Worst press photo

Kom hem i lördags från Haridwar, var där för att jag hade två dagar ledigt och tänkte plåta Kumbh Mela som är hinduernas största vallfärd. ca 50 miljoner människor vallfärdar under denna period till denna stad för att bada i Ganges. Sjukt svårt att plåta och till råga å allt var det några nakna heliga män som stal mina skor. Så hemresen genomfördes i strumpor...

Men ända sen i fredags när World press photo släppte sina resultat har det diskuterats och dissekerats bilderna som vann. Och jag måste tyvärr säga att det var tidernas sämsta upplaga av WPP. Det var ytterst få bilder som jag begrep varför dom hade vunnit. Självklart är det grymt kul när ens vänner vinner. Så ett stort grattis till Adam, Pieter och Magnus. Ska bli väldigt intressant att se på POY resultaten och också prata med Pedro som sitter i juryn när han kommer tillbaka hur snacket gick.

Nytt yrke?

Bestämde mig för att ändra flighten från Hydrbad till martyrflyget klockan 06:10, så upp 03:45 för att hoppa in i en taxi och ut till flygplatsen. Har varit nere och gjort ett större jobb om hjärtkirurgi i Hydrabad. Blev runt visad hela dagen på sjukhuset och tillslut kom vi ner till operationssalen. Klädbyte och desinfektion, och ut klev kirurgen von Krogh. Det var en bypass operation, vardagsmat för dessa luttrade läkare, men för mig nått helt nytt. Jag började försiktigt ta bilder, läkarna frågade om jag inte vill stå ovanför huvudet så jag kunde ta bilder av hjärtat, försiktigt klev jag upp på en liten pall, vred kamera remmen hårt runt näven, för det som jag var mest nervös över var att tappa kameran rakt ner i det öppna hålet på patienten. När jag kikade över duken greps jag av en skräck blandad förtjusning. Bröstkorgen var uppsågad och där mitt i strålkastarljuset låg ett dunkande hjärta. Jag hade 50 mm gluggen på så jag hoppade ner från pallen för att byta objektiv och när jag öppnade fickan för att ta ut det, såg jag att min mobiltelefon var på. Helvete tänkte jag, hur dum i huvudet kan man vara, jag stängde snabbt av den och bytta optik. Men helt plötsligt ringde det, jag fick panik fuck fuck. Men det var inte min lur, den kvinnliga hjärtkirurgen som utförde operationen svarade glatt. Hon stod en stund och pratade och gick sen tillbaka till operationsbordet. Sen kom en annan tanke farande i huvudet, dom flesta läkarna som vi träffat på sjukhuset trodde nämligen att vi var läkare/kirurger från Sverige och frågade vilket sjukhus vi kom ifrån. Scenariot som spelades upp i mitt huvud samtidigt som jag stod och fotograferade såg ut så här: Jag står och fotar, helt plötsligt förvärras tillståndet för patienten och nått i hjärtat brister, panik utbryter och fler läkare kallas till rummet, men det tar tid att få dit dom och ett missförstånd uppstår och läkarna tror att vi är hjärtspecialister och kräver att vi hoppar in och hjälper till. Helt plötsligt stå jag med konstiga verktyg i handen och får order om att göra nånting som jag aldrig gjort förut! Som tur var hände aldrig det men man kan aldrig så noga veta.

Bilden

Surfar in och ser att Robban uppmanat att publicera den mest kommenterade bilden som jag tagit, så här kommer den. Hästpolo i Indien, bilden handlar för mig om nykolonialismen som breder ut sig mer och mer i den här delen av världen. Eller ska vi kalla den neokolonialism? Gårdags kvällen spenderades på bio med några vänner, dom hade inte sett Avatar än så jag hängde på. Tyvärr så var den inte en strålande projektor så filmen var ganska mörk emellanåt. Roop testade också för första gången Daim vilken hon gillade men inte Romana. Sjukt kul att få se när någon provar nått för första gången! Nu är det dags för lite tennis innan dagens jobb tar vid.