Alla ska sova för nu är det natt

Ligger i sängen och ska snart försöka sova igen, för en liten stund smattrade det till utanför hotellet, verkade vara några dova smällar och sen skottlossning. Vi har ju turen eller snarare lyxen att kunna åka härifrån men inte irakierna. För att kunna förstå flyktingar och krig måste man nog vara med om det. Det går inte att sitta hemma i ett tryggt land och bestämma hur andra ska leva när man själv kan åka vart man vill, när man vill och hur man vill. Skulle jag vilja kan jag bosätta mig i nästan vilket land som helst och börja jobba där. Det kan inte dom. Idag träffade vi en flykting familj som bott i Sverige, jag skäms för min första tanke som slog mig. Dom hade en helt ok lägenhet, med stor tv och det såg allmänt trevligt ut. I mitt trångsynta lilla huvud tänkte jag för mig själv att det här blir inget bra case. Tanken stannade i mitt huvud och försvann lika snabbt som den dykt upp när dom började berätta vad dom varit med om. Pappan sköts ihjäl för fem månader sen, resten kommer ni kunna läsa i SVD. Men vad är yta och pengar? Vad är prylar och vem vill egentligen lämna sitt land? Jag såg ytan, jag såg inte människorna bakom den. Men tanken spinner ändå vidare till folk hemma i Sverige, om jag kunde göra en sån fel bedömning, men hade sen tillfället att sitta ner och få det beskrivet. Se tårarna rinna, se hur det yngsta barnet inte orkade lyssna utan stormade upp på sitt rum för att han nyligen förlorat sin pappa. Hur ska folk då hemma förstå hur det är att vara flykting? Jag skäms.

Back in Baghdad

Så var vi tillbaka i Bagdad igen, resan hit gick genom öknen, en stenig sådan. Vår chaufför hade arabisk musik på högsta volym och jag hade en sprängande huvudvärk och feber. Inte den bästa kombinationen och alldeles för trött för att börja tjafsa om att han skulle stänga av musiken. Jobbet har rullat på som det ska göra och vi är hemma med det första reportaget och en del delar i dom andra också. Det finns alltid två sidor av att vara frilans, dels den underbara friheten att få jobba för vilka man vill och att få göra vad man vill när man vill. Men sen är det den tråkiga delen att sälja in. Nu förtiden säljer jag alltid in materialet innan jag åker på en resa, visserligen dyker man alltid på lite bonus material under resans gång men utgifter ska vara täckta och en lön ska finnas med innan jag sitter på planet. och den här resan är inget undantag, vi har sålt bra men hoppas kunna sälja in lite till med en del saker vi nu dykt på.
Visserligen är det stor skillnad på hur det var när jag sist var här, mycket säkrare och lugnare, fast det är lätt att invaggas i en falsk trygghet. Igår smällde det tex på tre ställen i Bagdad, "bara" några få döda så det ägnades inte ens en notis hemma i Sverige. Nuförtiden rapporteras det bara om det är mer än 100 människor som dött. Innan vi åkte ner var det bissart nog en redaktör som försökte dumpa priset på ett reportage med anledning att det nu inte vara farligt att åka till Irak, och jag kan lova att priset inte var högt från början. Nu ska det sussas för att vila upp sig för morgon dagens arbete. God natt vart du än är!

Kirkuk

Det var några dagar sen jag bloggade nu men befinner mig i Kirkuk en stad som också kallas "Det svarta guldets stad". Här utanför ligger en av världens största olje reserver, vi var vid olje fälten igår kväll. Och jäklar vilken syn det var, dom ständiga elderna som lyste upp himlen och en industri som är från 30 talet. Såg ut som hämtat ur en framtida dystopisk film. Internet här är ungefär lika lätt att få tag i som vatten i öknen så när jag kommer ner till Bagdad igen så kommer det bli mer bloggande. Annars är det som vanligt, upp tidigt jobba hela dagarna och komma hem sent för att som igår bli hem bjuden på te hos en högt uppsatt polis som hade en krokodil i trädgården. Samt en apa och ska snart få sin tiger som han nyligen beställt. Bildbevis kommer snart. På söndag hoppas vi hänga på oljepolisen som ska ut i öknen och säkra pipelines. Nu däremot ska jag hem och fortsätta läsa deckarn som utspelar sig på Gotland, far far away.

