Nästa vecka är helt tjock och även denna egentligen men det enda jag orkar göra är att ligga hemma på soffan. Är fan i mig helt slut efter sommaren. Har inte orkat betala räkningar, fakturera, ansöka om visum till det land jag ska flytta till om en månad. har iaf funderat väldigt mycket på allt som sades och hände nere i perpignan. Förra året tänkte jag att jag skulle kolla runt lite var jag låg någonstans internationellt. Så jag gick runt till olika agenturer och byråer, fick en del fina erbjudanden men valde att stanna kvar på WpN. Men det mest intressanta mötet var på Getty, jag visade upp min portfolie och blev sågad vid knäskålarna på ett nästan aggressivt sätt. Mina bilder var dussin bilder som han hade sett tusen gånger tidigare, var fan fanns mitt bildspråk! Det är väldigt lätt att slås ner av en sån här grej, men 10 min senare hade jag möte hos Corbis. Här var det tvärtom, dom hade inte sett något liknande, tyckte det var sjukt bra och ville inleda ett samarbete. Dom hade montrarna mitt emot varandra och så olika åsikter. I år var det inte lika extremt men den här världen består bara av smak och tycke, visst finns det bilder som nästan alla gillar, ett generellt bildsnitt. Och det är väldigt lätt att trilla dit i den fällan, att vilja vara omtyckt av alla. Att börja ta bilder på ett visst sätt som attraherar gemene man. Men vilken väg går man då? Inte sin egen iaf. Pratade imorse med en polare som var sugen på att börja plåta med en tilt-shift-lens, han undrade om det var ok enligt dom press etiska reglerna. DET FINNS INGA REGLER NÄR DET GÄLLER ATT UTVECKLA OCH EXPERIMENTERA! Du är den enda som sätter dom, eller begränsar dig själv! Sen kommer det alltid komma nissar som inte gillar det du gör och sågar det eller säger att det inte är moraliskt att visa verkligheten på det sättet. Men kom ihåg att det enda kapitalet som är värt något är ditt förtroende!
Jag kommer säkert återkomma till det här ämnet för det är alldeles för många tankar som snurrar omkring om det hela.