. Han var på Ikea med sina föräldrar som hjälpte honom att uppgradera sitt hem inför flytt. Väldigt kul att se honom och hans föräldrar.

Dagens bild

Så presenterar jag äntligen mitt "hemliga projekt", hemligt har det varit för att mamma och pappa skulle överaskas. Min nya tatuering gjordes under tre veckor i Singapore nere i Chinatown och för er som inte ser vad det är så är det en Koi fisk.

Att ta tillbaks!

Dagens projekt Reclaim mitt hem! Jag har legat och tänkt hela natten och den enda lösningen som finns just nu på mitt problem är att "go to the madresses". Jag har haft ångest över min lägenhet sen jag klev in i den jag har inte kunnat flytta in så jag har bott hos min flickvän och mina föräldrar men idag blåser nya vindar. Idag skiner solen och jag är laddad för idag börjar återtagandet! Jag måste ju göra varenda centimeter mysig igen, saneringsfirman kunde inte komma förens nästa vecka och jag måste flytta in i helgen för att jag har massa jobb som jag måste göra och måste packa upp allting. Så dom kommande timmarna kommer jag ha en skrubbis i högerhanden nått giftigt i vänsterhanden och skrubba hela lägenheten. Dagens mål: Kunna ikväll sitta och ta ett glas vin med öppna fönster och känna mig hemma. Så på med brasse musiken ooch börja rulla höfterna höfterna för nu börjar städfesten!!!! Ohhh just det, under dagen är det smyg premier på mitt "hemliga projekt" som jag hållt på med i tre veckor, så tigrar och katter håll i er för nu börjar det svänga solen skiner och det är en bra dag!

Landat....

Allt har varit sjukt bra med att komma hem, iaf nästan allt. Jag har varit borta nu i 8 månader och hyrt ut min lägenhet undertiden till en tjej som gäst jobbat på Eriksson. Och igår skulle jag få tillbaks den efter att först haft en kort inspektion med henne och företaget som jag hyr ut genom. Min fina lägenhet som jag total renoverat själv som en gång sken och luktade gott såg nu ut som en själlös sunkig unkarls barre. Det luktade rök (vilket var förbjudet) och var ostädat. Jag grät inombords när jag såg ut över slagfältet och jag kände verkligen inte för att flytta in där. Som tur är så har jag en deposition och har hyrt ut genom en seriös uthyrningsfirma som verkar vara på min sida. Hemvändar festen som jag planerade att ha imorgon får tyvär nog vänta i några dagar för jag får inte ta in saneringsfirman innan min fd. hyresgäst har godkänt kostnaden för kalaset.

Whooohooo!

Har äntligen landat i El Stockholmo!!!! Känns så himla skönt att vara hemma igen, pappa stod på arlanda med en öppen famn och mötte mig och mina 78 kilo som mirakulöst nog kom med. Nu ska jag springa till systers jobb och överaska. När planet landa föll en liten tår och en varm känsla sköljdes över mig över hur skönt och fint det är att vara i Sverige och att få komma hem till ett så fint land trots en grå himmel. Tjhoooo!

Faan

En väldigt tung dag för journalister idag när två journalsiter från CBS dödades i en vägbomb i Irak idag. Kimberly Dozier ligger nu svårt skadad på sjukhus i Baghdad och kämpar för sitt liv.

