Gott nytt!

Så börjar det närma sig slutet på et här året, vi ligger några timmar före så mitt år blir lite kortare än vanligt men vad gör det? Hmm vad ska man säga om året som gått då? Helt fantastiskt underbart skulle jag nog sammanfatta det som. Det bästa av allt är att jag och min flickvän har hittat tillbaka till varandra, vi kollar lägenhet och boar ihop oss. Jobb mässigt har det varit en väldigt massa flängande, roliga och tråkiga jobb vart om vartannat fast 99,9% av alla jobb har varit roliga. Det roligaste har nog varit mitt eget projekt om en biograf i Kabul, testade ett nytt sätt att jobba på som jag var väldigt nöjd med. Stilmässigt har jag lite svårt att säga så mycket om men det känns som jag har utvecklats, små steg fram hela tiden och sen ibland några steg bak. men vilket jobb vi har ändå vi som har möjligheten att jobba med fotografi. Träffa alla dessa fantastiska människor runt om i världen, som den kvinnliga pruttande gängledaren på landsbygden i Indien till den 14-åriga självmordsbombaren som bara ville hem till sin mamma. Trots allt elände som jag sett det här året så var nog den läskigaste situationen på nazist demonstrationen i Salem för några veckor sen. Att känna sånt hat pga mitt utseende är svårt att beskriva. Som alla andra fotografer runt om i världen sitter jag också nu i dagarna och går igenom mina bilder som jag tagit under året för att skicka in till olika tävlingar runt om i världen. Först ut är såklart Årets bild och The photo award och när jag väl är klar ska jag försöka få mig själv att lägga ut årets skörd här på bloggen. Men tills dess får ni hålla tillgodo med en av mina favorit bilder. En handikappad man på landsbygden i Uttar Pradesh som jag blev helt förälskad i, han var så varm och snäll och hade det där magiska lugnet och utstrålningen runt sig. GOTT NYTT ÅR!

Semesterbilder

Ok tro nu inte att semestern var som en Tim Burton film men på morgonen när vi skulle ta bussen till Katmandou från Pokhara så låg det en tät dimma längs vägen.

Hemma i Delhi

Så var vi tillbaka i Delhi skriver mer om det imorgon men det var längesen jag postade några bilder så här kommer en turistbild från Pokhara mer turistbilder kommer imorgon. Sov gott!

Phokra

Sa borjar dagarna ta slut har i Phokra, Fly sitter bredvid mig och ar ivrig pa att komma ivag och shoppa det sista... Men vilken fantastisk semester det varit, for er som inte varit i Phokra AK HIT!!!! Otroligt vackert och skont, ett perfekt satt att fira jul pa ett annorlunda satt. Idag glidflog jag forsta gangen, med snoiga Himmalyia i bakgrunden och sjon nedanfor ar det svart att hitta vackrare stallen. Jag har blivit en sucker for naturporr kan man saga. Imorn bar det av mot Katmandou igen och sen tillbaka till Delhi for att fira nyar. Hoppas ni dar hemma har det bra och haft en riktigt skon jul. Stor kram fran oss bada. (stavningen ar sissadar idag men men)

God Jul!

Efter gårdagen miss från min sida (jag hade kollat fel tid på planet, så vi missade flighten) gör vi nu ett nytt försök till Nepal. Vill bara önska er alla en riktigt god jul hoppas den blir lika fin som våran! Stor kram Martin och Fly

Trötter

Puhh, jag är genom trött. Dagarna jag inte har skrivit har gått åt att fixa upp allt praktiskt här i Delhi. Foregin regestration office brukar vara en mardröm men den här gången gick det väldigt smidigt. Hade med mig alla papper jag kunde tänkas behöva för att få ett multiple visum och en förlängning. I förr går stod jag däremot sent på natten och lagade indisk mat och en polare som hade fest igår. Han är vegetarian och vägrar (har faktiskt aldrig tagit i kött) ta i kött. Så medan Romana som han heter och hans fru Rup stod bredvid geggade jag ihop en ljuvlig marinad. Till och med kocken som kom på morgonen berömde min köks insats.... :-) Ja som ni förstår är jag mycket stolt över det hela! Resten av tiden har jag kittat med lägenheten, för min flickvän kommer/skulle kommit inatt (hennes plan är försenat med 10 timmar, så hade jag tråkigt i Zurich så har hon nu varit där i 24 timmar...) På tisdag drar vi till Nepal för att fira jul sen hem till Delhi för nyår med hela gänget här. På det hela så kommer två andra vänner hit inatt också. Casper ska slagga här i en natt och sen ner till Goa och Frank är på smekmånad och stannar på hotel. Sen kommer Linus imorgon och ska göra ett reportage om hur det är att jobba utomlands och bo i Delhi som fotograf. Ovanpå det hela är det också tävlingsdags och jag hade hoppats hinna färdigt med allt innan Fly kommer ner. Men det smög sig. Föresten så bör ni kolla in den senaste tidningen Vi, sjukt snygg redigering av ett jobb som vi gjorde nere i Goma. Check i out!