Bagdad

Landade oförskämt tidigt imorse och som av en slump så kom min väska allra sist utav alla väskor. Det är alltid en nervös väntan och se en efter en lämna bagagekarusellen och kvar står man som ett fån och hoppas. Men som sagt den kom fram och Urban stod vid ängel statyn och väntade lika sömndrucken som jag. Själv kunde jag knappt hålla ögonen uppe men efter en liten powernapp så bar det av till gröna zonen för att ackreditera mig. Mycket är sig likt men det har hänt en hel del sen jag var här senast, presscentret har flyttats och nya vägar har öppnats. Läget som tur är känns mycket säkrare än sist. Då hörde man skottlossning varje kväll och iaf engång om dagen steg en pelare av rök upp mot skyn som signalera att nån sprängt sig själv i staden. Resten av dagen har annars gått åt till planering och annat fixande, jag har i princip bara haft ett öga öppet hela dagen och så fort jag satt mig ner i mer än 5 min har jag somnat. Så det är med stor glädje jag nu satt ihop det sista som ska skickas till iväg inatt. Med den här internet hastigheten lär det iof komma fram imorgon bitti. hittils har 15 % av 7 mb tagit 20 min... Nu ska det sussas och imorgon bär det av till Kerkuk. Ska bli sjukt spännande att se mer av detta vackra land! Sov gott!

Istanbul

Så sitter man här igen på en flygplats och väntar på flyget. Allt har flutit på oförskämt bra, det enda lilla missödet som hänt var väl att jag missade avfarten till Arlanda. Så det blev en de-tour nästan hela vägen till Uppsala. Men vi hade ju marginal, som min kära pappa lärde sig av sin pappa "man ska ha tid för ett däckbyte". Jag anammar kanske inte alltid det mottot men idag skulle vi nog kunnat byta alla däcken och en kaffe efteråt. Väl på planet träffade jag en sjukt trevlig kille, idag var han städad och vuxen men det visade sig att han hade ett minst sagt brokigt förflutet och värdetransport rån var väl bara en av sakerna han hade gjort förr om åren. Men som sagt sjukt trevlig snubbe! Nu börjar flygplatsen tömmas mer och mer på folk och det är bara taxfree folket som rör sig lite förstrött i den stora hallen. dags för mig att sätta igång med lite jobb som ska skickas inatt. Bilden, just det, sista kvällen i Perpignan, it was love!

En route to Iraq

Så var det dags igen, nytt inlägg och ny resa. Det var ett tag sen jag skrev men kaffelatte bloggar fnns det tillräckligt med här i Sverige. Dagarna har gått snabbt här i Sverige och sommaren har varit underbar. Knappt några jobb alls, Aftonbladet looooovade massa frilans jobb under sommaren men tji fick jag, så därför ska det bli skönt att sticka iväg igen på ny resa. Imorgon bär det av till Irak igen. Det var några år sen jag var där, så det ska bli spännande att se hur landet förändrat sig. Flyger först till Istanbul för att häcka där alldeles för många timmar för att sen flyga över till Bagdad. Sen bär det av till Basra med bil som det ser ut nu. Ska bli väldigt intressant att se mer av landet än militärbaser och Bagdad. Idag har varit en familjedag annars, dom här hemma är inte alltför glada att jag åker igen, av naturliga skäl. Så lång promenad med tjejerna och vår nya familjemedlem Pablita, en indisk gatuhund som jag har tagit med mig hem. Fyra jäkla månader har det tagit för henne att sitta i karantän med nu äntligen är hon ute och myser med oss varje dag. Nu är det dags att dunka av dom sista måste-göra-sakerna innan jag kan ha lördagsmys med familjen. Imorgon upp tidigt och packa, tvätta och hoppa på kärran som ska ta mig ut igen. Trevlig kväll!