Panik

Efter två nästan panik utbrott sitter jag nu i Bangkok och dricker en öl för att lugna mina stackars nerver. Varför dessa dramatiska ord undrar säkert du. Lugn jag ska bara ta en klunk på min öl så ska jag berätta. Det visade sig på Changi flygplats att jag hade lite för mycket packning... 30 kilo i övervikt! Jag fick ju köpa sen till väska för att få ner allting men det var redan där tajt. Så när jag ska checka in så säger dom att det går inte. Jag blinkar med mina flörtigaste ögon till tjejen på andra sidan disken och fick ytterligare 10 kilo och en extra väska att ta med mig in på planet. Men det var fortfarande 10 kilo som skulle bort eller så skulle jag få betala. Ett kilo kostade 80 sing dollar vilket är ca 450 kr. Så det skulle kosta mig 4500 kr!!!! Med 20 min innan checkinen stängde lyckades jag lyfta ur 10 kilo, en hårddisk, en hjälm och en skottsäkerväst. Det här visade sig vara en väldigt dålig idee... När jag kommer till säkerhets kontrollen vid gaten tar det stopp. Jag bär ett olagligt föremål med mig bnämligen en hjälm och en väst. Så dom blir tvungna att ringa polisen som efter 30 min kommer till gaten för att förhöra mig. Det hela hjälper inte att jag ser ut som en arab och att jag har väldigt många stämplar från mellanöstern. Gtaen börjar tömas på folk då folket börjar borda planet. Jag kall svettas och känner att jag håller på att missa mitt plan. Polisen berättar att jag har två alternativ antingen kommer dom beslgta min väst (den kostar 23 000 kr) eller om piloten godkänner det skeppa den i lasten. Klockan tickar och jag svettas. Jag har varken tid eller råd att ta en ny flight eller "ge bort" min väst. Mitt hand bagage väger tillsammans nu ca 27 kilo och jag är dygnsur med mina svenska varma kläder. Varför kan det aldrig vara lätt för???? Tillslut har dom 5 poliserna som har hand om mitt fall beslutat sig för att om jag skriver under ett papper på kinesiska kommer dom skicka min extra väska och plattorna i västen. Jag springer om bord på planet som nu är försenat och får några sköna onda blickar på mig. Så nu sitter jag här med en "tom" väst och en hjälm och min stora kamera väska. Det sista jag fick höra i Singapore från poliserna var att -Lycka till i Thailand är dom mycket hårdare på sånt här än vi! Om allt går som det ska landar jag 06:50 på Arlanda imrogon bitti med 58 kilo pinaler. Enshalla!

Övervikt...

Well o well, har börjat packa och inser att jag måste köpa en till väska för att få med mig allt. Som det är nu har jag tre stora väskor och massa lösa pinaler. När jag stod och packade kamera väskan så kikade jag igenom ett av passen, till min fasa såg jag att mitt visum gick ut idag. En dag går alltid at jiddra sig till men det är ju så surt att betala böter. Så det var ju bara att hoppa in i en taxi och åka över till Malaysia, allt gick bra blev dock inkallad i "rummet" för ett kortare förhör. -Varför har du så många stämplar ut och in till Singapore? -Varför reser du till så konstiga länder? Vad gör du i Singapore? Det sköna med den sista frågan är att kunna svara -Ingenting!

Dagens bild

Från middag i fredags, Henrik som är en gammal Mellqvist räv har flyttat ner till Singapore med Linda och Hillevi och är en rastlös hemma pappa, en väldigt trevlig sådan.

Dagens bild

Baghdad.

Eftermiddags shishan

Sitter på mitt stammis fik och tar en fredags shisha och njuter. Igår blev jag tillfrågad om jag kunde prata tillsammans med Hans Blixt och Urban Hamid om Irak i Stockholm den 16 juni och fick precis det bekräftat. Väldigt kul och smickrade! Ser så fram emot att komma hem till Sverige. Tyvär så har jag ett litet dilemma.... Fick en fråga om jag kunde börja tidigare på Aftonbladet, redan den 8 juni. Samtidigt har jag kanske ett jobb nere i Mogadishu. Nån som har några kontakter där nere? Men först ska jag avsluta mitt hemliga projekt imorgon.... Hade skön lämning igår så nu har jag snart inte så mycket som håller mig kvar här nere. Avskeds middag ikväll på Villa Bali och sen ska det packas i helgen.