lägenhets bekymmer

Hela dagen har gått år att kolla på olika lägenheter och jag har inte hittat nån som min förra men den var speciell. Däremot, var jag på en speciell visning nu ikväll. En arkitekt som äger en massa hus hyrde ut en av hans lägenheter. Jag hade helt glömt vem det var men vi hade träffats tidigare. Lägenheten han visade idag låg i ett lite ruffigare område, väl uppe i lyan fick man ha stor fantasi för att inse vilken fantastisk våning det var. Han började med att tände lite rökelse sen visade han mig runt i schabraket. Strax innan vi skulle gå släkte han ner till mysbelysning och frågade om han fick ta en bild på mig. Ingenting hände kan jag lova alla nu oroliga läsare, men lite märkligt kan man tycka att det är när någon i en ruffigare del av världen i en ruffig lägenhet vill ta en bild på än i en nedsläckt lägenhet.

Tillbaka

Så var jag äntligen tillbaka, det mesta är sig likt. Lite varmare än för säsongen men allt annat ser likadant ut. Fick en underbar start vilket bara kan betyda att den här resan kommer gå bra. Jag hade köpt några flaskor med vin till min vän Romana som jag bor hos dom första dagerna och tro inte att så fort jag ringer på dörren kommer jag på att jag glömt påsen i taxin. Men fem minuter senare kommer samma taxi förbi igen och hojtar till, jag försöker ge honom en slant men han vägrar. Han vickar lite på huvudet och kör sedan ut i den kalla natten. Nu håller jag frenetiskt på att hitta en lägenhet så nu är jag i samma sits som min sjukt trevliga hyresgäst Anna som hyr min lägenhet var i för några dagar sen. Hoppas bara jag hittar en lika bra hyresvärd som hon hittade..... ;-) Hepp

In transit

Vilken jäkla vecka och dag. Allt har gått super bra fram tills i torsdags när jag var på en super trevlig tävlingskväll på kocksgatan. En massa otroligt duktiga vänner hade samlats för att gå igenom årets bild skörd och bolla vad vi alla skulle skicka in till tävlingarna. (för er som inte är insnöade på foto, så är det tävlingssäsong så här års. Åretsbild, worldpressphoto och en massa andra tävlingar) Som sagt det var jätte trevligt och alla som jag såg hade helt fantastiska bilder att visa. Tyvärr var det nån av dessa fotografer som var sjuk, så i det lilla rummet som vi befann oss i var det som att sliska av hela gänget. Jag vaknade upp dagen efter med feber och öm hals. Mina fysiska super krafter var som bortblåsta, orkade knappt lyfta en dammsugare än mindre packa ihop mitt liv och flytta till Indien. Men där stod hon helt plötsligt från ingenstans med oanade krafter svepte hon som en tornado genom mitt hem. Vilken super mamma jag har! Själv gick jag på autopilot och packade och packade. Ca 15 kilo i övervikt senare utan att behöva betala en krona sitter jag nu på Zurichs flygplats. En flygplats som jag nog kan säga platsar in på dom sämsta i världen. Visserligen har jag feber och en 14 timmars stop-over (snåljåpen i mig har bestämt sig att inte ta in på hotel utan sova på flygplatsen), men här stänger alla affärer kl 22:00, inte ett enda ställe är öppet. Så tex finns det inte ett enda ställe att köpa nått att dricka på... Det känns som jag är med i en domedagsfilm där det bara är jag och 15 st swahili pratande afrikaner som har överlevt och nu i bröjan av filmen befinner vi oss alla av nån märklig anledning på Zurichs flygplats. Mer om detta under natten. Over and out.

