In transit

New Delhi

2010-04-10T06:33:00.002+02:00

Så var jag tillbaka i vardagen igen, har varit på en nästan telefon men definitivt en mail fri semester. Något som jag verkligen kan rekommendera! Inga krav, vita stränder, varmt i vattnet och en underbar flickvän. Jag och damen och en polare åkte ner till Andeman öarna i Bengaliska viken, ett underbart ställe nästintill oexploaterat, fördelen med det är att man faktiskt har kilometer stränder vit sand helt för sig själv, nersidan är att utbudet på godmat och lite lyx är begränsat. Men jag gillar det! Men men damen har åkt och det är dags att börja jobba klart alla Haiti bilder, har bara en lämning klar resten ska göras dom närmsta dagarna. Igår fick jag däremot en glad överraskning när jag fick reda på att jag vunnit silver i CHIPP. Hela januari och februari var galna tävlings månader, vi kollade bilder och diskuterade vinnar listor etc, jag hann precis slänga in ett reportage till CHIPP innan dom stängde tävlingen. Så det var ju sjukt kul att få ett pris där då. Och nästan ännu roligare var det att Daniel drog en grandslam där också, tog hem åretsbild och jag tror fyra andra första pris! En total pris summa på 20 000 dollar... Själv gick jag miste på pengarna eftersom Daniel knep ett först pris i den kategorin som jag vann i . Men en staty och ett diplom får jag, vore ju kul att åka ner på prisutdelningen. All första pristagare för sin biljett betald men jag har aldrig sett Kina så det tåls att tänkas på. Nä nu är det dags att bita tag i dagens bilder innan det jag ska iväg på Champagne brunch på Shangri La!

Silver

2010-04-09T07:44:00.001+02:00

Kom precis hem från en underbar semester och fick då reda på att jag vunnit silver i CHIPP. Skriver mer snart!

In transit goes intransit

2010-03-27T17:00:00.005+01:00

Så var det dags att lugna ner sig lite, igår flög vi ut från Haiti i ett litet litet plan. Efter att ha stått i in checkningen i 20 min visar det sig att vi stått i fel kö. Ingen vet var vi skulle och efter mycket om och men blir vi hänvisade till ett litet rum inne bland terminalerna. Där står Caribiean airways vid en stor metallcase och checkar in oss. Planet var litet och skakigt, men vi har bestämt för att snart återvända. Jag blev tvungen att boarda så nu är jag helt plötsligt i NYC. Klämt en sjukt äcklig pizza och kollat lite i affärerna. Newark's flygplats måste vara en av dom sämre i världen, dåligt utbud av affärer, inga bra ställen att sitta och jobba vid och inga buisiness lounger. Så nu sitter jag på golvet vid en gate och snål laddar batterierna på datorn så jag ska kunna jobba lite till på planet.

Jag har försökt lura mig själv genom att intala mig att det inte var jobbigt på haiti och på ett sätt var det inte det, men jag känner mig ändå tom inuti, tom efter allt vi har sett och efter att ha jobbat i 180 den här veckan. Nu är det bara sista biten kvar innan jag kan gå på semester i två veckor och det är att printa alla bilderna. Men först ska jag ta mig från NYC till Delhi.

Salut blanco!

Färdig

2010-03-26T02:15:00.005+01:00

Sitter och njuter i ett ljumt Haiti, fötterna ömmar och ögona går mellan suddigt och mindre suddigt. Jag vaknade upp med en stress knut i magen, men i vi hade ändå förmiddagen imorgon också. Jag och Urban delade upp oss, han stack och köpte biljetter till Santo Domingo och jag skulle upp och plåta ett total förstört område upp i sluttningen. En stund senare får jag reda på att vi måste ta morgon flyget, så marginalen imorgon fanns helt plötsligt inte. Fixaren som vi skulle använda gick upp i rök, men i kaos och stress lyckas man klämma dom sista krafterna ur en. Vi möts upp dunkar av en intervju delar upp oss igen, halva dagen går jag plåtar och försöker få till det. Vi möts upp igen, både tröttare nu, sista delen i historien hamnar på plats och blir färdig. Vattnet i duschen var grått, solbrännan ligger som en varmfilt, men just nu njuter jag för vi är färdiga. Det blev vad det blev, vissa bilder bättre vissa inte lika, men historierna är starka och jag hoppas bli klar med hälften imorgon. Riktiga bilder kommer snart, håll till godo med slarv...

En hel del kvar

2010-03-25T14:32:00.002+01:00

Puh, ingen blir såklart någonsin som man planerat det, vi ligger hyfsat till men har en diger lista idag med saker vi måste komplettera. SMB som vi träffade igår vad super trevliga men det blev på tok för kort med tid att fotografera. Vi var på soptippen där hela storyn ligger (iaf halva) och där var det ut ta några bilder in i bilen och sen vidare, så idag åker jag förhoppningsvis tillbaka för att hänga med dom som bor på tippen. Nu dags att kasta sig in i stormen!

Alien

2010-03-24T15:03:00.002+01:00

Precis när jag hoppat ut taxin häromdagen är det en spindel som mest kan liknas vid en sån där alien i filmen Alien. Spindeln var stor som en mans hand och hoppade från passagerar sätet där vi suttit upp till förar platsen i ett hopp. Och jag som har spindel fobi får en lättare infarkt. Sen dess har jag sett spindlar överallt. Nu ut till FN logg base, sen vidare och fortsätta jobba!

Sista rycket snart

2010-03-23T22:47:00.002+01:00

Värmen håller på att smälta oss idag, men trots en skjorta som sitter slickad längs kroppen har vi tagit oss ett steg närmare mållinjen. I går i hamnen när Urban satt och gjorde intervjun med en av ungarna var det en liten tjej som grabbade tag i Urbans ben och ville inte släppa. Hennes båda föräldrar hade dött i jordbävningen och nu bodde hon hos släktingar. Många tårar blir det i dessa hjärtskärande miljöer. Men också många fina möten, nu är det dags att fånga det sista ljuset innan solen går ner, sen vila och gå igenom dagens bilder. En försmak kommer här på en tjej som är föräldralös och bor på SOS barnbyar.

Sirap

2010-03-23T01:58:00.002+01:00

Vinden har slitit i oss hela dagen, försinkat kanske man inte kan beskylla den för men allting har gått som sirap idag. Visserligen har vi träffat våra två viktigaste kontakter på plats så det var en stor lättnad men jag hoppades att vi kunde göra lite mer jobb idag med tanke på vår tids ram. Det var egentligen nu på kvällen som vi fick loss lite material, vi åkte ner till hamnen för att riva av två av intervjuerna till Vi. I hamnen kan man alltid hitta intressanta karaktärer, skeppsråttor och fiskare, strövare och dagsarbetare alla finner man i hamn kvarteren. Ljuset här på haiti är hopplöst på dagarna så vill man fånga det fina ljuset har man ca 40 min på sig på kvällen, så precis lagom kom vi ner och träffade underbart fina människor. En massa barn som blev helt fascinerade av mitt hår och min tatuering, Urban intervjuade och jag tog bilder. Ni kan läsa allt i Vi snart. Annars var Bush och Clinton här och fick en rundvisning i förstörelsen, hann tyvärr inte hälsa på dom men träffade den här killen som var mycket trevligare.

Lång natts färd mot dag

2010-03-21T14:20:00.002+01:00

Kl 03:00 slog vi oss ner i bilen som skulle ta oss den långa resan till Port au Prince. Omslukade av mörkret slingrade vi oss ut genom Santo Domingo, festerna på gatorna var fortfarande i full gång och så småningom slumrade jag till. Vaknade upp bland gröna kullar och slingriga vägar några timmar senare. Väl vid gränsen började vi se spår av den katastrof som träffat Haiti. Vi hade redan kommit till NGO landet, långa köer av hjälpsändningar. FN, UNHCR, Röda korset, Rädda barnen, konstiga kristna samfund, scientologer ja alla var där och skule in i landet. Efter mycket om och men kom vi tillslut iväg och landskapet på andra sidan gränsen förändrades snabbt, vägarna undermåliga och slitna, men det var vackert. Port au Prince är en stor stad och överallt kan man se raserade hus, men självklart inte alla, det är märkligt att bredvid helt intakta hus ligger grushögar som engång varit boende åt flera familjer. Idag börjar jobbet på riktigt, tre jobb på fem dagar betyder hektiska dagar framför oss.

Santo Domingo

2010-03-19T23:34:00.002+01:00

Efter en väldigt lång flygning har jag nu kommit fram till Santo Domigo på Dominikanska republiken. Och man kan inte annat än att älska den här staden, speciellt om man kommer direkt från Delhi. Men först hann jag med en kort stop over i New York, en kaffe på Star Bucks och sen hoppa på flyget. Bara vid gaten kunde man känna skillnaden mor Delhi, folk frågade vart skulle och var öppna och glada. Och väl på flyget så blev vi försenade, det var tydligen en kille som hade tappat bort sitt gren card, stewarden uppmande folk att kolla under sätena för att se om den låg där nånstans. Jag slumrade till och en stund senare vaknade jag av tjo och tjim och applåder, det var tydligen en kvinna som hittat kortet. Mannen kommer in springand epå planet lättat och glad till passagerarnas jubel. Hade det här hänt någon annan stans så hade folk varit buttra och sura på att han försenat hela planet men här skrattade folk och var glada för hans skull. Och stämningen har följt med mig till hotellet. Men inatt bär det av mot den riktiga anledningen till att jag och Urban är här, vi tar bilen som tar 8 timmar att köra över till Haiti. Sen är det tok jobba i några dagar innan vi ska tillbaka den 28 mars. Om en stund börjar festligheterna på torget men först ska jag sova en liten stund. Bilden den är från Maldiverna men känslan är densamma här som där.

Haiti

2010-03-18T17:28:00.002+01:00

Så sitter jag återigen på Indira Ghandi's flygplats, har en riktigt skön lång flygning framför mig. 22 timmar tills jag är på Dominikanska republiken men först en stop over i NYC. Och där kan jag förvänta mig en en hel strul eftersom jag har alldeles för många konstiga stämplar i passet. Redan här i Delhi fick jag gå åt sidan och förklara vad jag gör för nått. NU står gubbarna vid gaten och viftar skylten rad 40-45 så snart är det min tur. Tillbaka i Delhi om 10 dagar är jag iaf, landar 02:45 och min donna landar 04:00 sen är det semester i två och en halv vecka!!! Bilden ytterligare en från Holi.

Tillbaka i Delhi

2010-03-16T07:53:00.003+01:00

Hit och dit och kors och tvärs, dåligt bloggande och dålig mage. Så har den senaste tiden sett ut. Kom tillbaka till Delhi efter en vecka i Sverige, fick ett tredje pris i årets bild, sjukt roligt att vara med på prispallen igen men ännu roligare att träffa alla kompisar och kollegor. Dessvärre blev jag tvungen att lämna festen tidigt efter att jag blivit magsjuk av den svenska bakteriefloran. Men jag hann med nästan allt jag skulle, och även fota första riktiga test plåtningen till mitt lilla fotoprojekt. Svårt som fan men väldigt roligt! Nu sitter jag med sista lämningen på ett gäng bilder som ska in asap och imorgon kanske jag åker till Haiti, beroende på lite olika saker. Men det är skönt att vara tillbaka i Delhi, värmen, vänner och livet. I Sverige verkar det vara en ny fotodebatt vara igång igen. Mycket spännande och det handlar om det som jag föreläste om i höstas på Konstfack. Bildmanipulering! Jag hoppas debatten bär med sig nått fruktigt som för foto Sverige framåt. Vart vill vi? Hur når vi dit? Och hur höjer vi statusen på vårat yrke? En diskussion som vi ständigt har här sinsemellan i Delhi och som jag skrivit tidigare så är det väldigt intressant att se skillnaden på fotokulturen här i Delhi och i Sverige. Men mer om det en annan dag. Nu lite bilder från Holi.