Semester

Sitter i köket nere på vårt ställe på Gotland efter en mysig middag med mamma och pappa och Fly och Ebba och väntar på fin besök. Livet lunkar sakta på här nere och i övrigt också. Funderar på över hösten och alla jobb som drar igång nu när sommaren snart är över. Fan vad fort det går. Visst sommaren är inte över än, men om nån vecka är det augusti och sen vips är det höst. Närmsta fotoprojekt som drar igång nu är en utställning på galleri Kleerup, ett kort evenemang med Nikon. Sen går jag och funderar på om det kanske blir en bok till våren, en smal historia om Indien. Har bara en del kvar som jag först kan fota under vintern i Indien när ljuset är rätt. Disiga morgnar och ett härligt släpigt ljus som gör sig bäst på morgonen och kvällen. Utställningen i augusti handlar dock om ett fågelsjukhus som jag besökte i maj. Bilden, en slarv kopia på väntrummet. Vi hörs snart!

Garderoben

Länge sen jag bloggade men jobben lyser med sin frånvaro så det är lite stiltje i mitt liv just nu. Men inom en snar framtid blir det mer hoppas jag. Tills dess kan jag glädja folk med att det åter blir en Planket utställning i år. Verkar som det blir i augusti, tyvärr vet jag inte mer än så men det blir säkert bra som vanligt. Nu ska jag vila mig från garderobs renoveringen som jag sliter med.

Åker söderut

Om en liten stund bär det söderut! Hlea vägen ner till Blekinge, så om det är nån som har några tips på vägen är det bara att hojta till!

Revolutionens vingar

Bloggen har bytt färg idag, på det sättet väljer jag att visa mina sympatier till folket i Iran. Hoppas nu bara att det kommer gå lungt till.

Bröllops yra och EU val

Efter några dagar på Gotland är vi tillbaka i Stockholm. Jag njuter för jag har fått tillbaka min lägenhet  och den känns precis som när jag lämnade den. Hittade min hyresgäst i en kaxig annons på Blocket, "Världens bästa hyresgäst..." och jag kan verkligen hålla med henne att hon var världens bästa hyresgäst. Just nu upptar all min vakna tid att planera den ultimata garderoben. Det blir nog den sista renoveringen jag gör, men eftersom jag tycker att jag fått till resten av lägenheten så bra så vill jag ju bygga den ultimata garderoben. Jag googlar runt och hittar bara inspiration om man har en garderob lika stor som resten av lägenheten. Så har du några tips så skriv gärna dom och också vad du tycker behövs i en garderob. Annars flyter dagarna iväg i en sommrig takt, mycket tennis och vespa körande. Men jag har också bestämt mig vart min röst faller i EU-parlamentsvalet, på Zaida Catalán i miljöpartiet. En vettig kvinna som jag hoppas flytta till Bryssel i höst. Nu ska jag hoppa in i duschen och kicka igång vespan.

Hem ljuva hem

Jo visst tog dom där tolv dagarna lite längre tid, men nu är jag äntligen hemma! Hemma, jag slår upp ögonen och tittar ut, jag befinner mig uppe i trädtopparna. 7-åringen har blivit stor och är mer än liten tonåring än en sjuåring. Min lägenhet är uthyrd tills nästa vecka, så nu bor jag ute i saltsjöbaden med min lilla mini familj. Helt vansinnigt mysigt, hela veckan har jag varit hemma pappa, lämning och hämtning på skolan sen skjutsa till fotbollen, idag var vi och köpte helt kitt till, shorts, benskydd och pjuck! Sista tiden var slitsam i Indien, helt plötsligt rasade jobben in. Aftonbladet ringde in mig för en panik resa till Thailand. Vi åkte till det vidriga stället Pattaya. Jag kan inte för mig liv fatta dom som åker dit på semester, jobbet handlade om sexturister och pedofiler. Så jäkla vidrigt jobb att genomföra, sov knappt en blund dagarna efter och drömde mardrömmar. Kan inte fatta att enbart från Sverige så sker ca 4000 sex köp med barn varje år. Kan inte ens tänka mig hur många det är om man slår ihop alla länder! 