Helg jobb

Har funderat en hel del dom senaste dagarna, mycket på allt och inget. Bokade biljetten till Indien i fredags så nu är det packning, lämning av jobb och hej då luncher. Men igår blev jag inringd på jobb, SVD ringde på morgonen och undrade om jag kunde bevaka Salem demonstrationen. Ville men kunde inte men ändrade om åtaganden och tog jobbet iaf. Jobbet blev lite annorlunda än vad jag hoppats på, det var säkert fem år sen jag plåtade salem demon och då var jag alltid på antirasist sidan. Inga problem mer än lite gruff från polisernas sida. Men igår kom jag efter anti demon och fick ta över efter den duktiga Yvonne Åsell. Det är en märklig känsla att står bredvid en grupp människor som hatar en, som hatar en för att jag inte ser ut som dom. Obehagligare blev det när dom började fotografera mig och andra journalister. Markera att dom vet och kommer ta reda på vem jag är. Även fast dom kanske inte kommer det är det obehagligt nog. Jag är av typen en människa som vill tro gott om dom flesta människor och tror stenhårt på att alla ska få säga vad dom vill. Skillnaden med många andra länder är att vi har en lagstiftning som gör att hatbrott inte kan begås lika lätt, vilket är fantastiskt. Och vilket mod dom journalister har som bevakar nazisterna och dagligen måste skydda sig och sina familjer. För jag skulle inte våga det, jag känner mig tryggare i mellanöstern än på en nassedemo. 

Produktionsvecka

Sitter dag och natt med bilderna från Kongo och en jäkla massa andra jobb. Men ljuset i tunneln börjar skymta, vilket känns lite tröstfyllt. Hela Kongo jobbet gick jätte bra och det jag nu stressar för är flytten till Indien. Är det nån som vet någon som vil hyra en lägenhet på söder vid Mariatorget kan dom bara höra av sig till mig. Det är sånna saker och mycket annat som jag måste bli klar med helst denna vecka... Under tiden, ett litet smakprov på vad som kommer från Kongo. Barnsoldater på ett rehab center.

Trött

Ögonen klipper och smutsen klibbar känns det som, vi sitter nu på flygplatsen i Kigali och väntar på att lyfta mot Nairobi för att sen flyga vidare till Amsterdam och sen krypa ner i min säng i Stockholm. Allt har gått väldigt bra och vi har landat alla jobben så jag skulle nog kunna sträcka mig så långt som att det är två trötta men nöjda journalister som sitter här. Jag är ledsen att det varit tomt med blogg inlägg men internet har nästan varit obefintligt. Situationen i Goma var dock en smula bättre än vad jag hade förberett mig på, med det menar jag inte att det inte är ett helvete för människorna där. Men maten kommer fortfarande in men då har iof matpriserna fördubblats, så visst går folk hungriga. Tiden framför mig kommer bli tog stressig, måste lämna allt så snart som möjligt och sen ska jag börja packa mitt liv för en flytt till Indien igen, hitta hyresgäst, visum och allt annat som ska hinnas med. Men nu ska jag bara sova!

Goma

Jag är blöt som en råtta, tänkte att jag skulle ta några skymningsbilder av Goma, men så fort jag hoppade upp på motorcykeln öppnar sig himlen. När det väl börjar regna här så öser det verkligen ner. Några halvhjärtade försök blev det innan jag vände hem mot hotellet. Under dagen har vi varit runt på olika flyktingläger, enorma tältläger som rymmer 40 000-60 000 personer. Läget är dock mycket lugnare än vad jag trott, visserligen går fronten en bit norrut men man brukar kunna känna av det mer än här å andra sidan är det ett förrädiskt lugn eftersom det när som helst kan bryta loss igen. Annars är området helt underbart, människorna super trevliga naturen och miljöerna är så sjukt vackra att det blir en sån märklig paradox med allt elände. Imorgon hoppas vi jobbet lossnar ännu mer och att vi är hemma halvvägs. Hmm just det vi har förresten redan börjat planera en ny res hit inom en snar framtid...