Holi

2010-03-01T20:35:00.002+01:00

Kom precis hem från fyra dagar av Holi, vilket är en Indisk festival där man kastar färg och vatten på varandra... Speciellt kul är det såklart att kasta och smeta in västerlänningar med färg! Sjukt rolig festival att plåta iaf, och ännu roligare var det att åka med sina fina vänner Niklas, Daniel, Pedro och Ravi. Alltid lärorikt och nyttigt att se hur andra jobbar på liten yta med samma element dag ut och dag in. På kvällarna gick vi igenom varandras arbeten och hjälptes åt att välja ut och trycka till bilderna. Kul var det också att Pedro anslöt oss till oss på sluten, ny hemkommen från USA där han suttit i juryn i POY. Alltid intressant att höra snacket bakom valen av vinnarna i en sådan tävling och kvällarna blev långa då vi diskuterade vart vårat skrå och media världen är på väg... Imorgon upp tidigt för att redigera klart två som ska vara in asap och sen är det en lång shopping lista som ska bockas av innan jag hoppar på en kärra som ska ta mig till Sverige på torsdag!!! Sen är det årets bild på fredag, topp tre av saker jag kommer njuta av när jag kommer till Sverige, 1. Flickvän, 2. Snus, 3. Svenskfrukost.

God natt!!

Bilden: Den är från Holi, med gänget som jag var med.

Worst press photo

2010-02-15T06:12:00.002+01:00

Kom hem i lördags från Haridwar, var där för att jag hade två dagar ledigt och tänkte plåta Kumbh Mela som är hinduernas största vallfärd. ca 50 miljoner människor vallfärdar under denna period till denna stad för att bada i Ganges. Sjukt svårt att plåta och till råga å allt var det några nakna heliga män som stal mina skor. Så hemresen genomfördes i strumpor...

Men ända sen i fredags när World press photo släppte sina resultat har det diskuterats och dissekerats bilderna som vann. Och jag måste tyvärr säga att det var tidernas sämsta upplaga av WPP. Det var ytterst få bilder som jag begrep varför dom hade vunnit. Självklart är det grymt kul när ens vänner vinner. Så ett stort grattis till Adam, Pieter och Magnus. Ska bli väldigt intressant att se på POY resultaten och också prata med Pedro som sitter i juryn när han kommer tillbaka hur snacket gick.

Nytt yrke?

2010-02-09T01:01:00.004+01:00

Bestämde mig för att ändra flighten från Hydrbad till martyrflyget klockan 06:10, så upp 03:45 för att hoppa in i en taxi och ut till flygplatsen. Har varit nere och gjort ett större jobb om hjärtkirurgi i Hydrabad. Blev runt visad hela dagen på sjukhuset och tillslut kom vi ner till operationssalen. Klädbyte och desinfektion, och ut klev kirurgen von Krogh. Det var en bypass operation, vardagsmat för dessa luttrade läkare, men för mig nått helt nytt. Jag började försiktigt ta bilder, läkarna frågade om jag inte vill stå ovanför huvudet så jag kunde ta bilder av hjärtat, försiktigt klev jag upp på en liten pall, vred kamera remmen hårt runt näven, för det som jag var mest nervös över var att tappa kameran rakt ner i det öppna hålet på patienten. När jag kikade över duken greps jag av en skräck blandad förtjusning. Bröstkorgen var uppsågad och där mitt i strålkastarljuset låg ett dunkande hjärta. Jag hade 50 mm gluggen på så jag hoppade ner från pallen för att byta objektiv och när jag öppnade fickan för att ta ut det, såg jag att min mobiltelefon var på. Helvete tänkte jag, hur dum i huvudet kan man vara, jag stängde snabbt av den och bytta optik. Men helt plötsligt ringde det, jag fick panik fuck fuck. Men det var inte min lur, den kvinnliga hjärtkirurgen som utförde operationen svarade glatt. Hon stod en stund och pratade och gick sen tillbaka till operationsbordet. Sen kom en annan tanke farande i huvudet, dom flesta läkarna som vi träffat på sjukhuset trodde nämligen att vi var läkare/kirurger från Sverige och frågade vilket sjukhus vi kom ifrån. Scenariot som spelades upp i mitt huvud samtidigt som jag stod och fotograferade såg ut så här: Jag står och fotar, helt plötsligt förvärras tillståndet för patienten och nått i hjärtat brister, panik utbryter och fler läkare kallas till rummet, men det tar tid att få dit dom och ett missförstånd uppstår och läkarna tror att vi är hjärtspecialister och kräver att vi hoppar in och hjälper till. Helt plötsligt stå jag med konstiga verktyg i handen och får order om att göra nånting som jag aldrig gjort förut! Som tur var hände aldrig det men man kan aldrig så noga veta.

Bilden

2010-02-05T07:46:00.002+01:00

Surfar in och ser att Robban uppmanat att publicera den mest kommenterade bilden som jag tagit, så här kommer den. Hästpolo i Indien, bilden handlar för mig om nykolonialismen som breder ut sig mer och mer i den här delen av världen. Eller ska vi kalla den neokolonialism? Gårdags kvällen spenderades på bio med några vänner, dom hade inte sett Avatar än så jag hängde på. Tyvärr så var den inte en strålande projektor så filmen var ganska mörk emellanåt. Roop testade också för första gången Daim vilken hon gillade men inte Romana. Sjukt kul att få se när någon provar nått för första gången! Nu är det dags för lite tennis innan dagens jobb tar vid.

Pressfrihet?

2010-01-30T07:55:00.003+01:00

Situationen i Pakistan har blivit allt mer allvarlig, igår satt jag på en middag med Gettys fotograf Daniel Berehulak och två till kompisar. Daniel, blev uthängd för några månader sen i The National (Pakistans största tidning) som en CIA agent medan han fortfarande var i landet. Han blev tvungen att fly till ambassaden och fick sen lämna landet. Det har visat varit ett mycket effektivt sätt att bli av med journalister genom att göra på det här sättet. Och för några veckor hände det igen, Matt Rosenburg som är en annan vän här nere tog över Daniel Pearls tjänst på Wall Street Journal för nått år sedan, han har sedan dess jobbat frekvent i Pakistan. För några veckor sen var det samma reporter som hängde ut Daniel, som nu även hängde ut Matt i tidningen med bild framifrån med namn och allt. Denna gången skulle han både ha jobbat för Mussad och CIA. Lång story kort, han blev innan dess utsatt för ett kidnappningsförsök som han lyckades undvika. Sen var det raka vägen till flygplatsen med eskort och självklart kan han inte sätta sin fot där längre. Nästa incident är så super-jävla-klantigt så jag knappt trodde på det när jag hörde det. En kvinnlig stringer för Aftonposten som bodde i Pakistan sen ett halvår tillbaka blev tvungen att fly ut ur landet också med eskort sedan nån jävla idiot (läs chef redaktör) valt att publicera Mohammed Karikatyrerna igen i tidningen utan att informera korren på plats. Hon hade tur som kom undan, hade nån fått tag på henne hade hon blivit ihjäl lynschad, för den så kallade pressfriheten...

Intransit fyller 5 år!

2010-01-26T14:26:00.004+01:00

Några dagar sen, egentligen var det den 18 jan 2006 som jag startade den här bloggen. Då bodde jag i Singapore och hade precis flyttat ner. Vid det tillfället fanns inga andra fotografbloggar, bara en massa fotobloggar, där bara bilder publicerades. Så jag tänkte det kunde vara kul att starta en blogg där jag blandade jobbet, resorna och en del om mig själv i en blogg. Engagemanget har gått upp och ner och just nu ligger det vl på en medelnivå. Den senaste tiden har det varit ganska så frestande att lägga ner hela bloggen. Mest för att det finns så många bra fotobloggar nu, har en ny ide som ingen än så länge gjort men det krävs lite jobb för att genomföra den så får se om det rinner ut i sanden.

Uppdaterad: Intransit fyller fyra år!!! (men är inne på sitt femte år...)

Happy days!

2010-01-25T14:24:00.004+01:00

Jag börjar äntligen komma i ordning här nere i New Delhi, köpt nytt skrivbord med grymt snygg stol till, fixat internet med bra uppkoppling, betalt räkningar, förra månadens och nästa. Dvs jag var i tid för engångsskull. Har redan plåtat mitt första uppdrag för en Australiensisk (hur stavar man det här egentligen) magasin. Enkelt och roligt uppdrag, universitets porträtt. Var ute och käkade lunch idag med två fotograf vänner och det som alla snackar om inför tävlings resultaten är tre bilder. En av bilderna har min käre vän Romana Manpreet tagit och resten är bilder som fått väldigt mycket uppmärksamhet också. Om vi börjar med Romanas bild som är på en IED som exploderar 20 meter framför honom, bilden tycker jag är fantastisk och jag hoppas den vinner inte bara för att jag känner Romana utan för att med en bildtext så är bilden helt fantastisk, den har blivit publicerad överallt som en av årets bästa bilder, bla i Life. Bild två är tagen av Julie Jacobson och är en väldigt kontroversiell bild som fått ordentligt med uppmärksamhet världen över, främst för att det är den första så vitt jag vet bilden på en död amerikansk soldat. Det kontroversiella var att AP som Julie jobbar för gick emot anhöriga och militären, dom fick förbud att publicera bilden men skickade ändå ut bilden till alla sina kunder. Bild tre är tagen av David Guttenfelder och har också fått duktigt med publiceringar och visar hur en amerikansk soldat står och besvarar en attack i bara kalsongerna, och det är inte vilka kalsonger som helst utan ett par rosa med texten NYC (new yor city). Det som det spekuleras om är att nån av dom här bilderna kommer ta hem dom stora priserna i år. Pulitzer world press etc. Vilken tycker ni? Jag pratade också med en god vän som sitter med i årets jury av POY och vi diskuterade alla tre bilderna härom dagen uppe på kontoret hos AFP. Och även fast man kan hoppas att juryn är proffsig nog att inte välja sina fotografer så berättade han att så inte var fallet, enligt honom har AP flera gånger premierat sina fotografer i WPP före bätter bilder som tillhörde konkurrenten, vi hade också ett långt snack om detta. Mer om det senare. Nu vill jag höra vad ni har att säga om dom här bilderna först.

Ok, nu kör vi

2010-01-20T08:53:00.002+01:00

Så var det dags att börja jobba lite, min smekmånad (dagar) börjar ta slut och på lördag drar första jobbet igång. Eller egentligen nästa vecka, men på lördag landar en reporter från Sverige som jag ska jobba med. Mest i Delhi men lite runt i Indien också, sen slänger jag också in en ansökan om inbäddning nu till jänkarna i Afghanistan, så jag får se om det blir det i februari. Annars fick jag ett väldigt roligt mail häromdagen, jag har testplåtat under hösten till en fotobok som jag har velat göra under en tid. Och för några månader sen hade jag första mötet med ett av dom större bokförlagen vilket var positivt och nu har dom beslutat att gå vidare till nästa steg och betala för en riktig plåtning, blir det bra så hoppas jag att det blir bok i handen 2011!!!

Årets bild

2010-01-19T16:35:00.002+01:00

Så har dom släppt nomineringarna till årets bild, och det känns ju sjukt roligt att vara med på listan över dom som var nominerade. Sen var det många namn som jag saknade speciellt eftersom jag sett deras bildmaterial. Men grattis iaf till alla som var med på listan. Här kommer det som jag skickade in först tre reportage sen olika singelbilder i olika reportage. Om man har vunnit första andra eller tredje pris det vet man inte, inte heller med vilken eller vilka bilder utan det avslöjas först i mars på prisutdelningen.