Jag vet att jag behöver vila för säsongen har inte varit munter, jobben har varit bra, men ska jag vara krass så känns det inte som jorden är en så munter plats att befinna sig på. Och värre blir det. Fattar vi hur bra vi har det? Sverige är ett paradis på jorden, men man måste lämna det för att förstå hur underbart det är. Så njut nu i sommar, känn efter i tårna och låt den känslan stanna kvar, för det tänker iaf jag göra.

12 dagar kvar

Så börjar slutet närma sig på denna resa, sista dagarna har varit vansinnigt stressiga. Prio ett har varit att få hem Pabilta, igår köpte jag hennes bur och nu ligger hon i den mest hela tiden. Men kostnaderna börjar sticka iväg, allt som allt tror jag det går på drygt 40 000 kr. Vansinne, men nu är hälften betalt och processen att få hem henne börjat. Förhoppningsvis lyfter hon på fredag! Annars är det deppigare och deppigare att prata med svenska tidningar, nedskärningar och dålig budget. Lågvattensmärket var väl igår när vi blev erbjudna 5000 kr för text och bild från Sri Lanka! Nej tack! Men det är bara att kämpa vidare, det stora Sri Lanka repet kommer gå i Fokus, borde komma in i nästa veckas nummer. Nu ska vi ut och dunka av ett sista reportage här i Delhi!

Läget

Så var jag tillbaka i Delhi, lite tommare och med en ny idee. Läget nere på Sri Lanka var för djävligt, när allt är över så kommer folk säga att vi inget visste och att vi ska lära oss av våra misstag och se till att det inte händer igen. Men visst händer det igen och igen och igen. Vi kunde inte bevittna det med våra egna ögon men vi hörde samma historier från flera källor. Flyktingar som kläs av nakna vid screeningen, män som kvinnor och som sen placeras i dessa interneringsläger som snarare enligt uppgift liknar koncentrationsläger. Det här är bara några av dom saker som händer där nere. Och än värre är väl dom sakerna som vi aldrig kommer att få reda på. Om en liten stund kommer Urban hit och imorgon ska vi bestämma oss för vilka jobba vi ska dunka av här. Sov gott!

snabb bloggat

Läget här är vansinnigt, ingen bryr sig knappt nån access. I natt tåg genom djungeln för att ta oss längre upp till stridigheterna, min fot håller på att ruttna och jag har svamp i skrevet. Solen skiner.

Tiden den bara springer och springer

Det är ruggigt vad tiden springer iväg när man har det som roligast. Idag måste jag börja packa ihop min lägenhet, drar imorgon till Sri Lanka på jobb. och när jag kommer hem igen så har jag bara en dag på mig att lämna lyan innan jag drar till Assam. Kul med mycket jobb, ibland kan det vara bra att släppa taget om en trygghet och tvinga sig själv att snäppa upp sig lite. BTW, när jag nu inte skriver lika mycket här kan ni faktiskt hitta mig på Twitter, i min microblogg. Kan stolt berätta att Britney Spears faktiskt följer min blogg där!!!! En annan glad nyhet för blogg världen är denna nya blogg, Mediestudier. Det är en grupp blogg som skriver om medier, kan stolt säga att min pappa har första inlägget! Check it out! Bilden, den är på några tomtar som sitter och röker hash längs floden Ganga i Rishakesh.

Tidsbristen

Så var vi hemma igen, jag Chris Maluszinsky och Pablita (min hund) begav oss upp i bergen till hitta-dig-själv-paradiset-Rishakesh. Efter 5 spyor av pablita och 7 timmar kom vi tillslut dit, moder ganges ringlar sig genom dalen och längs bergen trängs Ashram och olika yoga retreat. Överallt möter man väserlänningar som set ut som dom precis kommit från inspelningen av Matrix. Nej Rishakesh var kanske inte stället för mig, visst var det härligt att bada i Ganges (nej jag kommer inte dö av förgiftning, vi badade faktiskt där ganges började och vattnet var klart!) och forsränna och åka vespa upp i bergen. Men alla dessa ner rökta yogisar? Antingen så var det 50-60 åringar som under ungdomens år varit hippisar och nu skiljt sig och behövt en hitta sig själv resa eller så är det Israeliska ungdomar som precis muckat från militärtjänsten, den senare kategorin blir jag såååå provocerad av! Visst träffade vi ett helt gäng grymt trevliga människor och jag generaliserar en smula när jag nu skriver, men mitt tips är ÅK INTE DIT! Nu är det bara några veckor kvar innan jag ska hem, ska bli vansinnigt skönt och jag längtar nått sjukt mycket efter mina damer där hemma! Soon baby, soon!