Årets hemvändare

Japp nu kan ni gå in och rösta på alltomstockholm om vem som ska bli årets hemvändare. Bland mina med hemvändare hittar ni bla Tjock Steffe ochj Jan Eliasson. jag vet tuff konurens men jag hoppas på er. Själv har jag bara hört talas om det här fenoment tidigare från mina bond kompisar. Om man kommer från en liten håla och stuckit därifrån så har dom tydligen hemvändar dagar under sommaren. Jag tror inte jag kommer bli årets hemvändare men kommer ändå fira det här med en hemvändar fest. Jag landar på tisdag.... fest på fredag om det är fint väder? Och ni som inte träffat mig personligen är såklart välkommna också, på gäst listan står ju självklart alla som skulle med ner till Saipan men bangade i sista sekund.....

Godmorgon!

Det var ett tag sen jag vaknade upp och nån sa på ett sånt där mysigt sätt godmorgon martin! Men idag vaknade jag upp efter en lång period av låghet och kände att det var en god morgon. Så skönt det är när man vaknar upp med massa energi i kroppen och känner att, damn det kommer nog gå ganska bra det här ändå. Upp tidigt och iväg och jobba. Molnen var stora och mjuka, lunchen med Henrik trevlig och fåglarna kvittrade faktiskt lite extra idag. När jag lite senare står och plåtar börjar det spö regna, regnskogs regn då alltså. Jag springer vidare för att plåta när blixten slår ner väldigt exakt bredvid mig. Jag hoppar så högt så när jag slutar blunda sitter jag i taxin dyngsur på väg hem. Men inte ens en blixt kan förstöra det som håller på att hända, det bubblar lite och det kommer bli bra det lovar jag....

Dagens bild

En handikappad kroko.

Maläten

Utan snus försmäktar jag på denna ö...Jag har nu en dryg vecka kvar innan jag landar i Stockholm och är mera uttråkad nu än någonsin. Dom som jag bor med har åkt hem till Sverige på semester så jag har 190 kvm för mig själv. Inget snus har jag heller, jag har försökt sluta och eftersom jag inte tog med nått så har jag tvingat mig själv till det. Men jag kommer börja igen när jag kommer hem, några laster måste man få ha! Dagen har tillbringats på Jurong's reptilpark. Ett mera malätet ställe får man hitta, tydligen ska det vara asiens största reptilpark men då måste dom ha menat i kvadrat meter. jag var där med Henrik och Linda och deras dotter Hillevi som är 2 år (har jag för mig). Samt ett jätte trevligt danskt par och deras som son på 8 månader. Klockan 12:00 började krokodil showen, två underbetalda indier riskerade sina liv genom att springa runt i en hal pool där det fanns 7 krokodiler. Det var ett sånt ställe som man kan se på nyheterna ibland. En glad pappa som filmar på semestern med sin videokamera och sen råkar djurskötaren bli uppäten av krokodilen. Resten av dagen bestod av småbarns snack och långpromenad. Inte där riktigt än....

En kort lång kväll

Igår skulle jag bara ner och käka med en polare på stan, lite mat kanske en bio och sen hem. Min karaktär är lika låg som den alltid har varit. Det slutade klockan 04:00 imorse på en kareokebar... Jag och Emil sjöng My way som gudar! Ändå lyckades jag trassla mig upp klockan 09:00 för att gå ner att träna för att hinna med ett hemligt projekt som tagit hela dagen. Helt slut och har precis beställt hem mat, softa hemma med bra film i soffan. Jag fattar inte varför det inte kommit mer och framför allt billigare home delivery i Sverige änn vad som finns idag. Det är ju det bästa som finns!

Dagens bild

17 maj

För att hedra mina farföräldrar och vårt kära grannland så blåser jag en liten fanfar efetrsom det är Norges national dag idag! tuteli tut! Saker som jag saknar från Norge. Molte yoghurt, fox cola, fyrste kaka, släkten och vår stuga i Rauland.