Årets bild reportage, AFPAK Smugglare

2010-01-19T16:22:00.007+01:00

Årets bild porträtt serie, Fågelsjukhuset

2010-01-19T16:18:00.007+01:00

Årets bild reportage, Burlesque

2010-01-19T16:01:00.008+01:00

Årets bild, singlar

2010-01-19T15:16:00.017+01:00

Mother India

2010-01-17T08:02:00.002+01:00

Så vaknade jag upp och det var dags att sätta igång och börja jobba igen. Stök och bök och en jäkla massa stress, hann inte med och säga hej då till alla jag ville men vi ses ju snart. Flyget gick bra, nån extra timme i London innan det var dags att boarda. Och nu är jag tillbaka i Indien, Romana och Guru kom och mötte mig på flygplatsen och det var underbart att se dom igen, under bilresan hem lyckades han lura mig till att vara med i ett stort debattprogram som skulle spelas in senare på kvällen. Efter en tragisk händelse nere i södra Indien där en polisman fått ett ben avskuret av ett gäng. En ministredeligation kör förbi och ett gäng poliser står och tittar på och så även några fotografer, ingen gör nått fysiskt för att hjälpa mannen och allt blir filmat, ambulansen dyker först upp efter 20 min. Efter den här händelsen fördöms fotografens kalla agerande. -Hur kunde han filma en man som ligger och dör utan att hjälpa till? Och där nånstans kom jag in. Det som var roligt var att den legendariska fotografen Ragu Rai även var där, men men nog om det. Nu är det dags att stiga upp och göra nått av den här dagen också.

Lucka 23 och 24 i fotokalendern

2009-12-25T11:16:00.002+01:00

God fortsättning på er alla! Det var liksom lite mycket igår, släkt hit och dit och julklappar och annat mys. Här kommer dom sista bilderna till min julkalender. Nu tar jag en paus från bloggen och kommer tillbaka efter vi har varit i Norge och firat nyår och åkt en massa snowboard! God jul och gott nytt år på er alla!!!

Lucka 22 i fotokalendern

2009-12-22T14:37:00.002+01:00

Tjhoo vilken julklapps ångest jag har, hade jag pratat med min kära mor så hade hon sagt ähh strunta i det det är ju inte meningen att du ska ha ångest inför julen. Vilket är såkart helt sant men man vill ju att klapparna ska vara personliga och genomtänkta annars kan man ju lika gärna utbyta ett kuvert med pengar till varandra och hur kul är det? Tävlingsbilder har jag bestämt mig för att dom kan vänta, men tiden är knapp. På måndag åker vi till Norge för att fira nyår och åka bräda sen är det bara några dagar när vi kommer hem innan flyget lyfter mot Indien och på den knappa tiden ska jag rensa lägenheten och packa och tusen andra saker. Ähh jag borde inte ens skriva om det blir bara stressad över att se orden hoppas över skärmen likt ett snabbtåg. Bilden den är från Maldiverna.

Lucka 20 och 21 i fotokalendern

2009-12-21T16:46:00.003+01:00

Så var det dags för en dubbel igen, gårdagen hans det liksom inte med. Upp tidigt i ottan hoppa på en långflygning som bitvis var seg. Men starten var skön, min stolskompis fyllde år och bjöd på champagne. Men vilken njutning att landa i ett snötäckt Stockholm, fy fasiken vilken vacker stad vi bor i. Veckan i övrigt är dedicerad till att fixa årets skörd av bilder för att skicka in till tävlingar. Och vi får självklart inte glömma julklapps jakten... Bagaget är såklart försenat men jag hoppas väskan dyker upp till julafton! Bilderna, handen är från Irak och fågelbilden är från Indien.

Lucka 19 i fotokalendern

2009-12-19T17:51:00.004+01:00

Mina damer och herrar nu börjar det närma sig, framförallt till julafton men även för min hemresa. Imorgon lättar vi ankare och hoppar på en kärra som tar oss till Zurich och sen hem till Stockholm!!! Den här resan har (jag vet att ni inte tror på mig) bitvis varit jobbig men framförallt helt underbar. Det jobbiga har varit att inte veta och ha allting klart när man kommer ner samt pressen på ens prestation när man deltar i ett så här stort projekt och framför allt den knappa tiden att faktiskt jobba på. Men men nu är det över och imorgon kl 19:00 hoppas jag att ni möter mig med ballonger och en blåsorkester på Arlanda... Bilden idag den är så pinförsk som från inatt när jag var ute på en fiskebåt. På bilden ser ni Kapen Adam som rider ut ett oväder och det är båten som lutar inte horisonten ;-)

Lucka 18 i fotokalendern

2009-12-18T14:15:00.004+01:00

Så var vi tillbaka i Male, Maldiverna's huvudstad, liten och påminner ganska mycket om Singapore's förorter. Eftersom humöret och energin är på topp så bestämde jag mig för att det inte var färdig plåtat enbart för att jobbet är slut. Så jag begav mig ner till hamnen och mönstrade på en fiskebåt, jag ska möta upp dom vid 21:00 nere i hamnen sen kastar vi loss kl 22:00 och kommer tillbaka 10:00 imorgon bitti. Urban stannar hemma och skulle jobba med lite texter så det blir jag och dom garvade sjömännen inatt. Hoppas havet håller sig lugnt i natt nu bara. Om jag inte är alltför trött imorgon så ska jag också försöka hinna med ett revdyk. Bilden idag är från Knicker kittens show på Anexet för nån vecka sen.

Vad jag har pysslat med dom senaste dagarna.

2009-12-18T01:37:00.001+01:00

Är ni nyfikna kan ni kolla in bildspelet här, eller videoklippet här.

Lucka 17 i fotokalendern

2009-12-17T10:10:00.002+01:00

Damn vad jag är stolt att jag hitills hållit den här julkalendern levande. Nästa år ska jag nog göra om det fast med årsbästa och lite bättre planering än att kolla vad jag har för bilder kvar på datorn samma dag. Nu börjar den här resan lida mot sitt slut, på sändag är vi tillbaka i Stockholm. Det finns vissa saker som vi borde gjort på andra sätt, främst skjutit på publiceringen en dag så att vi hade två dagar till att jobba fram ett bra material. Men men inte mycket att göra så här efteråt. Om en timme ber vi oss iväg till ön för att göra live chatten med familjen, tar självklart med mig kamerorna för att fortsätta plåta. Ljuset nu på kvällen är helt fenomenalt. Dagens bild är pinfärsk från Maldiverna. Så fort Aftonbladet lagt upp allt på hemsidan så ska jag länka, just nu ser man inte ens att det är chatt med oss om nån timme...

Lucka 16 i fotokalendern

2009-12-16T19:34:00.002+01:00

Så var jag klar med alla bilder och filmen, sitter just nu och laddar upp den sista grejen som är ett ljudbildspel till webben. Synd att tiden var så knapp kan jag känna så här efteråt, för miljöerna har det inte varit nått fel på. Mellan jag hade skickat det stora material och började pilla med ljudbildspelet så hann jag med att svalka mig i havet och snorkla en stund. Det första som jag möttes av var en stingrocka sen dök det upp en stor havssköldpadda och sen en muräna. Där emellan var 100 tals andra stora och små fiskar som nyfiket simmade förbi. Imorn förmiddag har vi några timmar ledig så då blir det dyk eller lång snorkling. Men först sovmorgon. Bilden den är på en ung självmordsbombare i Afghanistan som misslyckades med att spränga sig själv vid en militärpost.

Lucka 15 i fotokalendern

2009-12-15T16:46:00.003+01:00

Hel slut efter en dag i värme med vit vit sand, upp i ottan ut och börja filma. Tänkte att filma det är ju sämst på så det kommer ta längst tid, bilderna får jag ett hum om vad jag ska plåta efter jag filmat. Men ska det göras på kort tid så får man tumma på kvalitén så är det bara. Filmen var klar strax efter lunch, mitt på dagen blev det paus eftersom solen var för hård för att jobba och filma i. Sen var det dags för stillbilder till tidning och bildspel och sist av allt när det blev mörkt kunde jag börja ta ljud. Nu har jag en sprängande huvudvärk och måste sätta igång och redigera bilder ljud och film. Puhh imorn eftermiddag då ska jag plaska i vattnet. Bilden Kabul.

Lucka 14 i fotokalendern

2009-12-14T16:39:00.002+01:00

Lite sent men det har varit en lååååång dag, vi är iaf framme på Maldiverna nu och har mött familjen som vi ska göra reportage om imorgon. Jag har börjat filma klippbilder till tv inslaget och det kommer nog bli fint det med. Har ju aldrig filmat på riktigt förut men med Nikons nya hus D3s så kommer kvalitén upp i den nivå som jag vill ha. Det enda minus är att det inte finns nått sätt att höra hur ljudet låter. Annars kan jag bara säga got damn it looks good! Resan har annars gått ovanligt bra, inga stora missöden och hitills håller vi både budget och tidsplan. Imorgon kommer dock det stora eldprovet... Här på Maldiverna kan jag rapportera att är varmt fuktigt och underbart, så vackert som alla säger! Dagens bild är från Afghanistan, några stenhöga lokala stjärnor eskorterade oss till gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Allt gick bra.

Bakgrund

2009-12-13T15:17:00.002+01:00

Idag kör Aftonbladet igång årets största nyhets satsning, 6 team bevakar 6 kontinenter. En helt otroligt bra och rolig satsning som jag och Urban Hamid är med och gör. Vi är en liten kugge i hela reportaget och ska bevaka Maldiverna. Just nu befinner vi oss på Zurich flygplats och ska om några timmar lyfta för att flyga ner. Fast det har inte varit lätt att få ihop allt. Vi landar imorgon kl 09:40 sen måste vi direkt ut till ön som är värst drabbad av havsnivå höjningar. Maldiverna för er som inte känner till det håller på att ätas upp av havet och det syns redan. Självklart ligger ön som är värst drabbad längst bort, ca 8 timmar med båt och flyg har vi inte fått reda på än. När vi väl är på plats ska vi leverera film till webben ca 2-3 min sen reportage till tidningen och sen ljud och bildspel till webben. Allt ska göras på tisdagen och levereras under natten så Stockholm har det på förmiddagen. Sen är det knickidicken att det kanske inte finns internet på ön så vi har med oss en satellit, men det är sparkrav från alla håll så allt måste trunkas och klippas ner så det inte väger för mycket att skicka. Med satellit kostar det 3475 dollar för 50 mb så ni förstår vilka summor det lätt kommer upp i. Mycket som kan gå fel och knappt någon marginal alls. Julkalendern kan få lida... Det var länge sen jag var nervös inför ett jobb men det är jag faktiskt denna gång, alldeles för små marginaler och frågetecken. Bara att hålla tummarna att iaf förkylningen släpper.

Lucka 13 i fotokalendern

2009-12-13T11:32:00.002+01:00

Vad tror ni händer så fort jag hoppar in i taxin? Långsamt börjar jag känna en förkylning växa till sig, och i natt har jag legat och svettats med feber och ond hals. Idag är det annars sista planeringen innan jobbet drar igång imorgon och då kommer det bli tight. Nu ut och kolla in Zurich. Dagens bild är lite tröttare idag, tidigmorgon på den indiska landsbygden, några bönder är uppe för att sätta igång med skörden.

Lucka 12 i fotokalendern

2009-12-12T16:40:00.002+01:00

Ok, allting packat, satelliten hämtad, ingen väst denna gången men en jäkla massa annan utrustning. Nått som jag alltid brukar göra innan jag ska iväg är att börja på ett idiot projekt. Denna gången vart jag ju tvungen att julpynta och sätta upp en blomlåda med mossa och andra växter i. Medan jag stod och pysslade började det snöa och samtidigt sjöng en kör på andra sidan gården julsånger som dansade över till våran gård. Filmiskt och otroligt vackert. Den här resan kommer gå bra det känner jag på mig. Nu beställa taxi och sen arlanda där Urban står och väntar. Det är lite så vi jobbar i blatte teamet! Bilden den är från äldsta delen i Kabul som håller på att renoveras, gubbarna på bygget har lunch.