Fy fabian vad varmt det är

För nån dag sen kom Chris Maluzsinsky på besök, han ska vara här i två veckor och bor hemma hos mig, sjukt trevligt. Men idag har värmen stigit ytterligare några grader, 42°+ och min energi är lika med noll! Så dålig uppdatering på bloggen=vidrig värme. Håll till godo med en bild från Bombay förra veckan.

Kameror och pixlar

För några veckor sen var jag hemma i Stockholm på en blixtvisit. En sak som jag hann plocka upp innan jag flög tillbaka var den nya Nikon D3x, i början var jag verkligen inte vän med den alls. Funderade på att byta tillbaka till D3, fick inte ordning på färgerna och massa annat meck. Men det hände nått nu nere i Bombay. Jag kan inte säga att jag har fått ordning på alla delar, tex inomhus under mörka förhållanden. Men i ett hårt utomhusljus, där andras kameror spricker, fick jag ut mjuka och hel tecknande bilder. Det är verkligen samma känsla som när jag fick D3 första gången. Det är helt klart en nivå upp, i bildkvalitet. Eftersom jag nästan alltid plåtar i JPG blir ju kvaliteten därefter, men jag var ju nyfiken hur en råfil såg ut. (jag vet att det är dumt att skriva om allt det här utan att visa bilder men det kommer, jag lovar) Och skillnaden mellan råfilen och JPG filen var stor. Jag gillar JPG kvaliteten, den är råare och har inte lika stort färgomfång som råfilen. Ibland till det bättre och ibland till det sämre. Det är sånt som man får prova fram under resans gång, vad som passar tillvad, lite som att välja film. Om man blandar ihop det här inlägget med debatten om råfiler och vad man får göra, så brukar jag ställa in min kamera att plåta ganska matt. Dvs inte så mycket kontrast, en jämnare grundplåt att börja jobba med. Det här är nått som utvecklats enormt i kameror. Det är stor skillnad bara på D3 och D3X, det är vad man kallar omfånget i bilden, nya kamerorna har mycket större omfång att jobba med. Så nu behöver jag inte göra bilden lika matt för att få ut lika mycket information i den från början. Om jag ska komma till sak, så har mina bilder sett ganska dassiga ut i sitt råformat och gör det ibland fortfarande, men skillnaden nu är att den är mjuk och inte matt. Mycket mer information att jobba med och då blir det också roligare i "mörkummet".

Bombay-Delhi

Jag har aldrig gillat Bombay eller Mumbai om man nu ska vara korrekt. men gårdagens snabb visit tog ändå priset. Värmen igår var så vidrig att det knappt gick att röra sig. Vill ni känna hur det kändes så ta på er ett par långkalsonger och en långärmad tröja, hoppa sen in i en bastu, släng på massa vatten så det blir riktigt fuktigt. När ni sen öppnar dörren för att få lite luft, be någon stå utanför med en hårtork på max värme och spruta rakt i ansiktet på er. Ungefär så varmt var det. Att komma tillbaka till Delhi's 29°+ är som att stiga in i ett kylrum. Svalt och skönt. Det värsta är att det blir bara varmare och varmare här i Delhi också. Dom sista veckorna förra året var nog det varmaste jag upplevt, 45°+. Då längtar man bara till en iskall insjö i nånstans i dom djupa skogarna hemma i svearike. Nu ska jag snart ut och natt jobba! Ha en riktigt skön helg!

Kram