Ett nytt krig ligger och pyr.

Sitter nere på Baghdad street i Arab kvartern och röker en efter middags Sisha och dricker mint te, i bakgrunden sjunger böneutroparen ut sin bön. Vad var det som hände egentligen? Hur kunde det bli så att dagens krig inte är så enkla att förstå som det engång var? Ett nytt krig närmar sig och denna gången om det smäller kommer det att komma närmare dig i soffan än det senatse i Irak. Irak kriget var inegnting om man jämför med vad som kan hända om Iran blir anfallet. Denna gången är spelarna fler och komponenterna mycket mer komplicerade än det tidigare varit. Det bubblar och det ligger i tiden. Om man tar två steg bakåt kan man se att det förbereds, teatern i Afghanistan stängs ned. Fler och fler reservister skickas in i Irak för att skicka hem militären för att vila upp sig. Det går väldigt många rykten i Irak just nu och dom kontrakts arbetare som jag pratat med säger alla nästan samma sak. Det kommer ske i år. USA kan inte tillåta att Iran för kärnvapen inte Israel heller. Israel och USA har alldeles för starka band för att den ena ska kunna överge den andre. I detta fallet är det väl USA. Iran har under en längre tid hotat Israel och om Israel kommer gå in måste USA följa efter. För att ytterligare göra det mer komplicerat har vi också Sunni och Shia muslimer. Konflikten mellan dom bara växer. Shia muslimerna har det sämre ställt i flera länder och attackerna mot dom sprider sig. Jag är verkligen dåligt insatt i deras konflikt men en av orsakerna handlar om vem som kom efter profeten Mohamed. Enligt Shia är det Imamen Ali som ligger begravd i Vadisalan valley i Najaf. Enligt Sunni kom Ali först efter den tredje Imamen dvs är den fjärde. Detta gör Shia muslimerna inte like"fina" som Sunni muslimerna. En till sak är att Iran har 69,5 miljoner invånare vilket gör det till ett helt annat krig än det mot Irak. En sak som USA insåg under Irak kriget är att det smarta kriget inte funkade så bra som dom hoppats på. Det "riktiga" kriget måste ska på marken, dom kan bara underlätta det med flyg och smarta vapen men dom måste räkna in special trupperna för att "vinna" kriget. Om det börjar i år eller nästa är bara en fråga. Det kommer hända och inte om 10 år som jag trodde utan i en väldigt snar framtid. Obs! Ta nu inte det här som fakta utan det här är bara mina tankar och intryck som jag fått under åren som jag jobbat i mellanöstern. Rätta mig gärna om jag har fått nått fel.

Pinsam dålig koll

Gårdags kvällen spenderades på Villa Bali som är en sjukt mysig restaurant vid Alexandra road. God mat och väldigt mycket öl blev det. En av mina svagheter i livet är spel och vad, därför går jag aldrig tex på casinon. Vad däremot går ju att göra med vem som helst och var som helst. Son tur va blev det aldrig nått vad igår men det var nära. Diskutionen gick ut på hur stort Indonesien är. Jag var helt ute och cyklade. Indonesien har 204 miljiner invånare och är världens största muslimska land. Själv trodde jag att det var en liten ö grupp med mindre än 100 miljoner invånare. Bara Bali är lika stor som Gotland och från västar Sumatra till Öst Timor är det lika långt som från Athen till Bombay. Och en av dom bästa delarna med Indonesien är att svenskar nu kan resa dit utan att behöva ansöka i för väg om visum!