Lucka 11 i fotokalendern

2009-12-11T09:45:00.002+01:00

Ibland kan man känna sig extrem svår att jobba med utan att man tycker själv att man har ett finger med i spelet. Eller jo lite men att det är rättfärdigat, klimatet i tidningsvärlden har verkligen hårdnat med åren och är man då en person som ifrågasätter och har åsikter så blir det inte lättare. Men som min kloka flickvän säger "kill them with kindness"! Själv är jag sjukt stressad inför nästa vecka, och kan inte direkt njuta av att jag ska till Maldiverna och fick ett väldigt positivt svar från en förläggare igår. Mitt mantra i mitt huvud just nu lyder, andas, slappna av släpp en fis och njut. Det håller i ca 2 min sen äter stressen upp det lilla uns av välbehag som infunnit sig. Bilden idag den är ifrån UP i Indien, under valspurten i våras så träffade vi en rad lokala politiker och det här var en av dom.

Lucka 10 i fotokalendern

2009-12-10T09:55:00.002+01:00

Ibland det kan det se lätt ut det man ska göra men ju djupare man dyker in i det desto mer komplicerat blir det. Tillstånd och flygningar. jag ska berätta mer nästa vecka... Idag vrider vi upp tempot lite till, schemat är fullspäckat med allt från förläggarmöte till skollucia! Mysigast idag blir ändå lill tjejen som lucia sjungandes för fulla muggar. Om jag har inte minns helt fel så brukade jag och syster ibland lussa för mamma och pappa när vi var små, hoppas på repris fast för mig och Fly då...

Bilden, världens lyckligaste brud i Irak? Arrangerat bröllop.

lucka 9 i fotokalendern

2009-12-09T15:10:00.002+01:00

Facebook var ett fenomen som jag var oerhört skeptisk till i början och nu har lekstugan lugnat sig. Kvar är gamla vänner och kontakter och också ett hav av tillgångar. Flera gånger den senaste tiden har jag behövt ha tag i nån som varit på ett ställe eller nån som känner till ett visst ämne och vips så rullar svaren in. Perfekt! Annars är det stressigt som bara den just nu, tuggumi växlas med snus och telefonen går varm, träffade en till förläggare idafg som gav en massa tips och var intresserad av mitt andra bokprojekt! Bilden idag är från i höstas och oljefälten utanför Kirkuk, gasen brinner ständigt och hela området ser ut som hämtat från en domedagsfilm.

Lucka 8 i fotokalendern

2009-12-08T09:33:00.002+01:00

Ibland bara dyker det upp ideer i huvudet som bara måste ut, så var det med utställningen på kulturhuset och så har det varit med ett litet projekt som jag håller på med nu. Den bara dök upp, först försökte jag inte ägna den så mycket uppmärksamhet för då vet jag att den hade slukat mig med hull och hår på engång. Men långsamt började ideen mogna och för ett tag sen började jag prata med den och om den, den är tyvärr hemlig just för att den är i ett så tidigt stadium. Men testbilderna är klara och förra veckan skickade jag dom till ett förlag som jag pratade med igår och ville att jag skulle komma på möte senare i veckan. Så intresset finns.... Men sannolikheten att få en träff på första förlaget strider mot naturlagen. Men det är bara att hålla tummarna!

Bilden den är från gränsen mellan Afghanistan och Pakistan, bortom berget börjar Pakistan och den lilla karavanen det är smugglare som smugglar allt från droger, vapen till kosmetika och parfym.

Lucka 6 och 7 i fotokalendern

2009-12-07T08:44:00.003+01:00

Ibland så glömmer man att öppna en lucka i julkalendern och då får man ju två luckor på en gång! Eftersom vi kollade film igår och gjorde sushi (tar alltid 3 timmar mer än vad man räknar med) så sitter jag med grus i ögonen nu. På radion basunerar dom ut att nu börjar klimatmötet, hade gärna velat vara där nere och bevakat mötet både inne och ut. Men istället drar jag till Maldiverna på lördag, jobb jobb jobb. Nej nu in i dushen vakna på riktigt och sen möte kl 10 på södra teatern. En sak som jag nog glömt skriva är att min fotokalender även är min årskrönika, inte kanske på mina bästa bilder i år utan bilder som ni inte sett. Dagens skörd, slummen i Bombay och SAK's lager i Kabul.

Lucka 5 i fotokalendern

2009-12-05T09:43:00.002+01:00

Jag kan bara säga att D3s är sick, testplåta lite igår, bilder kommer snart. Dagens bild, killen känner ni kanske igen från dunder succen Slumdog Millionaire han spelar nämligen Salim, den lilla killen.

Lite minnesbilder

2009-12-04T16:20:00.005+01:00

Enbart för att Linus är just världens bästa Linus så kommer här några till som jag skickade till honom som tack för att jag fick publicera bilderna på honom.

Lucka 4 i fotokalendern

2009-12-04T12:14:00.002+01:00

Fredag!!! eller ja för oss frilansare så går dagarna ihop. Lördag som måndag, enda skillnaden på röda dagar är att alla jäklar man ska få tag i är lediga. Hopplöst! Gårdagens "debatt" på kontrast var tyvärr ganska lam, men dock intressant att lyssna på. Inget nytt sades, jag tycker det fokuseras på fel område, tekniken, det är vad alla snackar om. Inte innehållet, vilket jag tycker är märkligt. Börja med innehållet och sen utnyttja verktygen. Min praktikant kom iaf precis tillbaka från Nikon med en D3s, så nu ska det börja filmas även för min del. Om en vecka drar jag iväg till Maldiverna på jobb, borta 8 dagar och sen hem till den 20 dec, hemma i 7 dagar för att sen dra till Norge för att fira nyår, sen hemma i några dagar för att sen flyga till Indien! Ambassaden ringde idag och det verkar som att mitt visum är klart nästa vecka!!! Bilden den är från i sommras och en helt underbar midsommarfest ute hos min väldigt fina vän Linus Höök.

Lucka 3 i fotokalendern

2009-12-03T11:57:00.002+01:00

Nått sol slog mig igår när jag kollade på SVT's program Babel är att vi faktiskt byter decennium nästa år. Från 00-talet till 10-talet, vilket självklart medför en himla massa tillbaka blickande överallt. Vad har hänt på 00-talet? Hur såg kulturen ut? Har det varit ett bra decennium? Kulturellt håller jag med Unni Drugge, som tycker att det varit ett skit decennium för kulturen. En jävla massa självcentrerat skit, all vill blir kända och bloggar som denna finns i överflöd. Journalistiken har bytts ut från seriös till en massa trams, och visst finns det guldkorn lite här och var. Inom bildjournalistiken har det hänt enorma framsteg tycker jag och det är mycket tack vare en person. För nån vecka sen föreläste jag på konstfack om bildhantering och manipulering och när jag kollade igenom en massa åretsbildböcker tycket jag det var intressant att se att det verkligen hänt nånting efter att Pieter ten Hoopen kommit in i leken. Innan såg bilderna precis likadana ut som dom gjort dom senaste 70 åren men efter har det börjat hända intressanta saker med vad som är tillåtet och och hur vi kopierar våra bilder och även fotograferar. För er som är intresserade över såna här frågor så kommer det vara en framtidsdiskussion ikväll på galleri kontrast. Kom förbi vetja!

Bilden den är från Kabuls knarkkvarter, heronisterna sitter och skjuter och försöker värma sig runt en liten eld. Klicka på bilden om ni vill se dom större.

Lucka 2 i fotokalendern

2009-12-02T11:30:00.002+01:00

Om ni vill ha riktigt oskön start på morgonen så ska ni göra som jag gjorde imorse. Det var minusgrader ute och hunden ska kissas, så sömndrucken hoppade jag i kläderna och inser att jag stoppat in mina skor i frysen i ett försök att döda en odör som annars hade dödat mig. Plockar ut en isklump ur frysen och bänder ner mina fötter, hade jag blundat så hade jag slungats tillbaka till skidbacken och mina skor hade varit ett par iskalla pjäxor. Långsamt tinade dom upp och när jag väl kom hem igen så hade både jag och skorna tinat upp. Dagarna går i 180 här, förra veckan ringde Der Spiegel och gav mig jobb, sjukt kul när kunder som jag fått från WpN nu hör av sig direkt till mig. Igår skickade jag in mitt hemliga projekt till ett förlag och hoppas på positivt svar på fredag, pitcharna flyger runt i en virvelvind här på kontoret, vissa flyger rakt ut genom fönstret medans andra förvandlas till ettor och nollor på mitt bankkonto. I dagens lucka gömmer sig ryskläraren från Kabul, en vänlig herre som jag sprnag ini i vintras.

Första december och lucka 1 i foto-julkalendern!

2009-12-01T10:09:00.002+01:00

Ok, eftersom till och med min gode vän Robert trodde att jag hade ett privatjet i familjens ägor är det väl dags att dementera det ryktet. Nej jag har inget privatplan och nej jag är inte rik. Jo visst flyger jag alldeles för mycket och det är för min del en kostnadsfråga om jag kan betala CO2 kompensation. Men men, idag är det en ny dag och i år ska jag verkligen försöka låta min julkalender finnas hela tiden fram till den 24 dec. Så här kommer första luckan.

Jain bird Charity hospital i New Delhi.

Måndag

2009-11-30T10:06:00.002+01:00

Måndag och dryga veckan tills jag flyger ut igen, ett snabb jobb någonstans i Indiska Oceanen. Kommer hem den 20 dec för att hinna köpa alla julklappar och rädda julfriden.

I helgen gick en artikel i DN som jag var med i och kommentarerna på DN's webb var inte lite dryga. Där utmålas vi som rikemansbarn och slackers... Jag kan bara säga att mitt efternamn bara är ett efternamn och med det kom inte någon förmögenhet. Privatjeten är dock en helt annan historia och jag funderar på att köra en repris på In transit goes charter. Samma upplägg fast 4 år senare. Vad säger ni?

Bilden den är såklart inne från planet ;-) FOTO: Andreas Appel

Svarta kanter

2009-11-23T15:04:00.002+01:00

Jag kommer ihåg när jag var 15 år och var ute på mitt första fotouppdrag, det var på World Police and Fire Games. Jag hade aldrig fotat så mycket och gick runt i dagar och bara såg allt som en enda sökare. När jag blinkade togs en bild och allt kunde bli en bild som jag kollade på. Just nu upplever jag exakt samma sak fast på ett annat sätt. Jag håller på med ett litet projekt som än så länge är hemligt men jag ser saker på det sättet som jag nu fotograferar hela tiden. Väldigt märklig känsla och min tjej är inte alltför nöjd med att jag påpekar att det här skulle kunna funka till varenda detalj som vi går förbi. Nog om det, jag knegar på sitter på mitt underbara kontor och har för första gången tagit in en praktikant. Oliver heter han, väldigt duktig ung kille som kommer från Riddarfjärdens Gymnasium. Nu hoppas jag bara att han lär sig nått.

The office

2009-11-17T17:04:00.002+01:00

Helgen har varit späckad, först i torsdags föreläste jag på konstfack om bildmanipulering och bildhantering. Extremt känsligt ämne att föreläsa om upptäckte jag när jag höll på att förbereda. Men också väldigt intressant att diskutera, speciellt eftersom det inte riktigt finns några rätt eller fel bara en himlans massa åsikter. Och sticker man ut hakan för långt så åker man på rejält med stryk. Sen var det Fotomässan, fre, lör och sön stod jag och pratade om vad man ska tänka på för att bli en bra fotograf och hur man ska sälja sina bilder utomlands. Annars rullar det på i vanligt takt, ikväll är det galafest för filmfestivalen, på dagarna sitter jag på kontoret och gör allt utom att plåta. Just nu ser jag mest fram emot att nästa vecka ha en D3s i handen. Sweet bananas!!!