Gränsen

Godmrning, ny dag. Vaknar upp med en fantastisk utsikt vid gränsen mellan Rawanda och Kongo. Bilfärden igår tog 4 timmar från Kigali och hit, när vo kom fram hade gränsen redan stängt. Vi ligger efter en dag pga mitt baggage som var försenat. På vägen från flyplatsen igår skulle jag förbi banken och precis utanför en mack ser jag två västerlänningar, ena killen ser bekant ut och när jag vänder på mig är det Johan Bävman. En fotograf från Skåne som varit två månader i Tanzania tillsammans med hans väldigt trevliga reporter Martin. Världen är bra liten. Nu kommer snart taxin som ska ta oss till gränsen och senare idag hoppas jag kunna börja jobba!

Rawanda

Efter 16 timmars flyg tid landade vi inatt i Kigali, Rawanda. Jag tycker det hela är sjukt spännande, en helt ny kontinent. Känslan att vi är långt hemifrån håller tar ett abrubt slut när vi går runt på taxfreen i Nairobi. Mitt bland Kenyanska spjut och kaffebönor, ligger staplar med svensk Marabou mjölkchoklad. Väl framme i Kigali är mitt baggage försenat. Ingen har några uppgifter var väskan kan vara och vi kan inte åka in utan den. Skyddsväst, medecin, och annat nödvändigt hoppas jag landar om några timmar. Går allt som det ska åker vi över gränsen under dagen annars får vi stanna kvar här, för köra runt i Goma när det blir mörkt är inte det smartaste man kan göra.

Förberedelser

Puhh, stress stress stress hela dagen. Eller hela veckan egentligen. För veckan började med att jag fick kortslutning i datorn. Min käre gamle dator gav upp efter en elkyss. Lagningen skulle gå på 10 000 kr som lägst så då var det bara att köpa en ny på lånade pengar. Resten av veckan gick till att sälja in och pyssla med Kongo resan. Så i torsdags lyckades vi kroka upp den sista uppdragsgivaren och resen bokades med biljetter och allt annat. Till saken hör att jag i samma veva sålde in biografen i Kabul till DN och ska ha en utställning med med den som öppnar nästa vecka. Vad gör man? Jo man anställer sin flickvän och betalar henne med en resa till Indien och har ett stress moment mindre att bry sig om. :-) Sen var det ut på fotomässan som ni måste kolla in, speciellt Pieters stockholms utställning som är magisk!!!! Stå i reportrars utan gränsers monter nån timme för att sen hämta mamma på centralen. Nu är det dags för middag.

Kongo

Efter många turer lyckades vi idag få till den sista kunden som vi behövde för att kunna åka ner till Goma i Kongo. Så på söndag kommer jag och Urban Hamid befinna oss i Kongo.

Vilken natt

Höll ut till halv fem ungefär sen slocknade jag. Nu är det lite segt men härligt att Obama ändå vann , jag trodde faktiskt inte det. Men det var inte en jordskredsseger som folk pratar om, Han vann trots allt bara med 5 procent om man räknar antal röster. 

Valvaka!

Medan ögonen klipper på mig liger jag i soffan och har min egen valvaka. Just nu ser det ut som Obama kommer vinna. Sjukt spännande är det iaf och jag lär mig saker hela tiden när man ligger och lyssnar. Kan dock inte förstå hur alla tidningar har så oliak uppgifter. Tex säger följande tidningar och medier just nu så här:

TV4, Obama 215, Mc Cain 70 

AP, Obama 195, Mc Cain 70

DN, Obama 171, Mc Cain 146

BBC, Obama 200, Mc Cain 130

New York  Times, Obama 118, Mc Cain 17

Ut och åka

Jag hoppas att alla har tagit bort sina bilder fån Digital Railroad för nu finns dom inte längre, igår fredag la dom ner och det som engång låg där verkar väääääääldigt svårt att få tillbaka. Om en liten stund ska jag ner till Linköping för att hålla låda kl 14:00. För er som kan ta er upp eller ner vore det kul om ni kom dit. Men först ett vinterdäckbyte! Igår var det Halloween fest, 6-åringen hade ställt till med kalas och jag åkte ut för att skrämma dom. Men medans jag satt bakom en bil på en mörk gata i förorten och väntade på att kidsen skulle komma så gick istället en tant förbi som jag skrämde skiten ur. Jag försökte avdramatisera det hela genom att resa mig upp och säga hej. Att tillägga är att det inte finns så många blattar ute i den här förorten, tillägg nr 2 är iof att det nog heller inte sitter så många män oc h gömmer sig bakom bilar när mörkret har infallit. Det slutade med att hon små sprang därifrån och bytte sida av gatan....