Packa väskan

Tiden går snabbt, om ca två veckor är jag åter en stockholmare. Då börjar min "semester", jag ska vara hemma under hela sommaren vilket ska bli sjukt skönt. Först några veckor då jag ska försöka vara ledig, har några plåtningar men ska försöka slappa. Sen börjar jag ju på Aftonbladet vilket ska bli väldigt kul och spännande. Kommer dock sakna Expressen gänget! Så nu är det dags att börja packa ihop för denna säsongen. Har ett litet projekt här nere så jag vet inte om jag hinner iväg på ett jobb som jag hade hoppats på. Men det är ganska skönt att bara hänga här och softa. Tänk om jag bra kunde ta med mig typ fem ställen härifrån med mig hem. Damn vad det skulle vara skönt att ha ett Loaf i Stockholm.

Tråka

Både jag och piloten är uttråkade, lediga.... Det föreslogs att leka burken. Ingen kom ihåg reglerna. TP, sjukt tråkigt att spela två. Ähh vi drar snart ner och käkar i little India.

Work it boy!

Jag tror nog vi kan ta det lite lugnt med det här snacket om att pensionera sig i Sverige. Att jobba till 65 år är väl ingenting. Fick precis reda på att dom precis höjt pensions åldern för taxichaffisar till den eminenta åldern 73 år. Vi åkte nämligen hem med en gubbe som skulle kunna varit runt 100 år.

Mors dag!

Älskade mamma tack för att du finns där och att du är som du är. Ser fram emot nybakat bröd och mysiga familje middagar.

Dagens bild

På väg ut på nattpatrullering i röda zonen.

Rinner bort

Dom senaste dagarna har det bara blivit varmare och varmare här. Fläkten surrar i taket men gör bara så att luften inte står helt stilla. Det är 31°+ och 74% luftfuktighet. Allt står still, det börjar bli sommar här också.... Ska försöka pallra mig ner till gymet och träna lite för att sen lägga mig vid poolen och svalkas. Kom på en skit bra reportage idee inatt när vi var ute och slirade. Jag har haft en färg period nu i några månader, men fick ett sånt starkt sug på att plåta lite svartvitt. Har ett projekt som jag ska plåta när jag kommer hem till Sverige som nog kommer bli det.

En generalisering.

Igår var jag på bio, såg "Mission Impossible 3" sjukt bra! Spännande och... inte så mycket mer tyvär. Tom Cruise har ju tappat all sin trovärdighet som skådis efter hans senatse freaky betende. Biografen var den nyaste här i Singapore, stor och elegant. En skön sak med att gå på bio när man inte är i Sverige är att man ser hur skönt det skulle kunna vara. På denna lite lyxigare biograf fanns det en liten lounge på våningen där man köpte biljett. Där kan man medans man sitter och väntar på att sin film börjar ta en drink surfa på internet och koppla av. När sen du ska in i salongen så följer en stilig uniformerad man med dig och visare var dui ska sitta. Sen sitter man där i mörkret och har en skön lyxig biokänsla. På vägen hem sen slog det mig att det finns hiss och rulltrapps kulturer. Singaporianer har en mycket högt utvecklad hiss kultur detta tillskillnad från den underutvecklade Svenska hiss kulturen, detta kan bero på att i Sverige så har vi inte så höga hus så vi behöver inte åka så mycket hiss. Men oavsett det så behärskar inte svenskar den viktigaste knappen för en smidig resa i en hiss. I >< I jag tror den ser ut så, den gör så att dörrarna stänger snabbt och resan kan fortsätta. Svenskar däremot är mästare på rulltrappor tillskillnad från den totalt värdelösa singaporianska rulltrapps resenären. Jag tror det kan ha med att i Singapore så är det vänstertrafik när man kör bil. På trottoaren går man på höger sida så det blir väldigt rörigt när man ska åka rulltrappa. Endel står demostrativt på vänster sida för att visa att dom faktiskt är ett köra-på-vänster-sida-land. Och en del tar upp hela trappen med sina shopping påsar medans andra springer i motsatt riktning i vad rulltrappan rör sig. Själv rör jag mig nu snabbt som en samurai i höga shoppingcentrum. Jag behärskar ju nu båda rulltrappan och hissen.