Njutfull söndag

2009-10-25T12:18:00.002+01:00

Lyxfrukost, morgontidning och tända ljus. Kan det bli bättre? Veckan har varit hektiskt och helgen lugn och skön. Idag publicerar SvD vårat jobb från Irak, kolla gärna in det här!

Om en stund ska jag ut och plåta i regnrusket och gå en vända med hunden.

Jobbe å jobbe

2009-10-19T20:01:00.007+02:00

Spontan skaffade en kontorsplats idag, eller kanske inte direkt spontan jag har varit på jakt efter en plats att sitta på ett tag. Men idag, gick det inte längre, har försökt att jobba hela helgen och till viss del har jag också gjort det, men ryggen ömar och soffan lockar. Så min nya arbetsplats ligger på mariatorget och här sitter jag nu och svettas och försöker bli klar med min stora lämning till SvD. Så här kommer ett smakprov för er som är nyfikna på hur det ser ut. Resten kan ni se i helgen om ni köper tidningen!

Uppdaterat: Klicka på den för sen ser jäkligt risig ut direkt på bloggen.

Uppdaterat nr 2: Bilden ser ju skit ut på för många datorer så jag tog bort den.

Burlesque!

2009-10-18T15:22:00.005+02:00

Min stickning, slarvkopierade men jag försov mig idag.

Äntlihen hemma!

2009-10-16T09:50:00.003+02:00

I måndags skulle jag först ha tagit ett flyg från Bagdad och sen väntat i Istanbul i 20 timmar för att sen flyga vidare. Men en trevlig tjej vid transfer desken lyckades få till så jag hamnade på en kärra som lyfte direkt mot stockholm. Underbart skönt att bli mött av flickvän med hund på centralen. Jag såg ut som en sjörövare hon som en prinsessa.

Jobbet har rullat på bra, och nu tar det andra jobbet vid, gå igenom bilderna och kopiera upp dom som jag vill. I 99% av fallen underexponerar jag alla mina bilder, jag sätter inställningarna så matta som möjligt för att få ut mer information och för att det har blivit mitt arbetssätt. Så i kameran ser dom väldigt dassiga ut. En annan sak som också jag måste ta tag i när jag kommit hem är tomheten och rastlösheten efter en sån här resa. Visserligen var det inget jobbigt vi var med om, men jag känner mig ändå konstigt tom. All spänning att alltid försöka vara på alerten, att köra igenom Bagdad att sitta i bilkö och veta att när som helst kan det smälla. Det sliter och jag kommer hem och är trött. Men nu är det dags att börja jobba.

Sjunga på refrängen

2009-10-11T22:17:00.000+02:00

Tittar ut genom fönstret och bilen tycks stå stilla, dom gula fälten sträcker sig till kanten av horisonten. Överallt är det sand, imorse steg vi upp vid fem tiden för att åka den långa vägen tillbaka mot Bagdad. Vägen var vacker, magisk på morgonen, bilen tycktes stå stilla men här och där stack det upp några palmer en saltsjö eller några beduiner som red förbi på sina kameler. I en dundrande fart glider vi förbi eden, ja platsen där edens lustgård ska ha funnits, och en bit bort babylons hängande trädgårdar. Öknen är vacker så vansinnigt vacker, det mest oväntade som dyker upp är ett gäng tävlingscyklister. Dom tränade raksträcka kan man ju tänka sig... Jag kan dock inte riktigt fatta att man ger sig ut i den hettan med en oändlig raksträcka framför sig. Om några timmar hoppar jag på en kärra till Istanbul, jag hoppas att jag får ett hotellrum inne i stan. Om inte så drar jag in till Istanbul i några timmar och njuter av Thomas Nilssons tips av staden! God natt!

Äntligen!!!

2009-10-10T16:23:00.002+02:00

Så var det bara tre dagar kvar innan jag åter är hemma, jag längtar! Och igår satt det sista reportaget som en smäck, för er som inte jobbat i Irak dom senaste åren kan jag bara säga att det är så sjukt svårt. Saker tar tid och när man väl trodde att allt var klart och tillstånd var fixat så får man tre sekunder på sig att ta en bild och sen ska man ut. Därför är det en fröjd när familjen man är och fotograferar hos inte bryr sig att man knäpper på allt och alla. Jag hittade olika vinklar och satte mig gömd i ett hörn i trappan tex, väntade på att en intressant situation dök upp och pang, bytte vinkel och miljö och samma sak där. Och den yngsta dottern i familjen som var 21 hon var så vacker så man kunde dö. Ögonfransar som en kamel och lång, hade hon bott i vilket annat land så hade hon varit en supermodell. Ni får se henne i SvD, finns en stor risk att hon hamnar på ettan. En sak som är värre dock är att jag nyligen upptäckte att jag har 20 timmar stop over i Istanbul på vägen hem, så alla tips vad man kan hitta på i Istanbul tas tacksamt emot.

5 år

2009-10-09T08:50:00.003+02:00

Snart börjar jag mitt femte år på den här bloggen, det är ett jäkla tag det. Inte undra att jag kan ibland tröttna och fundera om jag ska lägga ner skiten. Jag har tappat räkningen på hur många som hälsat på här, upptäckte att räknaren nollställt sig. Ibland är det synd att jag inte kan skriva allt jag är med om. Dels för vissa där hemma inte ska behöva veta och dels för att det är svårt att skriva om sånt. För hur intressant är det att tex få reda på att under den värsta tiden när jag var här, så sköt man inte bara folk här i den etniska rensningen. Utan man använde tex en borrmaskin, genom skallen eller genom ögonen. Om folk bara visste hur mycket vidriga handlingar och detaljer som aldrig kommer ut ur ett krig. Nu är det bara fyra dagar kvar innan hem resa och jag längtar.

Unket väntande

2009-10-08T17:56:00.004+02:00

Fy fan vad jag börjar bli trött på att vänta, vi är hemma hos min reporters underbart rara släktingar så det går ingen nöd på oss. Snarare tvärtom, jag vaknar, stiger upp äter frukost lägger mig i soffan, kollar mail. Inser att jag inte fått några intressanta mail, mailar ihop om att jag ska få nått intressant tillbaks. Läser öppnar datorn igen, inga mail. Jobbar med lite bilder och väntar. Ja vad väntar vi på då? Jo först att våra pass ska komma tillbaka från Kirkuk där dom fått ett exit visa. När dom väl kommit kan vi röra oss nästan fritt i staden igen. Så under tiden tänker jag på så viktiga saker som tex Bidé. Ja ni vet en sån som stod på badrummen på 80-talen, funktionen var att en stråle skulle spruta horisontellt så man fick ren sin stjärt. Själv har jag aldrig förstått storheten i det hela, men jag är väldigt nyfiken på två saker, hur gick diskussionen innan familjer (på den tiden bidén var populär) skulle inhandla en sådan. Men det jag undrar mest var (eftersom jag antar att det fanns försäljare på kontoren som hade bidén som sitt område) vilka var försäljarens bästa säljknep? Nån som har erfarenhet och vill hjälpa mig i det hela?

Processen möter Godot

2009-10-06T13:32:00.002+02:00

Tänk er en stad, någonstans ute i öknen. Värmen ligger som en filt över husen och luften står still. Två män, lite lätt slitna befinner sig någonstans där. Väntar och väntar på att nått ska hända som gör att dom kan ta ett steg till, hem eller bort, det vet dom inte. Paus; Helt plötsligt händer nått, två kvinnor kommer in, den ene äldre och den andre lite yngre. Dom förklarar att för att dom två männen ska kunna lämna stället dom befinner sig på så måste dom iväg. (bakgrund) För att ta sig till Irak behöver man ett visum, för att befinna sig i Irak behöver man ett upphålls visum. Detta ordnar man högst 10 dagar efter man har äntrat landet. Givetvis hade ödet sett till att dessa män befann sig uppe i norra delen av landet när dom fick sitt upphåls visum. Sen för att lämna landet så behöver man ett exit visum. Givetvis ändras lagarna som en labyrint som sluter sig bakom än. När vi nu möter dessa två män befinner dom sig i södra delen av landet, kvicksilvret i den lilla termometern vid det trasiga fönstret darrar vid sifran 48. Männen som nu ser än mer slitna ut, får förklart av kvinnorna som kom in att lagen har precis ändrat sig så för att kunna lämna landet så måste dom upp till kontoret i norr som utfärdade deras uppehållsvisum. Processen tar 5 minuter på plats men resan dit desto längre.

Som en boll kommer jag tillbaks till dig.

2009-10-06T09:30:00.002+02:00

Vi sitter still, vi väntar och undertiden vi väntar blir vi gödda. Antingen sitter vi och planerar nya jobb jag och Urban eller så läser jag en bok (just nu Midnattsbarnen, ett måste för den som inte läst den) eller kollar en film, men oftast som det känns iaf. Så blir vi gödda, det är tur att än så länge betalar man bara för övervikten på en bagage och inte på ens extra kilo som man lagt på sig under resan när man ska hem. Det vore iof hemskt förnedrande att stå vid disken till in checkningen och få höra att man gått upp 5 kilo sen man lämnade Arlanda, blickar med avsmak kastade på dig från medresenärerna längre bak i kön. Men det kommer väl det också.

Ny dag nya äventyr

2009-10-04T06:36:00.003+02:00

Så var det dags att lämna Bagdad, själv har jag inte riktigt vaknat än, sitter med en torr gammal bit bröd och lite te och försöker.

En sak som jag verkligen skulle velat gått på om jag var hemma nu är ett seminarium som min kära far ett finger med i spelen på. Pressfoto, igår, idag och imorgon! Heter tillställningen, sista anmälningsdagen är imorgon så anmäl er dit och passa också på och kolla in en annan föreläsning som jag kommer gå på den 22 oktober. Framtidsdiskussion på moderna museet med en massa mediemoguler, bildredaktörer som chefredaktörer. Vi ses där! Nu ska tändernas borstas och sen är det öken i ca 7 timmar!

Pepparkvarn?

2009-10-03T19:39:00.003+02:00

När objektivet låter som en pepparkvarn när man ska fokusera så vet man 1. att man varit ute i några sandstormar. 2 det är dags för service. Fuck säger jag bara, min 24-70 har hängt sig fokusen ligger på 3 meter, vilket jag inte har speciellt nytta av. Så nu gäller det att mina fasta gluggar håller i sig. Det är iof inte så ofta jag använder zoomen men den är skön att alltid ha med sig. Kvar i väskan ligger en 24 mm, 28, mm och en 50 mm, alla lika underbara att jobba med.

Goooood morning Bagdad!

2009-10-03T08:14:00.004+02:00

Igår var det pool häng hos New York Times, det snackades oroliga mammor och dundertabbar vi gjort i jobbet som nästan kostat livet och annan kuriosa. Nu bär det av mot den sista dagen i Bagdad för att imorgon ta bilen ner till Bashra! Under tiden för ni nöja er med en Baghdad by night bild. Ha en riktigt skön lördag!

Dagens bild

2009-10-01T22:27:00.001+02:00

Ikväll var det shisha nere vid strandpromenaden. Imorgon är det förhoppningsvis sista dagen i Bagdad och turnen går vidare till nästa stad.

Alla ska sova för nu är det natt

2009-09-30T21:04:00.003+02:00

Ligger i sängen och ska snart försöka sova igen, för en liten stund smattrade det till utanför hotellet, verkade vara några dova smällar och sen skottlossning. Vi har ju turen eller snarare lyxen att kunna åka härifrån men inte irakierna. För att kunna förstå flyktingar och krig måste man nog vara med om det. Det går inte att sitta hemma i ett tryggt land och bestämma hur andra ska leva när man själv kan åka vart man vill, när man vill och hur man vill. Skulle jag vilja kan jag bosätta mig i nästan vilket land som helst och börja jobba där. Det kan inte dom. Idag träffade vi en flykting familj som bott i Sverige, jag skäms för min första tanke som slog mig. Dom hade en helt ok lägenhet, med stor tv och det såg allmänt trevligt ut. I mitt trångsynta lilla huvud tänkte jag för mig själv att det här blir inget bra case. Tanken stannade i mitt huvud och försvann lika snabbt som den dykt upp när dom började berätta vad dom varit med om. Pappan sköts ihjäl för fem månader sen, resten kommer ni kunna läsa i SVD. Men vad är yta och pengar? Vad är prylar och vem vill egentligen lämna sitt land? Jag såg ytan, jag såg inte människorna bakom den. Men tanken spinner ändå vidare till folk hemma i Sverige, om jag kunde göra en sån fel bedömning, men hade sen tillfället att sitta ner och få det beskrivet. Se tårarna rinna, se hur det yngsta barnet inte orkade lyssna utan stormade upp på sitt rum för att han nyligen förlorat sin pappa. Hur ska folk då hemma förstå hur det är att vara flykting? Jag skäms.

Back in Baghdad

2009-09-29T20:34:00.000+02:00

Så var vi tillbaka i Bagdad igen, resan hit gick genom öknen, en stenig sådan. Vår chaufför hade arabisk musik på högsta volym och jag hade en sprängande huvudvärk och feber. Inte den bästa kombinationen och alldeles för trött för att börja tjafsa om att han skulle stänga av musiken. Jobbet har rullat på som det ska göra och vi är hemma med det första reportaget och en del delar i dom andra också. Det finns alltid två sidor av att vara frilans, dels den underbara friheten att få jobba för vilka man vill och att få göra vad man vill när man vill. Men sen är det den tråkiga delen att sälja in. Nu förtiden säljer jag alltid in materialet innan jag åker på en resa, visserligen dyker man alltid på lite bonus material under resans gång men utgifter ska vara täckta och en lön ska finnas med innan jag sitter på planet. och den här resan är inget undantag, vi har sålt bra men hoppas kunna sälja in lite till med en del saker vi nu dykt på.
Visserligen är det stor skillnad på hur det var när jag sist var här, mycket säkrare och lugnare, fast det är lätt att invaggas i en falsk trygghet. Igår smällde det tex på tre ställen i Bagdad, "bara" några få döda så det ägnades inte ens en notis hemma i Sverige. Nuförtiden rapporteras det bara om det är mer än 100 människor som dött. Innan vi åkte ner var det bissart nog en redaktör som försökte dumpa priset på ett reportage med anledning att det nu inte vara farligt att åka till Irak, och jag kan lova att priset inte var högt från början. Nu ska det sussas för att vila upp sig för morgon dagens arbete. God natt vart du än är!

Kirkuk

2009-09-25T18:23:00.002+02:00

Det var några dagar sen jag bloggade nu men befinner mig i Kirkuk en stad som också kallas "Det svarta guldets stad". Här utanför ligger en av världens största olje reserver, vi var vid olje fälten igår kväll. Och jäklar vilken syn det var, dom ständiga elderna som lyste upp himlen och en industri som är från 30 talet. Såg ut som hämtat ur en framtida dystopisk film. Internet här är ungefär lika lätt att få tag i som vatten i öknen så när jag kommer ner till Bagdad igen så kommer det bli mer bloggande. Annars är det som vanligt, upp tidigt jobba hela dagarna och komma hem sent för att som igår bli hem bjuden på te hos en högt uppsatt polis som hade en krokodil i trädgården. Samt en apa och ska snart få sin tiger som han nyligen beställt. Bildbevis kommer snart. På söndag hoppas vi hänga på oljepolisen som ska ut i öknen och säkra pipelines. Nu däremot ska jag hem och fortsätta läsa deckarn som utspelar sig på Gotland, far far away.

Bagdad

2009-09-21T21:56:00.000+02:00

Landade oförskämt tidigt imorse och som av en slump så kom min väska allra sist utav alla väskor. Det är alltid en nervös väntan och se en efter en lämna bagagekarusellen och kvar står man som ett fån och hoppas. Men som sagt den kom fram och Urban stod vid ängel statyn och väntade lika sömndrucken som jag. Själv kunde jag knappt hålla ögonen uppe men efter en liten powernapp så bar det av till gröna zonen för att ackreditera mig. Mycket är sig likt men det har hänt en hel del sen jag var här senast, presscentret har flyttats och nya vägar har öppnats. Läget som tur är känns mycket säkrare än sist. Då hörde man skottlossning varje kväll och iaf engång om dagen steg en pelare av rök upp mot skyn som signalera att nån sprängt sig själv i staden. Resten av dagen har annars gått åt till planering och annat fixande, jag har i princip bara haft ett öga öppet hela dagen och så fort jag satt mig ner i mer än 5 min har jag somnat. Så det är med stor glädje jag nu satt ihop det sista som ska skickas till iväg inatt. Med den här internet hastigheten lär det iof komma fram imorgon bitti. hittils har 15 % av 7 mb tagit 20 min... Nu ska det sussas och imorgon bär det av till Kerkuk. Ska bli sjukt spännande att se mer av detta vackra land! Sov gott!

Istanbul

2009-09-20T22:20:00.002+02:00

Så sitter man här igen på en flygplats och väntar på flyget. Allt har flutit på oförskämt bra, det enda lilla missödet som hänt var väl att jag missade avfarten till Arlanda. Så det blev en de-tour nästan hela vägen till Uppsala. Men vi hade ju marginal, som min kära pappa lärde sig av sin pappa "man ska ha tid för ett däckbyte". Jag anammar kanske inte alltid det mottot men idag skulle vi nog kunnat byta alla däcken och en kaffe efteråt. Väl på planet träffade jag en sjukt trevlig kille, idag var han städad och vuxen men det visade sig att han hade ett minst sagt brokigt förflutet och värdetransport rån var väl bara en av sakerna han hade gjort förr om åren. Men som sagt sjukt trevlig snubbe! Nu börjar flygplatsen tömmas mer och mer på folk och det är bara taxfree folket som rör sig lite förstrött i den stora hallen. dags för mig att sätta igång med lite jobb som ska skickas inatt. Bilden, just det, sista kvällen i Perpignan, it was love!

En route to Iraq

2009-09-19T18:57:00.003+02:00

Så var det dags igen, nytt inlägg och ny resa. Det var ett tag sen jag skrev men kaffelatte bloggar fnns det tillräckligt med här i Sverige. Dagarna har gått snabbt här i Sverige och sommaren har varit underbar. Knappt några jobb alls, Aftonbladet looooovade massa frilans jobb under sommaren men tji fick jag, så därför ska det bli skönt att sticka iväg igen på ny resa. Imorgon bär det av till Irak igen. Det var några år sen jag var där, så det ska bli spännande att se hur landet förändrat sig. Flyger först till Istanbul för att häcka där alldeles för många timmar för att sen flyga över till Bagdad. Sen bär det av till Basra med bil som det ser ut nu. Ska bli väldigt intressant att se mer av landet än militärbaser och Bagdad. Idag har varit en familjedag annars, dom här hemma är inte alltför glada att jag åker igen, av naturliga skäl. Så lång promenad med tjejerna och vår nya familjemedlem Pablita, en indisk gatuhund som jag har tagit med mig hem. Fyra jäkla månader har det tagit för henne att sitta i karantän med nu äntligen är hon ute och myser med oss varje dag. Nu är det dags att dunka av dom sista måste-göra-sakerna innan jag kan ha lördagsmys med familjen. Imorgon upp tidigt och packa, tvätta och hoppa på kärran som ska ta mig ut igen. Trevlig kväll!

Semester

2009-07-16T23:04:00.002+02:00

Sitter i köket nere på vårt ställe på Gotland efter en mysig middag med mamma och pappa och Fly och Ebba och väntar på fin besök. Livet lunkar sakta på här nere och i övrigt också. Funderar på över hösten och alla jobb som drar igång nu när sommaren snart är över. Fan vad fort det går. Visst sommaren är inte över än, men om nån vecka är det augusti och sen vips är det höst. Närmsta fotoprojekt som drar igång nu är en utställning på galleri Kleerup, ett kort evenemang med Nikon. Sen går jag och funderar på om det kanske blir en bok till våren, en smal historia om Indien. Har bara en del kvar som jag först kan fota under vintern i Indien när ljuset är rätt. Disiga morgnar och ett härligt släpigt ljus som gör sig bäst på morgonen och kvällen. Utställningen i augusti handlar dock om ett fågelsjukhus som jag besökte i maj. Bilden, en slarv kopia på väntrummet. Vi hörs snart!

Garderoben

2009-07-08T00:20:00.003+02:00

Länge sen jag bloggade men jobben lyser med sin frånvaro så det är lite stiltje i mitt liv just nu. Men inom en snar framtid blir det mer hoppas jag. Tills dess kan jag glädja folk med att det åter blir en Planket utställning i år. Verkar som det blir i augusti, tyvärr vet jag inte mer än så men det blir säkert bra som vanligt. Nu ska jag vila mig från garderobs renoveringen som jag sliter med.

Åker söderut

2009-06-22T08:47:00.002+02:00

Om en liten stund bär det söderut! Hlea vägen ner till Blekinge, så om det är nån som har några tips på vägen är det bara att hojta till!

Revolutionens vingar

2009-06-15T19:47:00.003+02:00

Bloggen har bytt färg idag, på det sättet väljer jag att visa mina sympatier till folket i Iran. Hoppas nu bara att det kommer gå lungt till.

Bröllops yra och EU val

2009-06-03T11:42:00.004+02:00

Efter några dagar på Gotland är vi tillbaka i Stockholm. Jag njuter för jag har fått tillbaka min lägenhet och den känns precis som när jag lämnade den. Hittade min hyresgäst i en kaxig annons på Blocket, "Världens bästa hyresgäst..." och jag kan verkligen hålla med henne att hon var världens bästa hyresgäst. Just nu upptar all min vakna tid att planera den ultimata garderoben. Det blir nog den sista renoveringen jag gör, men eftersom jag tycker att jag fått till resten av lägenheten så bra så vill jag ju bygga den ultimata garderoben. Jag googlar runt och hittar bara inspiration om man har en garderob lika stor som resten av lägenheten. Så har du några tips så skriv gärna dom och också vad du tycker behövs i en garderob. Annars flyter dagarna iväg i en sommrig takt, mycket tennis och vespa körande. Men jag har också bestämt mig vart min röst faller i EU-parlamentsvalet, på Zaida Catalán i miljöpartiet. En vettig kvinna som jag hoppas flytta till Bryssel i höst. Nu ska jag hoppa in i duschen och kicka igång vespan.

Hem ljuva hem

2009-05-27T22:32:00.005+02:00

Jo visst tog dom där tolv dagarna lite längre tid, men nu är jag äntligen hemma! Hemma, jag slår upp ögonen och tittar ut, jag befinner mig uppe i trädtopparna. 7-åringen har blivit stor och är mer än liten tonåring än en sjuåring. Min lägenhet är uthyrd tills nästa vecka, så nu bor jag ute i saltsjöbaden med min lilla mini familj. Helt vansinnigt mysigt, hela veckan har jag varit hemma pappa, lämning och hämtning på skolan sen skjutsa till fotbollen, idag var vi och köpte helt kitt till, shorts, benskydd och pjuck! Sista tiden var slitsam i Indien, helt plötsligt rasade jobben in. Aftonbladet ringde in mig för en panik resa till Thailand. Vi åkte till det vidriga stället Pattaya. Jag kan inte för mig liv fatta dom som åker dit på semester, jobbet handlade om sexturister och pedofiler. Så jäkla vidrigt jobb att genomföra, sov knappt en blund dagarna efter och drömde mardrömmar. Kan inte fatta att enbart från Sverige så sker ca 4000 sex köp med barn varje år. Kan inte ens tänka mig hur många det är om man slår ihop alla länder!

Jag vet att jag behöver vila för säsongen har inte varit munter, jobben har varit bra, men ska jag vara krass så känns det inte som jorden är en så munter plats att befinna sig på. Och värre blir det. Fattar vi hur bra vi har det? Sverige är ett paradis på jorden, men man måste lämna det för att förstå hur underbart det är. Så njut nu i sommar, känn efter i tårna och låt den känslan stanna kvar, för det tänker iaf jag göra.

12 dagar kvar

2009-05-06T10:19:00.002+02:00

Så börjar slutet närma sig på denna resa, sista dagarna har varit vansinnigt stressiga. Prio ett har varit att få hem Pabilta, igår köpte jag hennes bur och nu ligger hon i den mest hela tiden. Men kostnaderna börjar sticka iväg, allt som allt tror jag det går på drygt 40 000 kr. Vansinne, men nu är hälften betalt och processen att få hem henne börjat. Förhoppningsvis lyfter hon på fredag! Annars är det deppigare och deppigare att prata med svenska tidningar, nedskärningar och dålig budget. Lågvattensmärket var väl igår när vi blev erbjudna 5000 kr för text och bild från Sri Lanka! Nej tack! Men det är bara att kämpa vidare, det stora Sri Lanka repet kommer gå i Fokus, borde komma in i nästa veckas nummer. Nu ska vi ut och dunka av ett sista reportage här i Delhi!

Läget

2009-05-03T19:22:00.002+02:00

Så var jag tillbaka i Delhi, lite tommare och med en ny idee. Läget nere på Sri Lanka var för djävligt, när allt är över så kommer folk säga att vi inget visste och att vi ska lära oss av våra misstag och se till att det inte händer igen. Men visst händer det igen och igen och igen. Vi kunde inte bevittna det med våra egna ögon men vi hörde samma historier från flera källor. Flyktingar som kläs av nakna vid screeningen, män som kvinnor och som sen placeras i dessa interneringsläger som snarare enligt uppgift liknar koncentrationsläger. Det här är bara några av dom saker som händer där nere. Och än värre är väl dom sakerna som vi aldrig kommer att få reda på. Om en liten stund kommer Urban hit och imorgon ska vi bestämma oss för vilka jobba vi ska dunka av här. Sov gott!

snabb bloggat

2009-04-27T08:29:00.001+02:00

Läget här är vansinnigt, ingen bryr sig knappt nån access. I natt tåg genom djungeln för att ta oss längre upp till stridigheterna, min fot håller på att ruttna och jag har svamp i skrevet. Solen skiner.

Tiden den bara springer och springer

2009-04-24T07:01:00.002+02:00

Det är ruggigt vad tiden springer iväg när man har det som roligast. Idag måste jag börja packa ihop min lägenhet, drar imorgon till Sri Lanka på jobb. och när jag kommer hem igen så har jag bara en dag på mig att lämna lyan innan jag drar till Assam. Kul med mycket jobb, ibland kan det vara bra att släppa taget om en trygghet och tvinga sig själv att snäppa upp sig lite. BTW, när jag nu inte skriver lika mycket här kan ni faktiskt hitta mig på Twitter, i min microblogg. Kan stolt berätta att Britney Spears faktiskt följer min blogg där!!!! En annan glad nyhet för blogg världen är denna nya blogg, Mediestudier. Det är en grupp blogg som skriver om medier, kan stolt säga att min pappa har första inlägget! Check it out! Bilden, den är på några tomtar som sitter och röker hash längs floden Ganga i Rishakesh.

Tidsbristen

2009-04-21T08:06:00.002+02:00

Så var vi hemma igen, jag Chris Maluszinsky och Pablita (min hund) begav oss upp i bergen till hitta-dig-själv-paradiset-Rishakesh. Efter 5 spyor av pablita och 7 timmar kom vi tillslut dit, moder ganges ringlar sig genom dalen och längs bergen trängs Ashram och olika yoga retreat. Överallt möter man väserlänningar som set ut som dom precis kommit från inspelningen av Matrix. Nej Rishakesh var kanske inte stället för mig, visst var det härligt att bada i Ganges (nej jag kommer inte dö av förgiftning, vi badade faktiskt där ganges började och vattnet var klart!) och forsränna och åka vespa upp i bergen. Men alla dessa ner rökta yogisar? Antingen så var det 50-60 åringar som under ungdomens år varit hippisar och nu skiljt sig och behövt en hitta sig själv resa eller så är det Israeliska ungdomar som precis muckat från militärtjänsten, den senare kategorin blir jag såååå provocerad av! Visst träffade vi ett helt gäng grymt trevliga människor och jag generaliserar en smula när jag nu skriver, men mitt tips är ÅK INTE DIT! Nu är det bara några veckor kvar innan jag ska hem, ska bli vansinnigt skönt och jag längtar nått sjukt mycket efter mina damer där hemma! Soon baby, soon!

Fy fabian vad varmt det är

2009-04-14T12:59:00.002+02:00

För nån dag sen kom Chris Maluzsinsky på besök, han ska vara här i två veckor och bor hemma hos mig, sjukt trevligt. Men idag har värmen stigit ytterligare några grader, 42°+ och min energi är lika med noll! Så dålig uppdatering på bloggen=vidrig värme. Håll till godo med en bild från Bombay förra veckan.

Kameror och pixlar

2009-04-06T07:41:00.002+02:00

För några veckor sen var jag hemma i Stockholm på en blixtvisit. En sak som jag hann plocka upp innan jag flög tillbaka var den nya Nikon D3x, i början var jag verkligen inte vän med den alls. Funderade på att byta tillbaka till D3, fick inte ordning på färgerna och massa annat meck. Men det hände nått nu nere i Bombay. Jag kan inte säga att jag har fått ordning på alla delar, tex inomhus under mörka förhållanden. Men i ett hårt utomhusljus, där andras kameror spricker, fick jag ut mjuka och hel tecknande bilder. Det är verkligen samma känsla som när jag fick D3 första gången. Det är helt klart en nivå upp, i bildkvalitet. Eftersom jag nästan alltid plåtar i JPG blir ju kvaliteten därefter, men jag var ju nyfiken hur en råfil såg ut. (jag vet att det är dumt att skriva om allt det här utan att visa bilder men det kommer, jag lovar) Och skillnaden mellan råfilen och JPG filen var stor. Jag gillar JPG kvaliteten, den är råare och har inte lika stort färgomfång som råfilen. Ibland till det bättre och ibland till det sämre. Det är sånt som man får prova fram under resans gång, vad som passar tillvad, lite som att välja film. Om man blandar ihop det här inlägget med debatten om råfiler och vad man får göra, så brukar jag ställa in min kamera att plåta ganska matt. Dvs inte så mycket kontrast, en jämnare grundplåt att börja jobba med. Det här är nått som utvecklats enormt i kameror. Det är stor skillnad bara på D3 och D3X, det är vad man kallar omfånget i bilden, nya kamerorna har mycket större omfång att jobba med. Så nu behöver jag inte göra bilden lika matt för att få ut lika mycket information i den från början. Om jag ska komma till sak, så har mina bilder sett ganska dassiga ut i sitt råformat och gör det ibland fortfarande, men skillnaden nu är att den är mjuk och inte matt. Mycket mer information att jobba med och då blir det också roligare i "mörkummet".

Bombay-Delhi

2009-04-03T17:59:00.002+02:00

Jag har aldrig gillat Bombay eller Mumbai om man nu ska vara korrekt. men gårdagens snabb visit tog ändå priset. Värmen igår var så vidrig att det knappt gick att röra sig. Vill ni känna hur det kändes så ta på er ett par långkalsonger och en långärmad tröja, hoppa sen in i en bastu, släng på massa vatten så det blir riktigt fuktigt. När ni sen öppnar dörren för att få lite luft, be någon stå utanför med en hårtork på max värme och spruta rakt i ansiktet på er. Ungefär så varmt var det. Att komma tillbaka till Delhi's 29°+ är som att stiga in i ett kylrum. Svalt och skönt. Det värsta är att det blir bara varmare och varmare här i Delhi också. Dom sista veckorna förra året var nog det varmaste jag upplevt, 45°+. Då längtar man bara till en iskall insjö i nånstans i dom djupa skogarna hemma i svearike. Nu ska jag snart ut och natt jobba! Ha en riktigt skön helg!

Kram

Tidningen Vi från Kongo

2009-04-01T08:38:00.010+02:00

Från tidningen Vi i julas. Läs gärna texterna om det går!

Myror i brallan

2009-03-31T12:24:00.002+02:00

Eftersom jag behöver undanflykter just nu, sitter med en stor lämning som jag måste lämna idag! Men den kreativa lugnet har inte riktigt infunnit sig... Well i röran hittade jag en skön bild från landsbygden, så en snabb slarv kopia och ett blogg inlägg senare har jag nu lyckats fördriva ytterligare 5 min utan att jobba! För övrigt kan jag rekommendera en visit på Lars Darebergs blogg, för övrigt en väldigt bra blogg. Och idag har han länkat till en intressant diskussion som förs i Danmark just nu. Tänkte publicera en del råfiler och färdiga bilder på bloggen senare och höra vad ni tycker om vad som är ok och inte!

Afghanistan

2009-03-30T10:37:00.013+02:00

Så kommer alla sidor utom faktarutorna från Fokus publicering av vårat Afghanistan jobb. 16 sidor blev det, snyggt ritat. Dom är duktiga grabbarna och tjejerna på Wallingatan.

Böner

2009-03-29T10:58:00.002+02:00

Bönutroparen i minareten mittemot mig har äntligen fått ett nytt högtalarsystem! Det låter nästan som musik och trots att han är en av dom sämsta bönutropare jag hört så kan jag nu nästan börja njuta av det. En tanke som jag lekt med i många år är att tjuv koppla högtalarsystemet i Stockholm, ja ni vet det som används första måndagen i varje månad. Det som sänder ut en ljudsignal om vi skulle bli bombade. Tanken hade varit koppla upp sig på nätet och lägga ut en härlig ljudslinga. Tänk er själva en härlig sommarkväll och man helt plötsligt hör "Minnie Ripperton's" härliga stämma sjunga "Loving you". Eller det kanske hade behövts mer än kulen vinter kväll när allt känns hopplöst och deppigt. Jag har iof också lekt med tanken att spela Super Marios ledmotiv. Här i en vuxen version och här i orginal! Visst är det en rolig tanke! Vilken låt hade ni valt och varför?

Tänk om

2009-03-28T13:42:00.003+01:00

Tänk om man kunde förflytta sig tillbaka till sin barndom ibland? Bara för en liten stund inte behöva bry sig om beslut och konsekvenser. Dagen har varit härligt sölig, en promenad med pablita och sedan sitta och läsa på terassen i behagliga 29°+. Har ni inte upptäckt Arto Paasilinna så kan jag varmt rekommendera honom och sen har ni en massa njutning framför er! Har precis läst ut "Milda makter" som handlar om en finsk tornkrans förare som hoppar in som vikarie för gud. Sjukt rolig, men det är ju alla böcker som jag läst av honom. Ikväll är det ytterligare en fest, (det har varit en fasligt festande den här veckan) med tema Earth Hour! I indien var jord timmen redan kockan 09:30 imorse så den sov jag med släckta lampor mig igenom. Men desto roligare verkar det vara i Sverige där det släcks ner så det märks på flera håll. Mycket god idee, må jag säga! Annars har vi en hel del, kända fotografer på besök, satt på The Imperial med några av gänget och drack öl i torsdag. bla den duktiga Jessica Dimmock. Men sen ska även Bruno Stevens vara i stan, den killen har nog fotovärldens sämsta rykte om sig. Jag har inte hört en enda människa säga något gott om den karl. Själv har jag bara sprungit in i honom och har ingen aning om hur karl är. Nu ska det käkas innan strasset ska på! Bilden det är mamma jag och syster.

Dåliga tider

2009-03-27T07:24:00.002+01:00

För fyra år sen tog jag flyget över till USA för att skriva kontrakt med WpN, dom första åren var sjukt roliga. En jäkla massa bra människor som satt på desken och slet och bollade ideer och ringde när det var uppdrag. För ett år sen var dom 21 fast anställda på desken och över en natt gick dom ner till 6 anställda. Själv trodde jag att WpN skulle överleva sommaren och konka i höst först. Men inatt fick jag det tråkiga beskedet att dom lägger ner all representation och uppdragsförsäljning. Ingen konkurs, kanske ett sätt att se om dom kan starta upp igen efter krisen lagt sig. Men tyvärr tror jag att dom nu går i graven. Undrar vilka agenturer och fotografer som finns kvar efter den här krisen som ter sig djupare och mörkare hela tiden.

Ny debatt

2009-03-26T07:59:00.003+01:00

Börjar sakteligen få lite rät sida på saker och ting här i Delhi igen. Jobben har lyst med sin frånvaro den senaste veckan, men det ser ut som det ska börja rassla på igen snart. Pratade med WpN härom dagen som knappt har haft några uppdrag alls den senaste månaden och visst är det oroväckande. Lika oroväckande var det när jag pratade med Aftonbladet igår där jag hoppades på sommarvik, men det blev inget med det heller. Det får bli en hederlig semester och en massa inringningar och frilansande att hoppas på, inget att hänga läpp för. Skulle det knipa till i kassan så kan jag ju alltid ge mig in i rambranschen igen ;-). I Sverige har debatten om åretsbild äntligen rullat igång... Det är ju iaf ett säkert vår tecken! Många intressanta inlägg och en del skit också. Men debatten är viktig, faran är bara att man tar det allt för personligt när nån går till angrepp mot ens bilder, eller iaf vad man upplever som ett angrepp... Men det är fördelen med att ha en blogg, genom att visa hur man jobbar och skriva om det kan folk få mer förståelse för det. Sen kommer det alltid finnas folk som tycker illa om än, det sticker i ögonen hit och dit. Jag har fått äta mycket skit genom åren och när jag först fått höra det blir jag så klart ledsen. Men jag har alltid försökt vända det till min fördel, separerat skit från snacket, det finns alltid nått bra att hämta ur alla åsikter. Oavsett om dom gillar ens bilder eller hatar dom. Ett av problemen när ens bilder eller en själv hamnar i blåsväder är att man sällan är förberedd på det, och då hamnar lätt taggarna utåt. Då är det bästa att ta ett steg tillbaka och få en överblick och sen ge sig in i debatten i en lugnare ton. Varför skriver jag det här egentligen, det kanske mest verkar nonsens för er som läser, men när jag föreläst på skolor har det här varit en del av det jag tagit upp som jag tycker är viktigt att vara medveten om. Jag hoppas mest att det här inte ska lägga smolk i bägaren för både gamla och nya fotografer där ute. Låt debatten flöda och föra oss framåt, för ska man utvecklas måste man våga misslyckas och när man misslyckas så kommer man aldrig våga ställa sig upp och testa igen om folk står gottar sig i ens misslyckande och då kommer man aldrig att utvecklas. Låt oss istället inspireras och inte glömma att Sverige har en blomstrande fotograf era just nu. Jag skulle tro att det aldrig varit så många svenska fotografer som fått så många internationella priser på ett och samma år som i år vilket för den delen inte gör dom som inte fått priser sämre än dom som fått, smaken är ju trots allt delad....

En avslutning för idag är två sajter att inspireras av. Måhända att bilderna inte är i topp klass men det här länken har en så skön tanke bakom sig, hoppas bara att Nina och Paulinha sätter igång och lägger upp fler bilder! Den andre länken är en grymt bra inspiration hur man kan arbeta när man gör ljudbildspel. Mer om det i ett annat inlägg.

Rock on!

Min knarkhund

2009-03-24T19:42:00.002+01:00

Nu under kvällen var jag och Pablita i hennes gamla kvarter, vi tog en lång promenad och jag brukar alltid släppa henne lös där. För några veckor sen upptäckte jag att det växte marijuana i vilt tillstånd där. När jag berättade det för mina indiska polare ryckte dom bara på axlarna och sa att det gör det över hela Indien. Men idag i parken iaf, Pablita strosar som vanligt omkring och jag går runt och filosoferar i parken. Hon gillar blommor så att hon går och sniffar på växter är ingen konstig syn, men den här gången såg jag att hon stod och tuggade marijuana! Inget bra tänkte jag och ryckte genast in, drog bort henne men efter en stund var hon tillbaka för att tugga i sig lite mer. Och efter en stund kommer resultatet, hulkningar och sen kräktes hon. Efter en stund var hon tillbaka och tugga i sig lite mer och sen en ny kräkning. Mycket märkligt beteende, kan det vara så att hon har blivit beroende? Nej skämt åsido, klart hon inte har, men no more drugs for that girl.

Yoggisar

2009-03-18T18:56:00.002+01:00

Var ute i Lodhi garden igår och sprang med Pablita (hunden), efter ett tag började det skymma och vi fick nästan trängas i löpspåret. Det känns härligt när det är en sån blandning i motionsspåret. Super tjocka indiska kvinnor i saris, män i kurtas eller i turban svettas tillsammans med stillsamma yoga siluetter i solnedgången på gräsfälten. Här är inget konstigt. Önskar alltid att jag kunde ta med mig dom bästa delarna av exotismen hem till Sverige, men där hade det bara varit konstigt tyvärr. Själv har jag blivit helt frälst efter att nästan betat av hela Cesar Millan's bok "The dog whisperer". Cesar har tydligen ett eget tv program och är en hundtränare från Mexiko som bor i USA och har varit med på Ophera och annat snaskigt. Men hans teori om hundar och hur dom funkar är helt otroligt. Pablita lider av dåligt självförtroende, men med hans tekniker så går det bättre och bättre! För er som har hund, säger jag bara läs den! Det är iaf intressant för en färsking som jag, håller nu på att boka plats på karantänen och har insett att priserna gått upp, 36 000 kostar det att ha henne i tre månaders karantän!!!! Vansinne! Nästan hela EU har inget karantän tvång utan bara regel Sverige, visst fattar jag vitsen, men i min sits blir det ohållbart. Nog om det, på fredag kommer Fokus ut med mitt och Urbans Afghanistan reportage! Här kommer iaf ett provsmak från gränsen mot Pakistan.

Viva la revloution!

2009-03-15T10:27:00.002+01:00

Värmen rör sig sakta genom rummet upp på terassen, efter fyra veckor ute på vägen har jag nu kommit tillbaka till vad som känns mer och mer som mitt hem. Har precis klämt flimen "Che" med Benicio del Toro och kan villigt erkänna att jag saknar revolutionen. För några veckor sen pratade jag med en kär vän som jag inte träffat på flera år. Han hjälpte mig i Ache i Indonesien när jag var inbäddad med gerillan i djungeln. Under dagarna när jag väntade på att det skulle bli ett tillfälle för mig att ta mig ut, lärde han mig att köra motorcykel. Vi hängde och hade det fint i ett då så förstört land. Nu kandiderar han till en topp politisk position i regeringen, jag hoppas vara där när han blir invald. Tyvärr fortsätter kriget rasa där, även fast det är i andra former och korruptionen är värre än någonsin.

Hemma i Stockholm var det förutom en underbar värme och kärlek från familj och vänner nått som mötte mig, en väldigt mörk framtid inte bara för oss fotografer och reportrar. Det var inte direkt någon optimism som jag mötte upp på redaktionerna utan snarare vansinnes skratt utav hur jäkla illa det är ställt. Men som en vän så klokt sa, ja visserligen har företaget gått 5% back och det dras åt överallt men vi har ju fan en vinst på 4 miljarder. I dessa penga stinna tider vi lever i, så blir det absurdum när stora företag sparar in på allt när dom ändå går med miljard eller miljon vinster. Vad ska vi leva på? Fler och fler reklamfotografer går över till dokumentärt och fler dokumentär fotografer går över till reklam. Reklamarna som jag känner som byter sida, är trötta på att inte få befinna sig i verkligheten och reportagefotograferna som går över gör det för att det inte finns tillräckligt med pengar. Själv har jag alltid varit emot reklamfoto, har bara gjort ett enda coporate jobb om jag räknar rätt och det var för en riskkapital firma som ville ha ett julkort. Men min moral är inte högre än någons annan. Och jag har helt tänkt om, nja kanske inte helt och jag tycker fortfarande man ska försöka hålla sig ifrån dom jobben. Men jag har inte så mycket att säga efter det att jag blev erbjuden ett reklam jobb för ett oljebolag och tackade ja för den ringa summan av 50 000 för ett två dagars jobb. Tur i oturen föll det sig så att byrån gillade min stil på bilder men inte kunden så det blev inga oljepengar för min del, men jag sticker inte understolen med att jag hade tackat ja till jobbet. Hörde förresten att den gamle stjärnan Jens Assur ska börja plåta igen, strålande tycker jag. Men frågan är hur pass han kan stå sig i den stenhårda konkurrensen med det nya foto Sverige?

Stocktown!

2009-03-01T11:49:00.002+01:00

Efter en kort stop-over i Moskva har jag nu åter landat i gamla svedala. En sak som jag dock undrar efter att ha flugit med ryssar (ni får ursäkta mina fördomar nu) är hur det kommer sig att ryssar alltid ska vara så ryska? Vad möter mig inte på Delhi's flygplats om inte en seg gammal ryss som ser ut som kriget själv i en gammal skinnväst utan nått under. Och när jag väl landar i Moskva och hoppar på transferbussen börjar alla hosta och låta som dom hade den svåraste tuberkulosen och kämpade för sina liv på ett vilohem. Nog 0m det, det är verkligen underbart att vara hemma igen i Sverige. På måndag bär det av mot Norge, till våran hytte och en meter snö och -20° och skidåkning! Nu ska jag snart njuta av en härlig semla! Puss

Natt flyget

2009-02-27T20:39:00.003+01:00

Så var jag tillbaka i Delhi igen, har varit helt underbart att komma hem igen. Kabul den här gången var som ett svart hål, ingen framtidstro eller optimism alls. Flera av jobben var väldigt svår jobbade också och med pissväder och svåra förhållanden slet det på mig. Desto mysigare var det att komma hem och mötas av en hund som hoppade och skuttade när hon såg mig, hennes mormor har nu fått fyra valpar! Men Indien blev en kortis, nu sitter jag på flygplatsen och ska snart hoppa på ett plan som ska ta mig först till Moskva och sen hem till Stockholm! Ska bli väldigt härligt att komma på blixtbesök, tyvärr har jag missat hela årets bild, men ikväll avgjordes det. Och en efterlängtad vinnare blev det, Magnus Wennman blev årets fotograf! Stort grattis vännen! Har tyvärr inte kunnat se alla bilder än men det ska bli spännande! Nu måste jag skynda vidare till gaten.

Märkligt irreterande

2009-02-25T15:41:00.001+01:00

Har dom senaste dagarna tänkt på en plats och en situation som jag varit med om, men jag kan inte bestämma mig om jag drömt det eller om jag faktiskt upplevt det. Sjukt irriterande!